Psykisk ohälsa bland romer är ett allvarligt och komplext problem som ofta har sitt ursprung i en lång historik av utanförskap, diskriminering och stigma. Dessa faktorer leder till en ökad risk för oro, stress och trauman, vilket forskning klart visar. Romer och resande löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa, såsom depression och ångest, samt självmordstankar jämfört med den övriga befolkningen.
En stor utmaning är den stigmatisering som omger psykisk ohälsa inom många romska grupper. Psykiska problem betraktas ofta som tabubelagda ämnen, vilket gör att många undviker att söka hjälp eller att öppet diskutera sina känslor. Dessutom finns det en bristande tillit till vården och socialtjänsten, då många romer upplever att dessa institutioner saknar förståelse för deras kultur och levnadssituation. Denna misstänksamhet försvårar möjligheterna att få det stöd som behövs.
I en rapport från Folkhälsomyndigheten beskrivs hälsosituationen för de olika grupperna och hur arbetet för en bättre hälsa ska utformas framöver. Flera undersökningar och samråd med de olika minoriteterna ligger till grund för förslagen.
Psykosocial ohälsa
I den romska gruppen är det vanligt med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, högt blodtryck, dålig tandhälsa, psykisk ohälsa, depression och astma. Det finns också en hög andel rökare och det är vanligare med drogmissbruk, osunda matvanor och hög alkoholkonsumtion hos romska män.
Social utsatthet, i form av fattigdom och antiziganism, är ytterligare faktorer som ökar den psykiska belastningen. Upplevelser av att inte vara en del i samhället, hatbrott, diskriminering och ständiga fördomar skapar en konstant stress som påverkar både kropp och själ. När man mår psykiskt dåligt är det vanligt att isolera sig och sluta ta hand om sin fysiska hälsa, vilket kan förvärra situationen. Många romska kvinnor känner exempelvis att de inte kan delta i fysisk träning som de skulle vilja, på grund av rädsla för att sticka ut eller bli dömda. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) sker antiziganism oftast i form av verbala kränkningar, våld och diskriminering. Många romer avstår dock från att polisanmäla händelser på grund av bristande förtroende för rättsväsendet och rädsla för negativa konsekvenser.
För att bryta denna negativa spiral är det därför viktigt att skapa trygga och stödjande mötesplatser där romer kan känna gemenskap och förståelse. Hälsofrämjande insatser som tar hänsyn till kultur, historia och aktuella utmaningar kan hjälpa till att bygga tillit och minska stigma. Genom att erbjuda anpassat stöd och stärka sociala nätverk kan vi gemensamt arbeta för bättre psykisk hälsa bland romer och resande, samt motverka utanförskap och diskriminering.
Det är viktigt att snabbt söka stöd om du eller någon i din närhet mår dåligt eller har självmordstankar.
- Ring alltid 112 vid en akut nödsituation.
- Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.
- Jourhavande medmänniska: Någon att prata med på telefon 08-702 16 00, varje kväll kl. 21.00–06.00.
- Självmordslinjen: (drivs av Suicide Zero). Chatt eller telefon 90101, dygnet runt.
- Råd och stödlinjer: Läs mer på Folkhälsomyndigheten om hur du kan söka stöd i hela landet.
Låt mig vara. Låt mig leva. Låt mig finna min väg – Berättelser om en kultur som överlevt
I antologin Låt mig vara. Låt mig leva. Låt mig finna min väg – Berättelser om en kultur som överlevt får man läsa om antiziganism, minoritetsstress och generationstrauma. Boken är ett samarbete mellan medförfattare och förlag DIKKO.
Samverkanspartner är föreningarna RUNG och Romni, RIKC (Romskt informations- och kunskapscenter) Malmö och MF vitenskapelig høyskole, samt Kirkens Bymisjon, Ressurssenter for norske romer. Boken är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Norge, Kulturrådet har beviljat medel till projektet.
I bokens inledning går det att läsa:
En paradox av identitet
I dagens samhälle står romer, resande och tater inför en påtaglig och utmanande verklighet präglad av antiziganism. Denna form av diskriminering är inte bara en social orättvisa; den skapar även en miljö där många individer upplever att de måste dölja sin identitet för att navigera i en värld som ofta visar sig fientlig. Detta leder till en paradox för unga människor som kämpar med att vara stolta över sina rötter, samtidigt som de står inför pressen att gömma dessa rötter för att undvika stigma och fördomar.
I denna antologi har vi samlat röster från unga romer, resande och tater, samt poeter, författare, låtskrivare och akademiker från Sverige och Norge som erbjuder sina unika perspektiv på antiziganism och den stress som följer av att vara en minoritet. Deras insikter belyser den inre konflikt som många känner i sin vardag som en slags paradox av identiteter.
Citat från två ungdomar som tackade nej till att vara med i boken illustrerar tydligt denna kamp. Den första säger: ”Det ser ut som det gör och jag tror inte det gör någon skillnad om vi skriver om det.” Här finns en underliggande känsla av resignation – en uppgivenhet inför en oförändrad verklighet där deras berättelser tycks hamna i skuggan av samhälleliga normer. Å andra sidan uttrycker den andra ungdomen en djup oro: ”Då skulle verkligen alla veta vem jag är.” Denna kommentar pekar på en reell rädsla för att blottlägga sin identitet och därmed exponera sig för potentiell diskriminering och stigma.
Denna verklighet tvingar många unga från olika romska folkgrupper att brottas med en ständig konflikt mellan att bejaka sin kultur och att skydda sig mot omvärldens fördomar. Den negativa stigmatiseringen bidrar till det som forskare benämner minoritetetsstress, vilket har allvarliga konsekvenser för psykisk hälsa och kan leda till känslor av isolering.
Frågan som väcks är hur vårt samhälle kan bli mer inkluderande och förstående. För att bryta denna cykel av diskriminering och oro krävs det att vi skapar plattformar där unga romer och resande kan dela sina berättelser utan att frukta repressalier. Genom att öka synligheten och medvetenheten kan vi arbeta mot att avskaffa antiziganismen och främja en miljö där alla kan känna stolthet över sin identitet.
Det handlar om att ge röst åt dessa ungdomar, erbjuda dem förklaringar och lite hopp. Att lyssna på deras erfarenheter är en viktig del av processen. I denna bok ger vi de unga möjlighet att tala ut på det sätt som känns tryggast för dem. Det är avgörande att skapa utrymmen där de kan uttrycka sig fritt, där deras historier blir hörda och erkända. Målet är att bygga broar av förståelse och respekt, så att kommande generationer av romer och resande kan leva öppet och stolt över sin bakgrund utan att känna behovet av att dölja den.
I denna publikation kommer både unga röster och akademiker från olika discipliner, aktivister och flera relevanta personer till tals. För att motverka känslan av ensamhet har vi skapat en Facebook-grupp där redaktörer och medförfattarna kan dela med sig av material och gemensamt besluta om de delar av projekt som involverar alla.
Denna antologi är inte bara en samling av berättelser och forskning; den är en möjlighet att öppna dörrar för förståelse och dialog. Vi hoppas att detta kan bli ett viktigt steg mot ökad medvetenhet och acceptans i hela samhället. Tillsammans kan vi starta nödvändiga samtal och skapa en mer inkluderande framtid för alla.
Redaktörer: Britt-Inger Hedström Lundqvist, Johanna Olsson-Hockum & Linda Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
