Nej då, jag har inte stavat fel.
Detta kommer inte att handla om ekivoka ting i vår värld. (Ekivok betyder ju att något är tvetydigt, vågat eller anspelat på sex, ofta på ett ”skämtsamt” och antydande sätt. Det handlar om ordvitsar eller beteenden som balanserar på gränsen för vad som anses passande, utan att vara helt grova.) Den gränsen passar sig inte i mitt skrivande liv. Vilket säkert ni som har följt mig har lagt märke till.
En krönika är en personlig text som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor.
Nog om detta.
Nej, det är alltså sedelslösheten jag registrerat och bekymrar mig över. I vårt land har ju dessa betalningsmedel fasats ut, nästan på ett omärkligt sätt.
Plötsligt kan du inte betala dina inköp i affären: ”Vi tar inte emot kontanter..” säger expediten och pekar på en liten skylt vid kassan som faktiskt upplyser om detta. Det är för många ett helt överrumplande handlingssätt. (Förlåt ordvitsen.) Pengar i form av mynt och sedlar har väl i urminnes tider (i varje fall i en klockaffär. Ordvits 2. Blir ingen mer…) varit vårt sätt att göra rätt för oss i större eller mindre sammanhang.
Ja, vi hade en liten fling med checkar men de har ju helt försvunnit. Men pengar har ju alltid funkat.
Så den äldre mannen eller damen beger sig naturligtvis till alla dessa tings upphov och hanteringsställe. Banken. Där funkar väl allt som vanligt. Det är ju liksom bankens idé att hantera pengar. In och ut. Med räntor åt båda håll. Ja, lägre in och högre ut. Så tjänar de, ja just det, PENGAR.
Men när du söker efter bankens kassa, så finns den inte. Om nu kontoret ens finns kvar och har öppet.
De flesta svenska bankkontor är i dag helt kontantfria, och kontanthanteringen har flyttats till automater och andra aktörer.
Men Bankomaten då? Jo där kan man fortfarande få ut pengar. Men den bistra sanningen är att du sedan i allmänhet inte kan handla för dem. Det är ju inte så checkt. (förlåt där slank den igenom av sig själv…)
Ett kort tag vande vi oss vid att fråga: ”Tar ni kort?” Till och med i en fotoaffär. Men den frågan blev snabbt helt onödig. Nu måste du ha ett betal- eller kreditkort antingen i plast eller som en app i din telefon.
För många äldre är detta som att samhället slår igen dörren rakt i näsan på dem. Minns hur förtvivlad min pappa var de sista åren han levde. Han blev 91 år. Han skaffade ett kort, men hade svårt med koderna och blev nervös både vid bankomaten och i affären. När han skulle betala in något viktigt gav han mig alltid kontanter, för det var ju riktiga pengar. Sedan fick jag sätta in dem i en speciell automat som finns på vissa banker där man faktiskt kan sätta in kontanta medel på sitt konto. Men det skulle ju inte vara till någon hjälp för pappa. Det skulle ju då hamna på samma plastkort om han skulle kunna använde dem. Så jag fick sätta in dem på mitt konto och betala hans räkningar via mitt BankID och mitt konto.
En hel generation har i stort sett negligerats i denna utveckling. Man bara förutsätter att de inte skall svälta ihjäl, med en plånbok full av riktiga pengar, som ingen vill ha.
Men det finns en kategori till som råkar ändå mera illa ut. De som faktiskt lever i nöd och inte har någon plånbok ens. De sträcker fram sin hand och ber oss om hjälp. Men vad skall vi lägga i den? Vi har ju inga kontanter längre.
Så är dessa stackars människor också dem man väljer kalla: ”försumbara”.
På allt detta har jag ingen lösning och kräver heller ingen. Det blev bara en liten reflektion över konsekvenser av att vi blivit sedelslösa.
Tycker det är lika ologiskt som att sluta använda mjöl när man bakar.
/Bennie Åkerfeldt
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
