Orden ”tattare” och ”zigenare” är rasistiska och nedsättande uttryck

DIKKO kollage BiL

Jag har under den senaste tiden mottagit flera frågor angående termerna ”tattare” och ”zigenare” och anledningen till att dessa uppfattas som negativa. Ord har länge använts på ett nedsättande sätt för att beskriva romanifolket – det vill säga Romer och Resande, inklusive Roma, Sinti och Travellers, som har funnits i Europa sedan 1300-talet och i Norden sedan 1500-talet.

Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedIn och Instagram

T-ordet z-ordet betraktas som historiska, rasistiska och nedsättande uttryck som idag bör undvikas. De är kopplade till den strukturella rasismen och de stereotyper som har drabbat två historiskt marginaliserade grupper i Sverige: romer och resande.

Rasistiska beskrivningar och stereotyper

Tillämpningen av dessa termer har ofta skett i rasistiska eller förnedrande sammanhang och grundar sig på flera typer av fördomar:

  • Kriminalitet och opålitlighet: Grupperna har felaktigt framställts som tjuvaktiga, opålitliga och laglösa.
  • Felaktiga beskrivningar av personerna: Slarviga, skitiga, våldsamma, lurendrejare med mera.
  • Utanförskap och nomadliv: De har beskrivits som rotlösa, ovilliga att arbeta och oförmögna att anpassa sig till det etablerade samhället.
  • Exotifiering: De har presenterats som ociviliserade, primitiva eller mystiska.
  • Fysiska och moraliska defekter: Tidigare rasbiologisk forskning och äldre litteratur har ibland använt dessa termer för att tillskriva grupperna negativa inre och yttre egenskaper.

Historiskt har antiziganism påverkat hur samhället betraktar dessa grupper. Antiziganism är en form av rasism riktad specifikt mot romer och resande, och den visar sig både genom fördomar och diskriminering. Begreppet myntades först efter andra världskriget inom förintelseforskningen, men fenomenet sträcker sig längre tillbaka i tiden och har funnits så länge romer och resande har levt i Europa, alltså i nästan tusen år.

T-ordet z-ordet har använts som etiketter för människor i utanförskap och har ofta kopplats till social stigmatisering. Dessa ord förekommer till exempel i gamla kyrkoböcker och användes som samlingsbegrepp för grupper som ansågs avvikande, men de förknippades i hög grad med antiziganistiska uppfattningar om romanifolket. Genom historien har romer och resande systematiskt förföljts och diskriminerats, ofta genom lagar och myndighetsåtgärder som begränsat deras rättigheter och möjligheter till delaktighet i samhället.

Historiskt sett har romer och resande setts som en tillgång när det har handlat om att bönderna behövde få tjänster utförda som de själva inte ville befatta sig med. Under 1900-talet blev förtrycket ännu mer påträngande, särskilt med rasbiologins framväxt och statliga tvångsåtgärder som steriliseringar och tvångsomhändertaganden av barn. Sverige har en tragisk historia beträffande behandlingen av romanifolket, en situation som nådde sin kulmen under Förintelsen när hundratusentals Romer mördades. Trots detta tas antiziganismen ofta inte på allvar i dagens samhälle, även om den fortfarande är närvarande och visar sig genom hatbrott, diskriminering och fördomar.

Det är avgörande att förstå att antiziganism inte handlar om egenskaperna hos romer eller resande, utan om majoritetssamhällets okunskap och negativa föreställningar. Det finns idag initiativ som ”romsk inkludering” som är viktiga, men ofta kortvariga och ofta ineffektiva. För att åstadkomma en varaktig förändring krävs utbildning, korrekt historieberättande och strukturella insatser för att bekämpa fördomar och diskriminering.

Romer och resande har fortfarande inte samma rättigheter och skydd som andra nationella minoriteter, och många lever med en ständig rädsla för diskriminering i sin vardag. Detta leder till att en del döljer sin identitet för att undvika negativa konsekvenser, vilket ytterligare försvårar deras möjligheter till full delaktighet i samhället.

Vi behöver tillsammans enas om att undvika negativa ord i vår vardag och förstå att uttryck som ”tattarlass”, ”tattarlösning”, ”zigenarpippi” och liknande objektifierar de människor som dessa ord handlar om. Orden förminskar de resande och romska individerna och gör att de uppfattas som mindre värda än den som uttalar dem.

Vi behöver omskapa ett nytt ”vi”, där alla inkluderas och respekteras. Men också där man inser att ord kan vara både sårande och kränkande. Att bekämpa antiziganism är en gemensam utmaning som kräver engagemang från hela samhället – från skolor och media till lagstiftning och myndigheter. Endast genom långsiktiga åtgärder kan vi bygga ett mer rättvist och jämlikt samhälle där romer och resande får vara trygga och fullt accepterade medborgare. Ett samhälle där t-ordet och z-ordet inte ingår i föraktfullt eller negativt laddade beskrivningar.

Britt-Inger Hedström Lundqvist


Begreppet antiziganism

Termen antiziganism kommer ur orden “anti”, som betyder mot, och ordet “zigan” som är ett skällsord för romer. Z-ordets ursprungliga betydelse är “oberörbar”. Trots att någon “ziganism” inte existerar används begreppet antiziganism för att uppmärksamma antiziganisten själv, snarare än människorna som utsätts.

Antiziganismen är en fantasi som funnits sedan medeltiden. Den grundar sig i fördomar om de som stämplas som “z*genare”. Fördomar som riktats mot dessa handlar bland annat om att de skulle ha särskilda egenskaper såsom musikalitet och sensualitet samtidigt som de anses tjuvaktiga och ohederliga.

I det här materialet används z-ordet (sparsamt) för att illustrera den historiska diskursen om romer, och alltid inom citationstecken för att belysa att ordet i sig saknar reell betydelse och endast avser en påhittad stereotyp.   

Källa: vitickevit.lsu.se/antiziganism

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS