Här har man samma struktur och upplägg som Auschwitz med butiker, restauranger, böcker mm och en kommers.
Vi befinner oss med bland kända byggnader, där är grinden och järnvägsspåret som går rakt igenom byggnadens mitt. Tidigare har vi sett detta på bilder och filmer men nu står vi här själva! Och sen oändliga rader av hela eller raserade baracker och byggnader. Häpen och förfärade inser vi hur stort området är, dessa ändlösa rader av baracker där nazismens offer bott.
Järnvägsspåret som kommer genom porten delar sig i oräkneliga sidospår. Vill inte kalla det perronger, utan avstigningsplatser som känns från film och bild ser vi nu i verkligheten. Vi går med guiden till platsen där man selekterade, delade, upp fångarna. Bekanta vyerna från foton där officerare och soldater vaktade och visade åt vilket håll fångarna skulle gå, snabb eller långsam och plågsam död. Tankar och bilder radas upp i huvudet från olika filmer. Ser bilder i huvudet om hur det gick till och inser att det här är sann ondska och grymhet.
Det vimlar av människor omkring oss, känslan av ensamhet och litenhet blir överväldigande på denna ohyggliga plats. Förmodligen samma känsla som så många andra måste ha haft utan sin älskade och barn bredvid sig när de i folkvimlet fördes in till sitt hemska öde.
Paniken växer och ångesten väller fram. Alla ägodelar slits ifrån en. Allt precis ALLT förlorar man på denna plats. Minsta protest eller uttryck för ångesten, av att vara så utlämnad renderar till svår misshandel eller omedelbar död, detta helt ursinningslösa våld kom från alla som jobbar på denna dödsfabrik.
Vi fortsätter efter guiden, tunga i sinnet. Tyngden av det vi ser går knappt att ta in.
Tankarna snurrar i huvudet medan guiden berättar. Vi kommer till ändan av järnvägsrälsen och här har det anlagts ett stort torg med monument och minnestavlor på många språk. Människor har lagt ner ett obehag infinner sig när guiden fortsätter berätta.
Människor ur andra grupper går förbi. De flesta tysta, tittande, fotograferande, tyst pratande med den som är närmast och pekande. På denna plats ökade man takten på dödandet i slutet.
Tåget stannar människor väller ut från vagnarna, vakter skriker, pekar och dirigerar. De flesta går direkt till dödsmaskinen, gaskamrarna 2 och 3. En på varje sida av järnvägsspåret. Andra fångar rakar alla! Kvinnor, barn och män allt kropps hår samlas för återvinning. Sen vidare till en dödensmaskin där människor leds in i gaskammarens förrum och där kläder, smycken, glasögon m.m. lämnas. In i den så kallade duschen. Plågsam kvävning under 20 minuter, till döds. Vidare till krematoriet där alla kroppar bränns till aska. Askan åter används till gödning på åkrar och ängar både inom och utom området.
Allt detta är svårt att ta in. Det blir svårt att förstå det som guiden berättar, vårt att bearbeta till verkliga ord och händelser.
Kurt och Tommy Magnusson
Bilderna är privata
Fakta
Det fanns många koncentrationsläger Auschwitz-Birkenau är nog de mest kända och var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger, som bestod av tre stora lägerkomplex samt ett fyrtiotal satellitläger. Lägret var det största och mest brutala nazityska lägret.
Det är svårt att få fram statestik när det gäller romer. I många europeiska länder, förekom förföljelse av romer långt före nazisternas maktövertagande 1933. Det finns därför inga exakta siffror på hur många romer som fanns i Europa vid tiden för andra världskriget. Det är också svårt att veta hur många romer som mördades i olika läger. Forskare är ändå överens om att mellan 200 000 och 500 000 romer mördades, det utgjorde ungefär en fjärdedel av det romska folket.
1 Trackback / Pingback
Kommentarerna är stängda.