Det är djupt problematiskt att regeringen nu ger Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet kring barn i häkte och verkställighet. Orden ”barn i häkte” borde aldrig behöva uttalas i ett civiliserat samhälle – barn ska inte sitta inlåsta, de ska skyddas och ges möjlighet till trygghet och utveckling, inte fastna i rättssystemets kalla maskineri.
Var är de förebyggande insatserna som borde ha förhindrat att barn hamnar i kriminalitet? Istället för att investera i tidiga och kraftfulla stödåtgärder verkar samhället istället satsa stora resurser på att hantera barn i fängelsemiljöer – en strategi som bara bekräftar ett uppenbart misslyckande. Dessa barn har svikits långt innan de nått häktets eller anstaltens portar. Fokus borde istället ligga på att bryta den negativa spiralen tidigare, med förebyggande åtgärder som når ut till familjer och barn i utsatta områden, snarare än att förbättra samarbetet mellan myndigheter när skadan redan inträffat.
Det är djupt oroande att antalet barn i häkte och anstalt förväntas öka. Detta är inte en naturlig utveckling, utan en direkt följd av en tuffare straffpolitik som prioriterar straff framför lösningar. Att låsa in fler unga löser inte problemen; tvärtom riskerar det att försvåra deras möjligheter till en lyckad återanpassning i samhället och bidrar till en ond cirkel där kriminaliteten istället förstärks.
Visserligen finns det positiva ambitioner i uppdraget: samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och hälso- och sjukvård ska stärkas, och barnets perspektiv samt eventuella funktionshinder beaktas. Men utan en radikal omorientering mot förebyggande stödinsatser riskerar dessa initiativ att bli blott kosmetiska åtgärder på ett djupt problem. Resurser måste riktas mot familjer i utsatta områden, utbildning och tidigt stöd – annars förblir systemen reaktiva snarare än proaktiva.
Det är också beklagligt att ytterligare en inventering av behov, rutiner och kunskapsstöd ska genomföras – något som har upprepats i åratal utan att leda till verklig förändring. Vad som istället krävs är politisk vilja, mod och konkreta investeringar i preventiva strukturer för att förhindra att barn hamnar i kriminalitet från början.
I slutändan måste samhällets fokus skifta: inte fler barn bakom lås och bom, utan fler barn som får chansen till trygghet, stöd och en framtid utan kriminalitet. Annars riskerar vi att fortsätta behandla symtomen och ignorera de grundläggande problemen – ett svek mot våra mest sårbara unga.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Regeringen ger Kriminalvården och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla arbetet kring barn och unga i häkte och verkställighet. Syftet är att minska risken för återfall i brott och stärka förutsättningarna för barn och ungas återintegrering i samhället efter tiden i Kriminalvården.
Myndigheterna ska gemensamt delredovisa behovsinventeringen den 15 december 2026. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2027.
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
