Betyg, ordning och reda, friskolor, betyg och lärarnas arbetsvillkor. Skolan är en fråga som berör nästan alla, men de politiska partierna har olika tankar och idéer om hur problemen ska lösas. Inför valet 2026 blir frågan om den svenska skolan allt viktigare med en Pisa rapport som talar sitt tydliga språk.
Skolan har problem när Skolverkets officiella Pisa-rapport visar att andelen elever på de mest avancerade nivåerna minskat märkbart mellan mätningarna 2022 och 2025. Andelen högpresterande elever minskade från 10 procent till 8 procent. Även i matematik sjönk andelen på de mest avancerade nivåerna från 10 procent till 8 procent. Var tredje svensk 15-åring (31 % i läsning och 34 % i matematik) klarar nu inte mer än de allra enklaste uppgifterna.
Pisa rapport 2026
Den svenska skolan har under de senaste åren varit föremål för en högljudd och intensiv politisk debatt. Hur ska elever få bättre kunskaper? Hur skapar man mer trygghet och studiero i klassrummen? Och vem ska egentligen bestämma över skolan – staten eller kommunerna? Vad är det som fattas och felar i den svenska skolan?
Partierna är överens om att skolan är viktig, men när det gäller lösningarna går åsikterna isär.
Orsak och verkan
De olika partierna skyller på varandra för den misslyckade skolpoltiken.
Vänsterblocket (S, V, MP) menar att marknadsskolan och vinstjakten förstörde skolan. De lägger den absolut största skulden på den borgerliga regeringen Carl Bildt som under tidigt 1990-tal införde friskolereformen, skolpengen och det fria skolvalet. De menar att tillåta aktiebolag att plocka ut vinst från skattemedel har skapat en destruktiv marknadsskola. Detta har lett till ökad segregation, glädjebetyg för att locka kunder (elever) och att resurser går till aktieägare istället för lärare och läromedel.
Högerblocket/Tidöpartierna (M, L, KD, SD) menar att flumpedagogik och kommunalisering förstörde skolan. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna pekar ut årtionden av socialdemokratisk skolpolitik och progressiva utbildningsidéer som den stora syndabocken. De menar att det är socialdemokraternas reformer från 1960-talet och framåt ersatte traditionell kunskapsförmedling och katederundervisning med vad kritikerna kallar ”flumpedagogik”. Att skolan fokuserade mer på eget arbete istället för ordning, reda och disciplin anses ha sänkt kunskapsresultaten. Och inte helt otippat så menar Sverigedemokraterna (SD) och partiledaren Jimmie Åkessonatt det är framför allt massinvandringen och en oansvarig integrationspolitik som har förstört den svenska skolan.
Hur vill de olika partierna komma till rätta med skolan
Högerblocket (M, KD, L, SD) och SD
- Ordning och reda: Högerblocket vill ha hårdare disciplinära verktyg, utökade befogenheter för lärare att avvisa störande elever.
- Statligt huvudmannaskap: Liberalerna och Sverigedemokraterna vill förstatliga skolan. Medans Moderaterna och Kristdemokraterna vill ha kvar kommunalt ansvar men med hårdare statlig styrning och kvalitetskrav.
- Friskolor och valfrihet: Högerblocket vill behålla friskolesystemet och rätten att välja skola, men Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är öppna för hårdare krav och att stoppa vinstuttag för skolor med stora brister. Sverigedemokraterna är positiva till vinstutdelning.
- Tidig kunskap: Högerblocket vill satsar på tidigare betyg, läxhjälp och mer fokus på grundläggande teoretiska kunskaper.
Vänsterblocket (S, V, MP)
- Stoppa vinster: Vänsterblocket vill begränsa eller förbjuda vinstutdelning för friskolor och aktiebolag som driver skolor.
- Statligt ansvar: Socialdemokraterna vill öka statens styrning och finansiering utan att helt förstatliga, medan Vänsterpartiet vill ha ett helt statligt huvudmannaskap. Miljöpartiet vill att staten tar ett större finansiellt ansvar.
