En krönika är en personlig text som utgår från skribentens egna erfarenheter, tankar och känslor.
Sonny Carlsson skrev den här krönikan inne på anstalten Ersboda i Umeå. Han är nu ute i frihet och får den sjukvård han behöver.
Jag sitter i min cell på anstalten i Umeå och gråter efter mina barn. Jag är 57 år, jag har cancer i tarmarna, och 20-åringar med batonger bestämmer när jag ska få äta, prata med min familj, eller få sjukvård. Jag undrar hur fan det blev så här.
I cellen med mig bor en 2 meter lång somalier med tydlig Haparanda-dialekt. Han är 21 år, intelligent, intresserad av historia, och visar mig och min familj stor respekt på alla sätt. Hans stora intresse är att läsa böcker. Jag undrar hur fan det blev så här för honom.
Det är något ruttet och fel med svensk kriminalvård, och svensk ungdomsvård.
Jag har dåliga ben på grund av min diabetes. När det snöar i Umeå, och jag ska ut på promenaden som är en timme om dagen på vår lilla rastgård, så springer pojkarna inne på anstalten fram och nyper tag i armen på mig, så att jag inte ska ramla. ”Du som är dålig i benen, det är halt här, var försiktig farbror”. Plitarna står och flinar när jag halkar. De knuffar mig när de får tillfälle, och förnedrar mig så fort de kan. Och jag undrar vem fan det är som borde vara inlåst. Är det ungdomarna som hjälper en gubbe med dåliga ben, eller sadisterna som skrattar när han gör sig illa? Ungdomarna har gjort fel i lagens mening, men sadisterna gör bara sitt jobb. Världen tillhör sadisterna. Skolgårdsmobbarna.
Somaliern jag bor med heter Anis. Han undrar om jag vill ha hans frukt, eftersom jag egentligen borde äta mer frukt och grönt än vad jag är tilldelad. Jag behöver, på grund av min sjukdomsbild, äta nyttig mat. Frukt och grönt. Det bryr sig Anis om. Plitarna bara flinar och beslagtar min frukt för att slänga den. Av ”säkerhetsskäl”. Som om min apelsin skulle attackera någon.
Hur fan blev det så här?
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
