Ikväll, dagen före Resandefolkets dag, intar cirkusen bioduken i Malmö. Biograf Panora visar den prisbelönta dokumentären Cirkuspojken. Efter visningen samtalar Toni Rhodin och cirkusdirektören Trolle Rhodin från Cirkus Brazil Jack om cirkusens historia och om romers och resandes kulturarv. Kommunalrådet Janne Grönholm (MP) och Region Skånes Edward Andersson står för inledningen, medan Mujo Halilovic från RIKC leder kvällen.
Kvällen startar klockan 18.00 och består av tre akter: en kort presentation, själva filmen och ett samtal på cirka trettio minuter. Bakom arrangemanget står ABF Skåne och FilmCentrum Riks. Visningen på Panora är först ut av flera planerade skånska visningar under hösten, med Magasin DIKKO som en av samarbetspartnerna.
En pojke, en urfar och ett liv på väg
Cirkuspojken (originaltitel: Zirkuskind) handlar om elvaårige Santino, som växer upp i en tysk cirkusfamilj. Hans bäste vän är hans åttioårige urfar, Ehe, en av Europas sista stora cirkusdirektörer. Tillsammans delar de berättelser om vänskapen med en elefant, om avsked och om livet på vägarna.
Regissörerna Julia Lemke och Anna Koch följde familjen i ett år. Tyska sinti- och romers dokumentations- och kulturcentrum i Heidelberg, som har visat filmen, lyfter fram att Ehe också berättar om fördomar i samhället och om förföljelsen av sinti och romer under nazismen.
Filmen hade premiär på Berlinale 2025 och tilldelades där barnjuryns hedersomnämnande i sektionen Generation Kplus. Därefter har den prisats med ECFA Doc Award och vunnit tre tyska utmärkelser för bästa barnfilm: Bayerska filmpriset, tyska filmkritikernas pris och Deutscher Filmpreis i maj 2026. Dokumentären är 86 minuter lång och visas på tyska med svensk text.
Därför just den här kvällen
Den 29 september är Resandefolkets dag. Datumet kommer från Stockholms stads tänkebok, där det står att ett sällskap på omkring trettio familjer kom till staden den 29 september 1512 under ledning av herr Anthonius. De sades komma från Lilla Egypten, fick bo i Sankt Lars gillestuga och fick 20 mark av staden. Det är den händelsen, resandefolkets ankomst till Sverige, som dagen påminner om.
Att visa en film om ett cirkusbarn kvällen före är ingen slump. Cirkusen och marknaderna har i generationer varit både arbetsplats och hem för många resande och romska familjer. Det är just den berättelsen som lyfts fram när ljuset tänds efter filmen.
Mujo Halilovic håller i trådarna
Mujo Halilović är verksamhetschef för Romskt informations- och kunskapscenter (RIKC) i Malmö stad. Centret har funnits sedan 2009 och ska enligt Malmö stad ”motverka utsatthet och diskriminering, främja språk och kultur samt stärka inflytande och delaktighet”. Malmöbor kan också få råd och stöd på romani chib.
Det är Mujo Halilović som introducerar kvällen och leder samtalet efter filmen. RIKC har tidigare samarbetat med familjen Rhodin: 2022 låg centret tillsammans med Cirkus Brazil Jack och Cirkus Syd bakom förstudien Romsk betydelse för svensk cirkus.
När Malmö stad 2024 presenterade en rapport om romskt liv i staden beskrev Mujo Halilovic en dubbelhet som lär gå igenom i kvällens samtal:
– Rapporten visar att det finns en stolthet över den romska identiteten och att Malmö stads arbete, sedan många år tillbaka, har bidragit till att människor har flyttat. Samtidigt berättar flera att de i många sammanhang döljer sin romska identitet. Det är fortfarande mycket arbete kvar för att skapa en öppen väg, som det romska ordspråket lyder.
Janne Grönholm: kulturen och rätten att vara öppen
Janne Grönholm (MP) är kommunalråd med ansvar för kultur och fritid i Malmö och ordförande i kulturnämnden. Han är uppvuxen utanför Helsingfors och har bott i Malmö i nästan 20 år. I sin politik lyfter han fram att alla barn i Malmö ska få uppleva kultur och idrott samt ha en meningsfull fritid.
Janne Grönholm (MP) får fem minuter i inledningen och väntas tala om kulturens roll i staden samt om romers och resandes plats i Malmös kulturliv. Om samma rapport som Mujo Halilovic kommenterade sa han 2024:
– Denna utsatthet är känd, men helt oacceptabel. Alla Malmöbor, oavsett identitet, ska kunna vara öppna med sin identitet utan att behöva oroa sig för att utsättas för diskriminering.
Edward Andersson: delaktighet som yrke
Edward Andersson är strateg för delaktighet och nationella minoriteter vid Region Skånes kulturförvaltning. Han har studerat historia och arkivvetenskap i Lund och har en masterexamen från London School of Economics. I tio år arbetade han på organisationen Involve i London, de sista åren som biträdande chef. Sedan 2014 har han varit konsult inom medborgardialog och demokrati, med uppdrag åt bland annat Sveriges Kommuner och Regioner samt enskilda kommuner.
Också Edward Andersson har fem minuter. Med hans bakgrund ligger det nära till hands att han talar om delaktighet: hur regionen vill arbeta tillsammans med de nationella minoriteterna och vilken roll kulturen har i det arbetet.
