Corona, piggelin och avmaskning

pixabay

Jag hade planerat min semester, tre veckors semester, som jag längtade efter semestern. Jag avslutade med att jobba extra mycket veckan innan jag skulle gå på min efterlängtade semester. Men på torsdag kväll hade jag lite ont i halsen och åkte för att köpa halstabletter.

Jag tänkte att det var nog bilens AC som orsakat mitt halsonda. Men köpte för säkerhets skull en corona-test så jag skulle kunna säga att jag testat mig och det var negativt på jobbet dagen efter.

Jag åkte hem med mina halstabletter och mitt corona-test och satte mig vid köksbordet för att läsa mig till hur jag skulle göra. Så började jag med att köra ner pinnen i halsen, en inte allt för angenäm upplevelse som triggade kräkreflexerna. Därefter upp i näsan, ner i den lilla plastbehållaren, rör om och droppa tre droppar på testbrickan.

Efter bara några sekunder kunde jag se att det blev TVÅ streck, och inte bara ett säkerhetsstreck. Dra mig baklänges och döm om min förvåning när det var positivt. Jag skulle ju bara testa mig för att kunna säga att jag var negativ. Jaha, bara att ringa in en vikarie till min sista fredag innan semestern och sen vidta åtgärder för att isolera mig.

Ja, ja tänkte jag det här kan bli lindrigt och passera på ett nafs, jag har ju ändå tagit tre vaccineringar.

På fredagen vaknade jag med hög feber och en corona som intagit min kropp med full styrka. Jag hostade, nös, snorade och hade en hela tiden stigande feber samtidigt som det sprängde i bihålorna och jag ville bara sova. Som kulmen på ett uselt mående började jag koka, och jag menar verkligen koka, hjärnan, blodet, muskulaturen, allt var överhettat.

Jag hann tänka att jag kanske skulle ringa en ambulans innan jag bestämde mig för att gå in i duschen.

I duschen provade jag med kallt vatten, men det kändes som tusen nålar och jag var tvungen att ändra till varmt vatten. Där stod jag och lät det varma vattnet kyla ner min överhettade lekamen. Det var en njutning att känna att termostaten i kroppen började lugna ner sig. Efter duschen föll jag ikull i sängen och somnade som en klubbad säl.

Jag åt febernedsättande och slemlösande i stora lass, sen kom jag på att jag kunde ta mina allergitabletter eftersom de är avsvällande.

Jag plockade åt mig de om låg närmast i medicinskåpet. Min älskade make fick agera matbud och proviantera mig, han kom med hundmat och piggelin. Ja, ibland beställde jag lite mat till mig själv också. Men min aptit hade försvunnit och mat kändes verkligen sekundärt. Jag sov mig genom de första tre dygnen och sen började jag sakta men säkert återvända till verkligheten. Hundarna lämnade inte min sida och låg plåstrade bredvid mig hela tiden, trots att jag försökte skapa ett utrymme mellan oss. De var inte direkt svalkande att ha dem där.

Jag rastade dem på mycket korta promenader innan jag återvände till sängen igen.

De verkade fatta att jag inte var mycket att hänga i julgranen och nöjde sig med det lilla. På fjärde dagen började livet återvända, jag fortsatte äta mina allergitabletter och febernedsättande. Även aptiten började komma tillbaka, febern hade gått ner och halsen känns bättre. På det hela kändes det som att det gick åt rätt håll även om det inte var över ännu. På sjätte dagens morgon sitter jag så med min kaffekopp och ska ta mina tabletter, samtidigt som jag läser på medicinernas innehållsförteckningen, i brist på annat.

Men HALLO, det här stämmer inte, det här är inga allergitabletter.

I feberyrans tecken har jag gjort misstaget att förväxla mina allergitabletter med hundarnas avmaskningspiller. Jag tyckte att de var ovanligt stora, men ändå, vilken tabbe. Jag var inne på min tredje dag av avmaskning. Jag skrattade så tårarna rann i min ensamhet när jag insåg mitt misstag. Djuren kom rusande och viftade försiktigt på svansarna när de hörde ljudet av mitt skratt. De trodde nog att det slagit runt helt för mig. De skulle bara veta!

Ja, ja, det var inte så mycket att göra åt misstaget, förmodligen skulle jag inte få några bestående men av det.

Coronan hängde med mig ett tag till innan jag slapp ut ur isoleringen, det var en minst sagt seg historia. Men till sist kunde jag njuta av min efterlängtade semester om än i en avkortad version. Jag letade upp mina riktiga allergitabletter och flyttade hundarnas avmaskning till ett annat ställe.

Nu är jag tillbaka på jobbet och har njutit av en semester, överlevt corona och mitt misstag med medicinen, utvilad, lite visare och ordentligt avmaskad.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Blogg: Essentiellt


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS