Den 2 augusti är en betydelsefull minnesdag som etablerades av Europeiska unionen år 2015 för att hedra offren för det folkmord som drabbade romerna under andra världskriget. Just denna natt, den 2–3 augusti 1944, inträffade ett fruktansvärt angrepp i Auschwitz-Birkenau, där över 4 300 romer – män, kvinnor och barn – mördades i gaskamrarna. Detta var den sista evakueringen av den romska lägeravdelningen och ett av de mest brutala kapitlen i nazisternas rasideologiskt motiverade förföljelser.
Under kriget blev mellan 200 000 och 500 000 romer offer för nazisternas och deras allierades förtryck och massmord i Europa. Romerna utsattes för systematisk diskriminering, fördrivning och slutligen utrotning. Trots dessa grymheter dröjde det lång tid innan folkmordet erkändes officiellt. Det var först 1982 som Västtyskland erkände att romerna hade blivit utsatta för ett folkmord baserat på rasistiska idéer.
Trots denna tragiska historia är medvetenheten om den Romska Förintelsen fortfarande låg. Många känner inte till att romerna, precis som judarna, utsattes för en systematisk utrotning baserad på rasfördomar enligt nazistisk ideologi. Tyvärr försvåras detta ytterligare av det faktum att romernas lidande ofta ifrågasätts eller glöms bort, vilket har lett till en allvarlig brist på erkännande och förståelse.
I Sverige har det gjorts framsteg med lagar som kriminaliserar förintelseförnekande. Det är en positiv utveckling, men samtidigt kvarstår en viktig fråga. Lagarna omfattar tyvärr inte romanifolkets erfarenheter av förintelse. Detta skapar en orättvisa i en rättsstat där människor som genomlidit samma öde behandlas olika. Den dubbelmoralen i denna fråga är djupt bekymmersam.
Historien har gång på gång visat att romernas tragedi ofta göms undan. Förintelsekonferensen år 2000 och konferensen i Malmö två decennier senare belyser detta. Det är tydligt att romernas kamp för erkännande fortsatt står i skuggan av den mer väldokumenterade judiska förintelsen. När vi pratar om förintelsen är det viktigt att inkludera alla de som drabbades av nazismens grymheter, inklusive romer.
Det är också viktigt att betona att romers förföljelse inte slutade med andra världskriget. Än idag lever romer med antiziganism och diskriminering. I Sverige har resande och romer drabbats av tvångssteriliseringar, registrering och utestängning från arbetsmarknad och utbildningssystem. Dessa frågor är i högsta grad aktuella och kräver offentlig uppmärksamhet och åtgärd.
Det bristande intresset för forskning kring den Romska Förintelsen är anmärkningsvärt. Trots att forskningsmedel har avsatts för att studera förintelsen, har romernas erfarenheter ofta ignorerats. En av få forskare som berört ämnet är professor Birgitta Svensson, vars arbete har kritiserats för att förstärka negativa stereotyper snarare än att ge en nyanserad bild av romernas historia.
Den 2 augusti är därför inte bara en dag för minne; det är en dag för medvetandegörande och för förändring. Vi måste sträva efter att erkänna och dokumentera romernas historia, så att framtida generationer kan lära sig av våra misstag och arbeta för att stoppa den antiziganism som fortfarande finns i vårt samhälle.
Genom att uppmärksamma den 2 augusti vill man inte bara hedra minnet av de hundratusentals romer som miste livet, utan även sprida kunskap om deras historia och de förföljelser de utsattes för. Minnesdagen fungerar som en påminnelse om vikten av tolerans, mänskliga rättigheter och kampen mot rasism och diskriminering i vår tid. Den är ett löfte om att aldrig glömma och att arbeta för en framtid där sådana grymheter aldrig får upprepas.
Opre Roma
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
