Sverige har genomfört sitt val. Mandaten är räknade. Och nu återstår den lilla, obetydliga detaljen: att faktiskt bilda en regering.
En krönika är en personlig text som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor.
Hur svårt kan det vara? kan man undra!
Socialdemokraterna har fått 99 mandat.
Vänsterpartiet får 30.
Miljöpartiet har 22.
Tillsammans blir det 151 mandat vilket inte räcker. Men…
Sedan har vi Centerpartiet med 25 mandat.
Och där börjar det bli intressant.
Centerpartiet vill att Magdalena Andersson ska bli statsminister. Det vill även Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Perfekt! Alla är överens om vem som ska sitta i förarsätet.
Det finns bara ett litet problem:
Centerpartiet vill inte samarbeta med Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet med sina 30 mandat börjar nu lite få känslan av att stå utanför en fest där 25 personer redan är inne.
– Men vi är ju fler än Centerpartiet?
– Ja.
– Vi vill ha samma statsminister?
– Ja.
– Vi har fler mandat?
– Ja.
– Så…?
– Nej.
Och där någonstans lämnar matematiken byggnaden.
Högeralternativet då?
Man skulle kunna tänka sig att Centerpartiet i stället tittar åt höger.
Där finns:
Moderaterna: 70 mandat
Sverigedemokraterna: 62 mandat
Kristdemokraterna: 22 mandat
Liberalerna: 19 mandat
Totalt: 173 mandat.
Med Centerpartiets 25 mandat skulle de vara i hamn.
Problemet?
Centerpartiet vill inte heller samarbeta med Sverigedemokraterna.
Så vi har nu nått den politiska motsvarigheten till att stå mitt i en dörröppning:
– Jag vill gärna gå in.
– Åt vilket håll?
– Det är jag osäker på.
– Vänster?
– Nej.
– Höger?
– Nej.
– Rakt fram?
– Absolut.
– Men där finns ingen dörr.
– Det måste gå att lösa.
Centerpartiets lilla specialnummer
Centerpartiet har beskrivit sin linje som en regering i mitten, utan avgörande inflytande från vare sig Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna.
Det låter ganska rimligt. På papperet.
I verkligheten börjar det likna ett försök att beställa en hamburgare där man vill välja brödet, såsen och köttet – men inte vill vara i samma restaurang som de andra gästerna.
Centerpartiet vill alltså vara med och styra. Men helst utan att behöva samarbeta med de partier som krävs för att faktiskt få ihop underlaget för styret.
Det är ungefär som att säga:
”Jag vill vara med på gruppbilden, men jag tänker inte stå bredvid någon.”
Fotografen har redan börjat få huvudvärk.
Och här kommer den riktigt intressanta frågan
Vem är det egentligen som är problemet?
Är det Vänsterpartiet? – De har 30 mandat.
Eller är det Centerpartiet? – De har 25.
Vänsterpartiet säger i princip:
– Vi vill att Magdalena Andersson blir statsminister.
Centerpartiet:
– Vi vill också att Magdalena Andersson blir statsminister.
Vänsterpartiet:
– Fantastiskt! Då samarbetar vi.
Centerpartiet:
– Nej.
Vänsterpartiet:
– Men… varför inte?
Centerpartiet:
– För att vi är Centerpartiet.
Och där står vi.
Det är ungefär som att ha två personer som båda vill beställa samma pizza, men den ena säger:
”Jag vill gärna ha pizzan, men jag tänker inte sitta vid samma bord som personen som också beställer pizza.”
Fast Centerpartiet har naturligtvis en poäng
Det går inte att bara räkna mandat och säga att den som har flest automatiskt får bestämma.
Centerpartiet har sin egen politiska linje och har tydligt markerat att man inte vill ha en regering där vare sig Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna får avgörande inflytande. Det är en fullt begriplig politisk position.
Men den leder till en betydligt besvärligare fråga:
Hur bildar man en regering i mitten när mitten inte kan komma överens om vilka som ska få stå i mitten?
Och där börjar regeringspusslet likna ett vanligt pussel där någon har tappat bort hörnbitarna, två personer vägrar sitta bredvid varandra och någon annan har ätit upp kartongen med motivet.
Det gamla blocktänkandet har fått problem
Sverige har nu en riksdag där det gamla blocktänkandet inte riktigt fungerar längre.
Vänsterpartiet är inte aktuellt för Centerpartiet.
Sverigedemokraterna är inte aktuella för Centerpartiet.
Och mitten vill helst regera med mitten.
Problemet är bara att mitten inte verkar vara tillräckligt stor för att ensam bära regeringen.
Det är ungefär som att försöka flytta en soffa med två personer när de två personerna först har ägnat en halvtimme åt att diskutera vilka andra personer de absolut inte tänker be om hjälp.
Så vad kan hända?
Det finns flera möjliga vägar.
Ett är att partierna börjar kompromissa betydligt mer än de hittills varit sugna på.
Centerpartiet kan få garantier för sin politik, medan Vänsterpartiet kan få inflytande över budget och enskilda frågor utan att nödvändigtvis ingå i själva regeringen.
En annan möjlighet är att Socialdemokraterna och Centerpartiet försöker bygga ett samarbete som sedan söker stöd från andra partier, fråga för fråga.
Och en tredje möjlighet är att svensk politik gör det svensk politik ibland gör bäst:
de skapar en parlamentarisk konstruktion som kräver en whiteboard, tre kaffekoppar och en person som verkligen gillar organisationsscheman.
Det kan sluta ungefär så här:
– Vi har bildat en regering.
– Med vilka?
– Det är lite komplicerat.
– Vilka stöder er?
– Det beror på.
– Vilka sitter i regeringen?
– Det beror på.
– Vem har makten?
– Det…
paus
…beror på.
Och längst bak i rummet sitter talmannen och tittar på tavlan medan någon försöker rita ännu en pil mellan fyra partier och en budget.
Till slut kanske talmannen frågar:
”Är det någon som har tänkt på att bara rösta igen?”
Ingen svarar.
För en sak är klar
Efter valet räcker det inte längre att veta vem som vill bli statsminister.
Man måste också komma överens om vem man tänker stå bredvid när man blir det.
Och just nu verkar det vara den verkliga utmaningen.
Sverige har röstat.
Mandaten är fördelade.
Nu återstår bara den lilla detaljen att få alla dessa människor att faktiskt komma överens.
Det är här regeringsbildningen börjar.
Och någonstans står en whiteboard och väntar.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
