Nyheter| Samerna återbördar sina döda och Historiska museet ber om ursäkt för övergreppet

Privat bild
57Shares

INRIKES| I helgen har de döda samerna återförts till sin ursprungliga gravplats. Samerna har fått begrava de sina i det största enskilda återbördandet av mänskliga kvarlevor i Sveriges historia. Nu har kvarlevorna av de 25 personer åter lagts till vila nästan 70 år efter det att de plockades upp. Viloplatsen är bara några meter från den ursprungliga gravplatsen.

Dagen beskrivs som ”en lång fantastiskt stark och rörande dag” av som deltog.

Solens strålar silade genom träden, gav hopp och lyste upp Gammplatsens skogsglänta där kvarlevorna från de 25 personerna åter sattes ned i jorden. De gravsattes bara några meter från den plats de en gång plockades upp från, för nästan 70 år sedan.

Näveraskarna med kvarlevorna fördes i en kortege fördes fram för att läggas i jorden. Längst fram gick en fanbärare med den samiska och den svenska flaggan.

May-Britt Öhman, skogs- och lulesame berättar att det var en stark upplevelse, som samtidigt som den var jobbig gav den frid när det var klar.

Gravplatsen omgärdas av en stenmur och askbärarna strödde jord över kvarlevorna i det nygrävda hålet. De strödde myllan över de förfäder som nu fick återvända till den plats där de en gång hade legat. En plats som förutom de som nu återbördats många andra samer tidigare begravts.

Välkomna tillbaka, ni som varit borta så länge, sade kommunstyrelsens vice ordförande i Lycksele, Roland Sjögren, som blev först att ta till orda.

Detta var ett övergrepp på mänskligheten och på de mänskliga rättigheterna, sade han om vad som hände sommaren 1950, säger Roland Sjögren till VK

Det var 1950 som man i samband med en arkeologisk utgrävning tog upp kvarlevorna från Gammplatsen för de att sen skulle hamna i samlingarna på Historiska museet.

Efter att näveraskarna med kvarlevorna återförts till jorden höll flera personer tal. En av dem var Katherine Hauptman, chef för Historiska museet. Hon bad om förlåtelse.

Historiska museet hade en aktiv roll i det som skedde i Lycksele 1950, eftersom museet hade begärt in samiska kvarlevor som man ville ha till sina samlingar, säger Hauptman till TT.

Det har ju funnits en rasbiologisk intention i själva insamlingen.

Kanske kommer detta bli början på återbördande av kvarlevor från de nationella minoriteterna som ligger i förråd på våra museum och institutioner från arkeologiska utgrävningar och från tiden då rasbiologin grasserade i landet.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu

57Shares