Reportage| ”Om tro” Serafim Lauritzen tillhör Ryska Ortodoxa Kyrkan

privat bild
24Shares

Det här är ett reportage i en serie som handlar ”om tro”.

Serafim Lauritzen är 23 år gammal och jobbar som personlig assistent i Umeå Kommun sedan sex månader. Han har jobbat inom assistentyrket av och till de senaste två åren och anser att det är ett flexibelt jobb som passar honom, omvårdnad är ett välsignat yrke, anser han.

Serafim tillhör den Ryska Ortodoxa Kyrkan under Moskvapatriarkatet. Men säger att han är för tillfället inte knuten till någon specifik församling. Han menar att han är lite av en vagabond, en resande till och med inom kyrkolivet och går till den församlingen han kan när han har tillfälle.

På frågan när han blev frälst säger Serafim:

Frälst och frälst, en ung man frågade en gång Helige Antonius, en stor ökenfader på 300 talet och grundare av det kristna klosterväsendet ”Fader, hur kan jag bli frälst?” Varpå Antonius svarade ” Hur ska jag kunna hjälpa dig? Jag har inte ens lärt mig den första bokstaven i frälsningens alfabet”.

Frälst är någonting vi i Ortodoxa Kyrkan tror vi blir när vi segrar över döden och kommer till paradiset, om vi gör det, så det vet jag ingenting om faktiskt, det är upp till Gud, jag kan bara be och hoppas.

Men jag blev ”upplyst” och berörd av Gud själv för två år sedan, och sedan dess har jag fortsatt vandra på den vägen.

Inom den Ryska Ortodoxa Kyrkan döps man och den 2 december 2018, hade han varit en katekumen i ca 1,5 år och redo för dopet.

svenska namn kan man läsa att Serafim eller serafer (hebreiska: ”seraphim”, latin: seraph[us], plural seraphi[m]) är i judisk och kristen tradition en grupp änglar som uppvaktar Gud när han sitter på sin tron, medan de ropar Kadosh, Kadosh, Kadosh (Helig, helig, helig). I den kristna traditionen, är serferna de högsta änglarna, över keruberna och Gudstronens väktare; dessa tre grupper tillhör dock gemensamt den högsta änglahierarkin. Serafim betyder på hebreiska ordagrant ”de brinnande”.

Hur kom det sig att du hittade den vägen?

Jag befann mig i en hopplös situation, och slets mellan tankarna på att jag aktivt skulle ta livet av mig eller börja knarka igen. Jag ville döva all smärta som började resa sig inom mig. Alla känslor och saker jag tryckt undan i nästan 10 års tid började uppenbara sig för mig och överrumplade mig totalt. Jag hade nyligen lagt av med droger och hade inte riktigt koll på det här med att leva utan att fly.

Jag satte mig ner med en präst och bad för första gången på 10 år en av dagarna när det var som värst och jag var i som störst behov av Gud. Gud var det sista alternativet jag sökte efter innan jag gav upp.

Gud uppenbarade sig för mig på ett sätt som jag tyvärr saknar ord för att kunna beskriva. Efter ett tag sökte jag mig till den Ortodoxa Kyrkan, resten är historia.

Hur såg ditt liv ut innan?

Kantat av missbruk, våld, kriminalitet, självhat, självömkan, och lögner, men också av mycket goda skratt och kärlek. Min far gav aldrig upp hoppet om mig, och visade mig kärlek och lite till som alla behöver men få människor får, trots alla mina övertramp och manipuleringar.

Och genom en familjs varma hjärtan fick jag all hjälp jag behövde för att bli ren och ta mig ut ur den misären jag befann mig i. Herren verkar i alla människor och låter ofta sina mirakel ske genom oss till andra människor.

Hur ser du på framtiden?

Jag ser ljust på framtiden, jag har ett jobb och en familj. Jag har gått upp i vikt och det ser helt annorlunda ut nu än för ett par år sen. Livet är inte enkelt bara för att jag har funnit Gud, det är inte bara att be så blir allt bra på en gång.

På vissa sätt är det till och med svårare nu när jag är medveten om det jag och 300 miljoner andra människor på jorden är övertygade om att vara sanningen.

Men jag ser ljuset och jag följer det så gott jag kan med min förmåga. Vad som händer längs vägen är upp till Gud. Men jag är övertygad om att genom Hans nåd, alla Helgonens och Gudaföderskan Marias förböner så klarar jag av alla utmaningar som slängs på mig.

Jag är trots allt resande och jag ger mig inte i det sista taget! säger Serafim Lauritzen.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu

24Shares