En del har haft otur med ekonomi, andra med att under uppväxten inte träffat vuxna som kunnat tillmötesgå deras behov. Vissa kan ha haft oturen att födas in i våld, krig eller misär. Några har haft otur med sina gener, och det finns också människor som helt enkelt har lite otur när de tänker.
För mig har det varit viktigt att reflektera över denna otur, såväl i mitt yrkesliv som privat. För människor är ofta väldigt fördömande mot andra med sociala problem, och känner sig lite förmer. Att se det som otur istället för någon form av moralisk konsekvens gör mig ödmjukare, och mer tacksam inför det jag har. Jag har kämpat för det. Men jag har också haft tur.
Du kan hamna i utanförskap för att du haft svårt i skolan, eller för att din pappa bröt benet i en arbetsplatsolycka och blev beroende av smärtstillande. Eller för att en kille i din klass kallade dig för tjockis på helt fel dag och du efter det aldrig mer kunde äta maten utan att kräkas upp den för att den gjorde dig äckligare. Eller för att du har dålig impulskontroll eller svårt att förstå socialt samspel.
Det finns inga tydliga riktlinjer för vem som hamnar i socialt utanförskap och inte. Men det finns markörer som förstärker sannolikheten i form av ex samhällsklass, diagnoser, och familjens utbildningsnivå.
Teorier
I boken ”Perspektiv på Sociala problem” framställs beslutsmotiveringen hos myndighetsutövning som en process där personen förvandlas till ärenden, och individens dilemma formuleras till ett socialt problem. Människor framställs enligt rådande lagrum för att passa in i beslutsalternativen. I det här förloppet får personens moraliska ansvar det som hänt en stor betydelse. Vid en beskrivning ur detta perspektiv bli människorna en karaktär i ett melodrama där några är offer och andra är bovar. Det finns en växelverkan mellan de sociala problemen och samhällets struktur. När det sker en strukturomvandling i samhället uppstår det nya sociala problem.
Ett exempel på detta är när vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle, i bondesamhället fyllde de stora barnkullarna en funktion men i industrisamhället blev det dysfunktionellt med stora barnkullar. Det är avvikelser som skapar normerna, det skulle bli mycket svårare för normbildningen att ske om vi inte hade avvikelsen att jämföra med. Men det är också så att om ingen bröt mot normerna skulle vi inte ha några avskräckande exempel och då skulle våra skötsamhetsideal inte hålla ihop längre. Så därför behöver vi människor som avviker annars skulle systemet inte fungera.[1]
Det finns en skandinavisk teoribildning när det gäller sociala problem som är nära sammankopplad med välfärdsstatens utveckling. Det skandinaviska välfärdsperspektivet ser sociala problem som brister i välfärden. Den anser att det handlar fram om ett bristtillstånd i ekonomin, men även psykiska och sociala brister räknas in. Sociala problem är nära sammankopplade med tankar om att man kan dämpa effekterna av inkomstbortfall genom politiska reformer. Förutsättningen är det ”goda samhället” där den individuella välfärden i form av sociala, materiella och psykiska resurser erbjuds. Detta anses i sin tur vara synonymt med stort individuellt behovstillfredsställande.
Sen finns det en marxistisk konfliktteori och där tolkas sociala problem som ett uttryckssätt för ett förtyck i det kapitalistiska samhället. Problemen framträder i många olika skepnader men visar sig på individnivå och är i grunden orsakat av förtryck och utarmning inom det kapitalistiska systemet.[2]
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
[1] Meeuwisse, Swärd (Lennart Nygren) (2004) s.130-134
[2] Meeuwisse, Swärd (Morten Ejrnäs, Sören Kristiansen) (2004) s. 81-85
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
