Det finns förvaltningsområden för finska språket som gör bra ifrån sig. Det finns förvaltningsområden som gör riktigt dåligt ifrån sig. Sen finns det de som inte gör särskilt mycket väsen av sig. Andra kommuner har fått frågan via medborgarförslag att bli förvaltningsområden men valt att säga nej till detta.
I en kartläggning av SVT uutiset 31 augusti kan man läsa om vilka partier som lett kommuner som utsetts till årets sverigefinska kommun av sverigefinländarnas delegation. Utmärkelsen är ett bra sätt att lyfta goda exempel. Det är också ett sätt att sprida metoder till förvaltningsområden som fortfarande inte vet hur de ska arbeta med finska språket.
När jag tittar igenom listan märker jag samtidigt att det finns en del kommuner som jag skrivit om de senaste åren. Och då handlar det inte om positiva saker. Exempelvis återfinns Hallstahammars kommun som blev utnämnd till årets sverigefinska kommun 2015.
Nyhetsrapporteringen som finns om Hallstahammar visar att andelen elever som läser finska sjunkit drastiskt sedan början av 2000-talet. Den sista finska klassen försvann 2003. Men sedan verkar det ha vänt. 2010 kunde man läsa att antalet elever som läste finska som modersmål nu var 26. Men bara några år senare, 2013 närmare bestämt, framgår det av P4 Västmanland att modersmålsundervisning i finska upphört i kommunen.
Det anmärkningsvärda här är inte att undervisningen i finska upphört, utan att Hallstahammar då var ett förvaltningsområde för finska. Problemet, enligt kommunens representanter, var att man inte hittat någon lärare som kunde hålla i lektionerna.
Men kommunen lyckades vända den negativa trenden och blev således utsedd till årets sverigefinska kommun 2015 då man ansåg att kommunen gjort mer än vad lagen kräver för finska språket. Alltså såg saker och ting väldigt positivt ut i Hallstahammar för elva år sedan.
Tyvärr höll den här positiva utvecklingen inte i sig. SVT uutiset kunde 2022 rapportera att vad sverigefinska barn erbjudits av kommunen anses alldeles otillräckligt av föräldrar man intervjuat. Det framgår även att vissa terminer har man inte kunnat få tala finska i skolorna som barnen gått över huvud taget.
Ett annat exempel på SVT uutisets lista är Östhammar som haft en lång historia med modersmålsundervisning i finska. Kommunen utsågs till årets sverigefinska kommun 2019, men 2025 framgår det i SVT uutisets rapportering att kommunen gett familjer som ansökt om modersmålsundervisning i finska fått avslag.
Östhammars representanter säger i intervjuer att man fattat beslut i barn- och utbildningsnämnden att rör modersmålsundervisning. Med dessa beslut ska man enbart erbjuda modersmålsundervisning så som skollagen kräver.
Annan rapportering om Östhammar och modersmålsundervisning tyder på att man vill använda kommunens pengar till andra saker. Som förvaltningsområde får man ett årligt bidrag som ska gå till exempelvis modersmålsundervisning i grundskola och finskspråkig äldreomsorg. Men trots detta verkar besparingar vara kommunens melodi.
En tredje kommun som jag ser på listan är Västerås. Den fick utmärkelsen 2016, men bara två år senare framgick det att sverigefinska föräldrar anmält kommunen då deras barn förbjudits att prata finska. Kommunen ansåg inte att man gjorde något fel. Frågan behandlades av DO som inte heller ansåg att någonting var fel.
Att SVT uutiset gör en sådan kartläggning är inte ett problem. Inte heller att Sverigefinländarnas delegation delar ut en utmärkelse till förvaltningsområden som man anser gjort bra ifrån sig. Nej, problemet är att en utmärkelse inte säger särskilt mycket om minoritetspolitikens utveckling i sig. Det kan vara bra ett år, tillräckligt bra för att få en utmärkelse, bara för att nästa år bli till raka motsatsen.
Det finns mönster i utvecklingen för minoritetspolitiken i Sverige på både nationell och kommunal nivå som inte handlar om enstaka politiska beslut. Snarare är de en del av en strukturell omvandling där minoritetsspråk ses som en börda i samhället. Ett slöseri med skattebetalares pengar.
Visserligen ska det inte behöva vara så när förvaltningsområden årligen får ett bidrag för att kunna bedriva exempelvis finskaundervisning i skolan eller erbjuda finskspråkig äldreomsorg. Men nu verkar det ju vara regel snarare än undantag.
Det är problemet.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