Toni och Trolle Rhodin: samma manege, två generationer
Efter filmen kliver två medlemmar ur en av Sveriges mest kända cirkussläkter upp på scenen. Cirkus Brazil Jack grundades 1899 av Carl Rhodin, mer känd som Brazil Jack, och beskrivs ofta som världens äldsta turnerande cirkus.
Trolle Rhodin, född 1988, är grundarens barnbarnsbarn och leder cirkusen i fjärde generationen. Han tog över 2018 – samma år som cirkusen blev helt djurfri. Toni Rhodin, född 1955, är sonson till Brazil Jack och kusin till Trolles far. Han är skådespelare, dramatiker och författare, utbildad vid Scenskolan i Malmö, och arbetade som clown på Cirkus Brazil Jack 1982–1991. DIKKO:s läsare känner honom som tidningens cirkuskrönikör. 2024 släppte han boken Jag gjorde mig väl flott? om farfaderns liv.
Länge talade familjen inte öppet om sitt ursprung. Trolle Rhodin har förklarat varför:
– Hittills har vi hållit tyst om vårt romska ursprung på grund av alla fördomar mot romer och resande, sa han till tidningen Chef 2023.
I samma intervju berättade han varför tystnaden fick ett slut:
– Jag är trött på att leva i skuggorna, trött på att inte kunna berätta vem jag är och om mitt ursprung.
– Jag är resande, bor i vagn året runt och är stolt över det. Mycket av min utveckling som privatperson och yrkesmänniska har gått ut på att bekämpa fördomar.
Arvet syns, enligt honom, mitt i tältet.
– Den som tittar på bilder från våra cirkusföreställningar i vårt tält ser att mattan och scenen i manegen är formad efter de resandes symbol, det romska hjulet, sa han till Minoritet.se 2022.
Där beskrev han också vad han vill åstadkomma:
– Vi vill lyfta fram vår och andra romska cirkusfamiljers stolta historia och utveckla olika spännande projekt.
I januari 2024 fick Trolle Rhodin Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens kulturpris till Ulf och Greta Renborgs minne. Enligt motiveringen synliggör han ”de svenska resande cirkusfamiljernas långa historia – ett levande kulturarv”. Samma sommar var han sommarpratare i P1.
Toni Rhodin har i DIKKO skrivit om samma historia ur den äldre generationens perspektiv, och han har inte skrätt orden. I januari 2022 skrev han:
”Det är dags för statliga institutioner att rannsaka sitt samvete över hur resandekulturen systematiskt har diskriminerats och diskrimineras än idag trots att cirkusen officiellt erkändes som konstform 1993.”
Och några månader senare, om Kiviks marknad:
”Tag bort romer, dinglare, taskspelare, knallar och göglare från Kiviks marknad och du kan lika gärna åka till Clas Ohlson.”
Med den bakgrunden går det att ana vart samtalet tar vägen. Varför sökte sig så många romska och resande familjer till cirkusen och marknaderna? Varför hölls historien dold så länge, och vad händer när man börjar berätta den? Vad känner en svensk cirkusfamilj igen hos Santino och Ehe? Och hur överlever en cirkus i dag? Den sista frågan har Toni Rhodin redan svarat på i DIKKO: Brazil Jacks främsta sätt att överleva är att hänga med tiden och utvecklingen.
Programmet
18.00 Inledning. Mujo Halilovic, verksamhetschef för RIKC Malmö stad, presenterar kvällen. Janne Grönholm (MP), kommunalråd med ansvar för kultur och fritid i Malmö, och Edward Andersson, strateg för delaktighet och nationella minoriteter vid Region Skåne, inleder.
Filmen. Cirkuspojken, regi Julia Lemke och Anna Koch. 86 minuter, tyska med svensk text.
Samtal, cirka 30 minuter. Toni Rhodin och Trolle Rhodin, Cirkus Brazil Jack, om cirkusens historia och romers och resandes kulturarv. Mujo Halilovic leder samtalet.
De står bakom kvällen
Arrangörer är studieförbundet ABF Skåne och FilmCentrum Riks, filmarnas medlemsförening sedan 1968, vars distribution har tagit filmen till Sverige och som även erbjuder den som skolbio.
Medarrangörer är Folkets Bio Malmö, som driver Biograf Panora, RIKC Malmö stad och Antirasistiska Filmdagar i Malmö, som sedan 1993 arbetar med film och samtal mot rasism.
Samarbetspartner är Cirkus Brazil Jack Foundation, en insamlingsstiftelse som vill bevara cirkusens kulturarv och stärka nationella minoriteter med koppling till cirkuskulturen, samt Magasin DIKKO.
Kvällen genomförs med stöd av Region Skåne och German Films.
Efter Malmö fortsätter filmen i Skåne.
Fakta: Cirkuspojken + samtal
● När: Ikväll, måndag 28 september 2026 klockan 18.00
● Var: Biograf Panora, Friisgatan 19 D, Malmö
● Biljetter: panora.se/events/cirkuspojken-samtal
● Mer om filmen: cirkuspojken.se
Fakta: Resandefolkets dag
Firas den 29 september till minne av den dag 1512 då ett sällskap resande enligt Stockholms stads tänkebok kom till Stockholm. Resandefolket erkändes år 2000 som en del av den nationella minoriteten romer. Dagen firas bland annat genom att resandes och romers gemensamma flagga hissas.
Foto: Flare Film + Monika Keiler (filmen), Peter Adamsson/Malmö stad (Janne Grönholm).
Redaktionen
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
