13 juli publicerade Dagens Samhälle en debattartikel från Sverigefinländarnas delegation. I den skriver Antti Yliselä och Anders Eriksson om brister inom minoritetspolitiken. Man lyfter fram tre punkter: 40 procent av de 66 kommuner som enligt lag ska erbjuda demensvård på finska gör inte det, det råder brist på finskkunnig personal och 4500 elever läser finska som modersmål i grundskolan. När det gäller den sista punkten lägger de till att det är ”påfallande få”.
Debattartikeln kommer mitt i sommaren, som inte varit helt fri från nyheter kring nationella minoriteter och minoritetspolitiken. 1 juni kunde Sveriges radio finska rapportera att den sittande regeringen givit sitt svar om minoritetspolitiken till Europarådet. Där skriver dem att man inte har planer på att öka antalet timmar i modersmålsundervisning i finska. Något som går emot europarådets rekommendationer sedan många år.
Vidare framgår det att europarådet har uttryckt oro för finskans framtid i Sverige. Finska språket är i en prekär situation, vilket framgår av debattartikeln från Sverigefinländarnas delegation, såväl som tidigare granskningar av Europarådet.
2 juni kunde Sameradion rapportera om att regeringen skriver i sin rapport till Europarådet att man stärker arbetet för nationella minoriteter med nya satsningar och lagar. Bland dessa satsningar återfinns rätten att använda minoritetsspråk i kontakt med myndigheter.
Sameradion lyfter samtidigt fram att många brister fortfarande kvarstår. Särskilt inom skolan där få elever deltar i modersmålsundervisning och lärarbristen är stor.
Så långt har vi egentligen inte mycket nytt under solen. Det är frågor som har återkommit med jämna mellanrum när det gäller minoritetspolitiken. Främst för att de inte fått någon lösning av någon regering sedan Sverige fick en officiell minoritetspolitik.
13 juni publicerade SVT uutiset flera reportage som handlar om rätten att läsa modersmålsundervisning i förvaltningsområden och andra kommuner. Man upptäcker, inte helt oväntat, stora skillnader i vilka möjligheter som faktiskt finns. Finskspråkig förskoleundervisning och äldreomsorg tillhandahålls inte i samma utsträckning i kommuner som inte ingår i det finska förvaltningsområdet.
En orsak till detta beror på att lagen ser olika ut. Minoritetslagen är tydlig i hur den offentliga sektorn ska främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Men det är bara minoritetslagens fem första paragrafer som gäller i hela landet. Resten gäller bara i kommuner som ingår i förvaltningsområdet.
Och lagar som styr hur kommuner utanför förvaltningsområden ska göra med vissa frågor är tämligen otydliga.
Att lagen är otydlig är någonting som sverigefinländarnas delegation ofta lyft fram.
– Lagen är ganska tydlig när det gäller kommuner som ingår i förvaltningsområdena, men de flesta kommuner i Sverige ligger utanför. Det är väldigt viktigt att minoritetsföreträdare vet vad vi faktiskt kan kräva, säger Antti Yliselä som är vice ordförande för Sverigefinländarnas delegation till SVT uutiset.
Han vills se tydligare krav på kommuner när det gäller finskspråkig förskoleundervisning.
– Just nu är det upp till tjänstepersoners vilja, och enskilda föräldrars eller aktivisters engagemang, om rättigheterna förverkligas, säger Antti Yliselä.
Här finns det alltså mycket att göra för den politiker som har ambitioner och visioner med minoritetspolitiken. Men vad säger man från den sittande regeringen? SVT uutiset frågade kulturminister Parisa Liljestrand som valde att skicka in ett skriftligt svar.
Kulturministern verkar anse att det nuvarande systemet med förvaltningsområden är tillräckligt. Ingen ambition finns att förändra eller utveckla hur det ser ut i dagsläget.
Detta är alltså nivån som ambitionerna har varit och är just nu för den sittande regeringen. Och då har jag bara fokuserat på ett sverigefinskt perspektiv. Jag tänker att om det verkligen fanns ambitioner att ändra saker och ting hade man nog sett över förvaltningsområdena. Det var faktiskt det man gjorde inför 2009 då man klubbade igenom minoritetslagen och gjorde det möjligt för kommuner att ansöka till att bli förvaltningsområden.
Vi får se vad europarådet kommer att hitta i sin kommande granskning av Sveriges minoritetspolitik. Det lär nog inte vara mycket positiva saker och med tanke på vad jag lyft fram här lär det inte heller vara särskilt förvånande.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