- Mindre klasser och mer stöd: Vänsterblocket vill satsa på fler lärare, mindre barngrupper i förskolan och tidigare stöd till elever som riskerar att inte klara skolan.
Centerpartiet (C)
- Individuellt stöd: Centerpartiet vill införa en särskild elevlag för att stärka elevers rätt till rätt stöd i tidig ålder.
- Finansiering: Centerpartiet vill att staten tar ett större finansiellt ansvar för skolan, men behåller det kommunala huvudmannaskapet.
- Valfrihet: Centerpartiet vill behålla friskolor och tillåter vinster, men vill skärpa kvalitetskraven.
Ordning och reda
Liberalerna vill att skolan ska fokusera mer på kunskap och att elever ska få bättre förutsättningar att läsa, skriva och räkna. Partiet vill också stärka lärarnas roll och skapa mer studiero i klassrummen.
Moderaterna betonar på liknande sätt ordning och tydliga regler. Partiet vill att lärare ska få större möjligheter att ingripa när elever stör undervisningen. Kristdemokraterna lyfter också fram trygghet, ordning och kunskap som viktiga delar av skolpolitiken.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill ge elverna större möjligheter med att lyckas genom fler lärare, mindre barngrupper i förskolan och ge tidigare stöd till elever som riskerar att inte klara skolan.
Friskolorna
En av de tydligaste konflikterna handlar om friskolor och vinster.
Vänsterpartiet vill stoppa möjligheten för privata skolor att göra vinster på skattepengar. Miljöpartiet vill också förändra friskolesystemet och menar att pengar som är avsedda för skolan i första hand ska gå till elevernas utbildning.
Socialdemokraterna har också kritiserat delar av dagens friskolesystem och vill förändra hur skolor finansieras och organiseras.
Hos högerblocket finns det partier som i större utsträckning vill behålla möjligheten att välja mellan kommunala skolor och friskolor.
Svenska språket
För Centerpartiet är elevernas kunskaper i svenska en viktig fråga. Partiet vill bland annat ge elever som behöver det mer intensiv svenskundervisning och stärka stödet till elever med olika behov.
Språkfrågan är viktig eftersom goda kunskaper i svenska påverkar elevernas möjligheter att klara andra ämnen. Den påverkar också möjligheten att senare studera vidare och få ett arbete.
Undervisningsspråk och ämnet svenska
- S: Vill göra svenska till tydligt huvudspråk i skolan och höja den obligatoriska undervisningen på svenska till minst 75 procent i grundskolan.
- M, SD, KD, L: Vill ha hårdare fokus på grundläggande svenska och skärpa kraven i ämnet svenska som andraspråk (SVA), där vissa partier vill se över eller förändra ämnets utformning för att prioritera det svenska språket tidigare.
- V, MP, C: Betonar i högre grad flerspråkighet som en pedagogisk resurs och vill satsa på mer andraspråkskompetens och språkutvecklande arbetssätt.
Vad tycker eleverna?
För elever är politiken inte bara en fråga om lagar och riksdagsbeslut. Det handlar om den egna vardagen: hur många elever det är i klassrummet, hur mycket stöd man får av läraren och om man känner sig trygg i skolan. Idag är överfulla klassrum, bristen på utbildade lärare och vikarier uppenbar på de flesta håll i landet.
Framtiden
Partiernas förslag skiljer sig åt på flera viktiga punkter. Vissa vill framför allt ha mer ordning och tydligare krav. Andra vill lägga större resurser på elever, lärare och elevhälsa. Friskolornas roll är också en tydlig skiljelinje.
Oavsett vilket parti man frågar är skolan en central framtidsfråga. En fungerande skola ska ge elever kunskaper, men också möjlighet att utvecklas och känna sig trygga.
Inför valet 2026 återstår därför en viktig fråga: Vilken väg ska den svenska skolan ta – och vilken politik kommer att ge eleverna bäst möjligheter att lyckas?
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
