Jag satt och tittade igenom dokumentärer på SVT häromveckan då jag såg att Uppdrag Granskning gjort en dokumentär om ROT-avdraget. Vi hör mycket om så kallat välfärdsfusk och politiker har tagit i med hårdhandskarna när det gäller en hel del fusk. Men ROT-avdraget verkar man inte lika mån om att granska närmare.
Enligt Uppdrag Gransknings dokumentär är det oerhört lätt att få pengar för arbete man aldrig har gjort. Programledare Samir Bezzazi testar systemet genom att göra en ansökan via en kollegas företag. Systemet som läser igenom ansökningar är automatiskt och Samir får sina pengar i princip nästa dag. 10 000 kronor rätt ner i fickan.
Då ska det tilläggas att Samir Bezzazis summa är väldigt, väldigt blygsam. Det finns personer som kan ha tagit ut miljonbelopp av de pengar som kommer från skatterna i Sverige. Jag undrar efter att ha sett klart programmet om det är en större nyhet kring det här fusket. Fusk med exempelvis Försäkringskassans bidrag har lett till att människor blir av med sina insatser oavsett om de faktiskt fuskat eller ej.
När jag gör en enkel sökning om fusk med ROT-avdrag får jag en hel del träffar. En av dem handlar om en dokumentär av Uppdrag granskning från 2013. Där framgår att fusket inte bara handlar om att ta ut pengar för arbete man aldrig har gjort, utan att man kan sänka kostnaden för material och höja den för arbete vilket i sin tur innebär att man får ner kostnaderna. Som framgår i en artikel för SVT 30 april 2013 saknar Skatteverket möjligheter att göra något åt saken. Det finns inget hinder i lagstiftningen helt enkelt.
Samma år framgår det av Sveriges radio (10/7–2013) att fler anmäls för ROT och RUT-fusk. Totalt har 119 polisanmälningar gjorts av Skatteverket under första halvåret. 18 november samma år kan SVT rapportera att fusket med ROT-avdrag är fortfarande utbrett bland hantverkare.
– Skatteverket köper i princip grisen i säcken när de betalar ut pengar. Lösningen är att man ska försöka ändra blanketten som företag idag använder för att begära utbetalning, säger Peter Löfgren, utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier till SVT.
Då visade det sig att man inte behövde skicka in fakturan till Skatteverket när de begärde ROT-avdrag. I samma reportage framgår det att dåvarande finansminister Anders Borg lovade skärpta regler.
Men mycket tyder på att även om man gjort en och annan anmälan och utredning här och där sedan dess så verkar det inte få någon större effekt. Sveriges radio kunde rapportera 20 september 2018 att uppemot 30 personer misstänktes för fusk med ROT-avdrag. Det framgår även att de som ertappats med fusket har använt sig av falska fakturor och de har fått det att se ut som att byggarbeten har utförts och betalats när det inte har gjorts någonting.
I samma reportage får Thomas Saltin på Skatteverket uttala sig om fusket till Sveriges radio. Han säger att det är ”ett av de vanligaste sätten att fuska på. Att man falskeligen uppger att man har utfört arbete hos en kund och upprättar en osann faktura, fast det i själva verket inte har utförts något arbete överhuvudtaget”.
Vad har då hänt sedan dess? Fusket med ROT-avdrag verkar inte vara någonting som skänker ilska och upprördhet som när det handlar om barnbidrag eller personlig assistans. I stället har andelen skattemedel som pumpas in i ROT och RUT snarare ökat med den nuvarande regeringen. Då ska vi inte glömma att Riksrevisionen gick ut 2023 med att man bör sänka ROT-avdraget eftersom det inte ansågs vara tillräckligt effektivt mot svartarbete.
Något som får mig att höja ögonbrynen med allt detta är det faktum att många är emot fuskande i Sverige. Ändå kan den här sortens fuskande fortgå hur länge som helst. Andelen politiker eller politiska kommentatorer som väljer att tala illa om ROT och RUT verkar vara få till antalet. Det är bättre att slå mot de som är sjuka eller har funktionsnedsättning.
Den sittande regeringen har många gånger upprepat det här med lag och ordning. Men det verkar varken vara lag eller ordning när det gäller ROT-avdrag.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
