Det är dagen efter valnatten som jag skriver detta, så det finns all möjlighet att valresultatet som jag har i bakhuvudet kan förändras något. Utifrån det lilla jag hunnit läsa mellan frukost och kaffe kan det vara klart först på onsdag.
Att rösta i en representativ parlamentarisk demokrati är visserligen viktigt men det är inte det viktigaste arbetet vi kan göra. Politisk förändring kräver mer än att bara gå och rösta. Man kan se ett val som en paus i andra sorters arbeten för ett bättre och mer rättvist samhälle. Eller så kan man vara mer cyniskt och se det som ett sätt att lämna bort sin makt till makthavare som kommer att strunta i dig.
Oavsett var du landar så börjar det egentliga arbetet nu. Det går inte att sitta med armarna i kors och undra varför ”dem” inte gör någonting. Om du vill få någonting gjort är det lika bra att börja se dig om och fundera på vad du själv kan göra.
Men jag är inte här för att prata om hur du ska organisera dig. Det finns mycket som blivit ren katastrof under tidöpartiernas mandatperiod. Här kommer jag att fokusera på minoritetspolitiken eftersom den också har blivit riktigt eftersatt under mandatperioden.
Vad kommer en framtida regering att behöva ta tag i för att minoritetspolitiken riktad mot de nationella minoriteterna inte ska gå mer utför? För det första finns det två rapporter som en framtida regering ska läsa igenom och hörsamma: Riksrevisionens granskning av och MUCF:s rapport om minoritetspolitiken.
Riksrevisionens granskning har visat att arbetet med minoritetspolitiken kan bli mycket bättre. De ger också en hel del förslag som politiker bör ta till sig. Jag tänker inte rabbla upp dessa här för allting finns att läsa hos riksrevisionen. Såvida inte politiker från hela politiska spektrumet valt att stoppa huvudet i sanden bör de veta exakt vad som måste göras och de ser till att göra det.
MUCF:s rapport är också viktig i detta sammanhang eftersom där finns många synpunkter som kommer direkt från representanter av de nationella minoriteterna. Det här med att lyssna på samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar har inte varit tidöpartiernas starka sida.
En framtida regering ska inte bara göra saker för sakens skull med argumentet att ”vi gör faktiskt saker”. Man kan göra saker som gör att inget händer eller att det blir försämringar. Att man bara gör saker för görandets skull är alltså inte poängen här. Det är viktigt att minoriteter får påverka i de frågor som berör en.
Det finns mycket att göra kring modersmålsundervisningen. Likaså kring äldreomsorg på minoritetsspråk. Den förra har aktivt blivit måltavla för tidöpartierna i olika utspel. Modersmålsundervisningen har beskrivits som orsaken till att svenska skolan har misslyckats, trots att det är en så marginell företeelse både i samhället och i svenska skolan.
När det gäller äldreomsorg på minoritetsspråk har man inte direkt några bra svar på de utmaningar som finns vid horisonten. Det råder brist på personal inom äldreomsorgen rent generellt. Inom äldreomsorg på exempelvis finska finns det inte bara brist på personal utan många gånger politisk vilja.
Det finns också andra frågor som hör hit, även om de inte beskrivs eller omtalas i samma andetag som minoritetspolitik. Låt mig nämna två saker som jag tror kan vara viktig att ta ställning kring framöver.
Den första är hur svenska staten behandlar samer. Under tidöpartiernas fyra år har det varit tydligt att man inte haft för avsikt att lyssna på samer. Gruvpolitiken är till för att låta gruvbolagen expandera sina intressen i landet. Allt från sällsynta metaller till uran är fritt fram att leta efter. Om detta inte ses som ett övergrepp mot samer vet jag inte vad som är.
En andra fråga är hur politiker ska ta tag i antiziganismen i samhället. Visserligen är det så att Brottsförebyggande Rådet har skrivit en rapport om detta rätt nyligen. Problemet är bara att antiziganism som företeelse i samhället inte får den uppmärksamhet i svenska medier som det borde. Det är sorgligt att diskriminering gentemot en minoritet inte tas på allvar av politiker. Det kan sägas om arbetet mot rasism rent generellt men jag försöker att hålla det någorlunda smalt här.
Även om regeringsunderlaget kommer att se annorlunda ut framöver kommer det fortsatt att behövas någon form av granskning av minoritetspolitiken. Mitt arbete slutar inte med att valet tar slut. Alltså kommer jag att fortsätta att skriva om minoritetspolitiken.
Så vad ska alla andra göra? Det finns många sätt att göra sig hörd på. Demonstrera, föreläsa, starta mötesplatser och föreningar, skriva insändare till lokala tidningar, skriva medborgarförslag, starta en podcast, raljera på sociala medier med videor och inlägg, blogga… Ja, det finns många sätt att påverka på men det tar alltid tid innan det når fram.
Det är därför det inte räcker med att bara rösta. Det gäller att vara aktiv kring frågor som är relevanta för dig även när det inte är val.
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
