Sedan den 1 juli 2026 finns möjligheten att fängsla barn mellan 15 och 17 år istället för att anvisa dem till sluten ungdomsvård. Detta kan ske vid särskilda avdelningar för barn och ungdomar på Kumlaanstalten, som är Sveriges största högriskfängelse med den högsta säkerhetsklassningen. Men hur förenligt är egentligen detta med barns rättigheter, utveckling och behov? Jag anser att fängelsestraff för barn inte bara är olämpligt utan även direkt skadligt för både individen och samhället.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist E-post: britt-inger@dikko.nu DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn och Instagram |
För några dagar sedan nåddes vi av nyheten att de första barnen hade blivit intagan på Kumla. Något som ger mig gåshud när jag hör. Orden barn och fängelse hör inte ihop. Att dessutom placera barn i ett högriskfängelse som Kumla, vilket är omgärdat av murar, staket och avancerad övervakning, känns mycket kontraproduktivt. Fängelsets syfte är visserligen att skydda samhället, men forskning visar klart att denna typ av frihetsberövande inte rehabiliterar unga lagöverträdare; tvärtom ökar risken för återfall.
Det finns de som menar att unga som begår brott självklart bör straffas hårt, men frågan är vilken effekt ett fängelsestraff faktiskt har när det gäller att bidra till ett bättre och tryggare samhälle. Enligt samtliga studier tyder mycket på att det knappt finns några positiva effekter, snarare tvärtom. Istället behöver vi satsa på vård, utbildning och rehabilitering i en trygg miljö, anpassad efter barns behov, för att bryta negativa mönster.
Och efter att ha pratat med personer som suttit inne kan jag konstatera att ingen av de jag varit kontakt med tycker att ett fängelse är ett ställe för barn. Utan snarare att det riskerar att bli ytterligare ett orosmoment för de intagna. Men också att barnen kommer vara fullfjädrade kriminella när de kommer ut. Något som också bekräftas av forskningen: Istället för att bryta den kriminella banan fungerar fängelset som en ”brottshögskola” där barn får kontakt med äldre och mer erfarna kriminella och lär sig nya kriminella metoder.
Den kriminologiska forskningen samt barnrättsorganisationer som Rädda Barnen och Bris varnar för de allvarliga konsekvenser som fängelsestraff kan ha på barns psykiska hälsa och sociala utveckling. Psykisk ohälsa, såsom trauma, ångest och depression, är vanliga följder av isolering och vuxenmiljöer, vilket strider mot barnets rätt till trygghet och stöd. Dessutom tar systemet inte hänsyn till barnets biologiska och kognitiva utveckling; under tonåren är hjärnan fortfarande under utveckling, och barn har begränsad impulskontroll och förmåga att tänka långsiktigt. Att straffa med frihetsberövande och samtidigt avbryta skolgången medför stora risker för barnets framtid.
Stigmatiseringen som följer med ett fängelsestraff förstärker den kriminella identiteten. Barn internaliserar rollen som brottsling och tappar tilltron till samhället, vilket gör återanpassning nästan omöjlig. Dessutom riskerar yngre barn att rekryteras av kriminella nätverk när äldre barn låses in, vilket förvärrar samhällsproblemen ytterligare.
Det finns även stora brister på institutionerna. Kriminalvården är i grunden anpassad för vuxna, och personalen saknar ofta den utbildning och kompetens som krävs för att möta barns specifika behov. Inom ramarna för FN:s barnkonvention är frihetsberövande av barn en sista utväg och ska ske under kortast möjliga tid – principer som tyvärr riskerar att ignoreras i de nya reglerna.
Vi måste nog fråga oss vilket samhälle vi vill leva i? Ett där barn blir inlåsta eller ett som arbetar för att hjälpa barn och unga så att de kan bli bidragande samhällsmedborgare. Det är dags att rikta resurser mot att motverka dem som uppmuntrar barn och unga att begå brott, särskilt när högerextremister utnyttjar gamingkulturen för att sprida sina hatbudskap. Studier visar oroväckande att andelen unga som exponeras för vit makt-propaganda i spelmiljöer har mer än fördubblats mellan 2021 och 2022.
Vi måste åtgärda roten till det onda och inte ge oss på symptomet. Genom att investera i förebyggande insatser, utbildning och aktivt motstånd mot extremistiska budskap i onlinevärlden kan samhället hindra rekrytering till högerextrema grupper och skydda våra unga från att dras in i destruktiva sammanhang. Detta är ett viktigt steg för att skapa en inkluderande och säker digital miljö för alla och ett bättre sätt att använda alla pengar som läggs på att bygga barn-fängelser.
Det man kan konstatera är att införandet av fängelsestraff för barn är att förvärra deras situation på flera nivåer: ökad brottslighet, psykisk ohälsa, försämrad skolgång och förlust av viktiga stödnätverk. Det är därför både moraliskt och fel att ersätta sluten ungdomsvård med fängelse för unga lagöverträdare. Att kalla Kumla för en plats för barn är inte bara missriktat utan även ett svek mot deras rättigheter och framtid. Vi behöver istället andra lösningar som bygger på omsorg och utveckling, inte murar och lås.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
Mer att läsa:
Expo följer på nära håll utvecklingen i den högerextrema miljön. Idag håller vi utbildningar, skriver rapporter och ger stöd och råd till aktörer som på olika sätt behöver stärka sina kunskaper om hur den högerextrema miljön verkar, både lokalt, nationellt och internationellt.
– Det är beklagligt att Sveriges riksdag har valt en väg som delar upp människor i vi och dem i stället för att arbeta för ett starkt rättighetsskydd för alla. Att införa ett vandelskrav försvagar Sverige som rättsstat. Rättssäkerheten, legalitetsprincipen och principen om likhet inför lagen undergrävs, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders.
Rädda Barnen menar att barn som begår allvarliga brott ska mötas av åtgärder som respekterar deras rättigheter och bygger på det vi vet fungerar.
Kritisk analys av reformen för fängelsestraff för ungdomar
Regeringen mörkar om barnfängelser
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
