Sebastian Casinge: Historien om Resande eller Swedish Travellers

Sebastian Casinge just nu aktuell i en artikel som heter Genomic insights into the population history of the Resande or Swedish Travellers. Den handlar om DNA-studier där ett antal frivilliga personer av svenska resandesläkter har vart med i forskningen. Andra som finns med i artikeln förutom Sebastian är Laura Vilà-Valls, Julen Aizpurua-Iraola, Karin Bojs, André Flores-Bello, Neus Font-Porterias och David Comas.

Sebastian berättar för DIKKO att han är:

– själv av resandesläkt och har under ca 25 års tid på egen hand och i samarbete med andra forskat i resandes historia. Drivkraften har varit det osynliggörande som funnits och de felaktiga påståenden som ofta gjorts om resande.

På senare år har Sebastian drivit projekt för Frantzwagner sällskapets räkning. Exempelvis på det arbetet är resulterat i rapporten ”De resandes kulturarv” (https://www.frantzwagner.org/foredrag) Sen har han sammanställd för Region Dalarna en rapport om den romska minoritetens historia i landskapet (https://www.regiondalarna.se/contentassets/0fdb2d2139de41b8a2133ee586f593c1/rapport-romeridalarnaifyrasekler.pdf)

– För närvarande arbetar jag för Hälsinglands museum, bland annat med dess pågående utställning Resandeliv som fokuserar på de resandefamiljer som slog sig ned i Ljusdal och myndigheternas behandling av dem under 1900-talets första hälft, berättar Sebastian.

Angående det nya projektet Genomic insights into the population history of the Resande or Swedish Travellers berättar Sebastian att:

– DNA-tekniken är ett nytt och kraftfullt verktyg för att spåra historisk migration, det vill säga hur människor rört sig genom historien. Vi är alla, oavsett bakgrund, resultaten av sådana rörelser och DNA understryker med all önskvärd tydlighet detta, liksom att alla har en blandad bakgrund. I många fall stödjer DNA antaganden som redan gjorts av exempelvis historiker, arkeologer och lingvister, men inte sällan har DNA-tekniken vänt upp och ner på etablerade teorier, t.ex. om hur Europa befolkats och om hur jordbruket har spridits (som en idé eller genom människors förflyttning).

David Comas är professor vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona och leder en forskargrupp inom populationsgenetik. Han och hans medarbetare har i samarbete med romska organisationer i stora delar av Europa studerat olika romska gruppers gemensamma ursprung genom DNA. Därigenom har fosklargruppen kunnat presentera robusta teorier om vandringsvägar genom västra Asien och hur ingiften varit del av historien långt innan ankomsten till Europa (exempelvis i artiklarna ”Origins, admixture and founder lineages in European Roma” och ”European Roma groups show complex West Eurasian admixture footprints and a common South Asian genetic origin”).

Studien om resande är anonymiserad på så vis att de resande som bidragit med DNA i form av salivprov inte uppgivit sina namn. Testpersonerna, som kontaktats genom Frantzwagner sällskapets nätverk, har lämnat DNA-testerna till Frantzwagner sällskapet och jag har sedan förmedlat dem till den spanska forskargruppen. Jag har tillsammans med andra även bidragit med en historisk bakgrund, t.ex. om de olika hypoteser som funnits om de resandes ursprung. Analysen av proverna har först jämförts med varandra, sedan med en majoritetssvensk kontrollgrupp (även den anonymiserad) och i nästa led med en kontrollgrupp spanska romer. Det sistnämnda för att spåra ett eventuellt gemensamt ursprung.

Studien, som förvisso är liten, visar att de resande som lämnat DNA alla har likheter i sin DNA-profil. Den utgörs av en större komponent nordeuropeiskt DNA, som överensstämmer med vad man skulle kunna kalla en svensk befolkning. Därutöver har samtliga resande som testats en komponent DNA som delas med den spanskromska gruppen (i snitt ca 18%), vilket visar på ett gemensamt ursprung. Resultaten tyder på att blandningen mellan den ”svenska” majoritetsbefolkningen och den ”romska” skedde mellan mitten av 1700-talet och mitten av 1800-talet. 

För den som är uppdaterad om den historiska källforskningen om resande, exempelvis Anne Minkens avhandling och släktforskare som Bo Lindwalls arbeten, är resultaten ingen överraskning och egentligen okontroversiella. Idag vet vi genom arkivforskning att flera av dagens resandesläkter går tillbaka till de ”tartare” och ”zigenare” som levde i Norden på 1600-talet. Däremot kan studien sägas vara en spik i kistan för det synsätt som dominerat vid svenska universitet under 1900-talets andra hälft, det vill säga de som hävdat att resande är en socioekonomisk grupp utan romskt ursprung formad av utslagsmekanismer i det gamla bondesamhället.

Som avslutning menar Sebastian att:

– Resande har ofta beskrivits ur ett nationellt, svenskt perspektiv. Då kan resande framstå som en anomali som inte liknar någonting annat. Men den romska historien i Europa, trots sina många olika uttryck, hänger samman. Studier som denna understryker i mina ögon detta, liksom att minoritetens och och majoritetsfolkningens historia är sammanvävd.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg:  Essentiellt


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS