Våren är i full gång, det är fest i luften, corona gör så att vi måste hitta nya sätt att fira vårt älskade 1 maj. I gläntan har snön förtvinat, det luktar jord från myllan och den spirande grönskan börjar ta fart. Valborgsmässoafton är avklarad, i år också den på alternativa sätt även om många har tänt eldar och hälsat våren välkommen.
I gammal folktro var onda krafter i rörelse under valborgsmässoafton, det var den dagen då vinterhalvåret övergick i sommar. Eldarna tändes för att skrämma bort alla osaliga väsen som oknytt och trollpack. Men också som skydd mot rovdjur som var ute efter boskapen som nu släpptes ut på årets första bete.
Att fira första maj är en gammal tradition som startade för långt innan det blev arbetarrörelsens dag. Under medeltiden var 1 maj en helgdag som firades till minne av två av Jesus apostlar, Jakob och Filippos. På 1400-talet, firade man dagen som en helgondag, tillägnad Sankta Valborg. I många byar runt om i landet var det fest 1 maj i och enligt bondealmanackan var det första dagen på sommaren. Det var också nu de så kallade ”kosläppen” skedde, en populär tilldragelse även under denna tid.
Numer är 1 maj demonstrationernas dag, det är då man tågar gatorna fram med flaggor och banderoller ropandes slagord, normalt sett. I coronatider har många hittat alternativ för sina demonstrationer. Demonstrationerna har ofta handlat om försök att få igenom förändringar på arbetsmarknaden. Kravet på åtta timmars arbetsdag var till exempel en viktig fråga.
1 maj som demonstrationsdag kommer från den så kallade Haymarketmassakern i Chicago i USA, 1886. Det var det året som det hölls ett möte på Haymarket Square i Chicago. Polisen hade redan två dagar innan skjutit två demonstrerande arbetare och nu ville arbetarna visa sitt missnöje och genom att fortsätta kampen för kortare arbetsdagar. Mot slutet av mötet kastade någon en bomb mot poliserna som fanns på plats. Det var då polisen öppnade eld mot gruppen. Minst sju poliser och fyra arbetare dog den dagen, flera personer avled senare av svåra skador.
Till minne av händelsen på Haymarket utropades den 1 maj till den internationella generalstrejkens dag, 1 maj blev nu en internationell angelägenhet. Så även om vi inte kan gå med flaggor, banderoller och skrika slagord så här i coronatider så är det fortfarande arbetarnas egen helgdag.
1 maj har förändrats från att vara en renodlad dag för arbetarrörelsen till att idag firas 1 maj över de politiska gränserna. Även andra partier och rörelser har sett vinningen av att delta med tal och flaggor för att få ut sitt budskap samtidigt med arbetarrörelsen.
Jag ser fram emot nästa 1 maj då vi återigen kan gå ut på gator och torg tillsammans för att demonstrera för en rättvis arbetsmarknad, mänskliga rättigheter och mot orättvisor. Men fram tills dess: sök er till de coronaalternativa demonstrationerna och visa att 1 maj är arbetarnas dag!
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
