Natten mellan den 12:e och 13:e augusti 1961 uppfördes Berlinmurens som en slags överraskning för den tyska befolkningen i Berlin. Det var östtyska soldater, poliser och arbetare uppförde den tre meter hög betongmuren. En mur försedd med vakttorn och skjutklara soldater genom de centrala delarna av staden. Samtidigt började den östtyska regimen att omgärda Västberlin med taggtråd, och stänga av alla tillfartsleder och vägar mellan den östra och västra delen av staden.
Muren kallades för ”den säkrade gränsen”. Familjer och släkter splittrades i ett enda slag. Hjärtslitande scener utspelades med anförvanter som vinkade och grät.
Före murens tillkomst hade gränsen mellan Öst- och Västberlin varit ganska obevakad och berlinarna kunde promenera eller ta tunnelbanan över till den andra sidan. Nu stängdes gränsövergångarna över en natt och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. Med tiden revs också byggnader intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Samtidigt kompletterades muren med ytterligare vakttorn, diken, minfält och automatiska övervakningsanordningar. Många tragiska scener utspelade sig genom åren när familjer försökte återförenas.
Orsaken till Berlinmurens uppförande var att Östtyskland höll på att tömmas på människor, främst på unga och välutbildade medborgare. I och med detta hotades hela Östtysklands och det kommunistiska systems överlevnad. Från 1949 till 1961 hade 2,7 miljoner människor lämnat landet för friheten i Västtyskland. Nu stoppades detta. En flykt över eller under muren förenad med livsfara. Trots det slutade inte folk att försök. Fram fram till murens fall den 9:e november 1989 lyckades omkring 5000 personer fly till Västberlin . Beräkningar visar samtidigt att ca 150-200 personer dödades vid dessa flyktförsök.
Enligt den östtyska kommunistregimen var det officiella syftet med Berlinmuren att förhindra inkräktare från väst att ta sig in i landet. De östtyska ledarna gav den därför namnet ”Den antifascistiska skyddsmuren”.
För västvärldens människor (och många av de instängda östtyskarna) utgjorde Berlinmuren en konstruktion som tydligt visade upp den fysiska järnridå som skilde östblocket från länderna i väst. Muren blev på så sätt en symbol för ofrihet och för den kommunistiska diktaturen som växte fram i Östeuropa under kalla kriget. I själva verket handlade det om att förhindra att produktiv arbetskraft lämnade landet och undergrävde dess redan dåliga ekonomi.
Den 9 november 1989, klockan sex på kvällen, öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin. För första gången på 28 år kunde människor på östsidan lämna sin stängda stad utan risk för sina liv. Det var ett historiskt ögonblick som inte bara innebar en regims fall utan också slutet på en epok – det kalla krigets.
so-rummet.se och popularhistoria.se
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
