Språk är en klassmarkör, där människor med olika bakgrund och utbildningsnivå har olika sätt att uttrycka sig på. Förortssvenska, till exempel, är en blandning av språk och ett sätt att visa identitet och gemenskap. ”Fint” språk kan ibland kännas kallt och avlägset, medan lokal slang kan vara nyskapande och känslosam. Klasskillnader syns tydligt i språket, där människor från olika klasser misstolkar varandras uttryck. Undermedvetna fördomar och kulturella bakgrunder påverkar också hur människor kommunicerar och blir förstådda.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Jag har funderat på detta med klass och språk, eller rättare sagt sätt jag har funderat på hur man uttrycker sig och dialekter. Jag blir bland missuppfattad när jag uttrycker mig och speciellt när andra lägger in egna värderingar i mitt uttryck. Jag har funderat på vilka som misstolkar mitt sätt att uttrycka mig och har sett att det ofta handlar om bakgrund, utbildning, arbete och klasstillhörighet.
Språket har alltid varit, och är fortfarande, en klassmarkör som är aktuell, och det över 100 år efter att Bernard Shaw skrev Pygmalion. De flesta som i dag talar olika dialekter eller förortssvenska (ortens slang) kan skifta mellan språken.
Orten slang är speciella ord eller uttryck som används i de svenska förorterna. Där bor många människor som har rötter från andra länder. Deras sätt att uttrycka sig är en mix av svenska och ord från andra språk. Att de använder orten slang som en del av en identitet är på samma sätt som minoritetsspråken en viktig del i en identitet. Viktiga är även de olika dialekterna som finns runt om i vårt land. Det är ett sätt för människor att visa vilka de är och varifrån de kommer ifrån. Det är också ett sätt att känna gruppgemenskap.
Klasskillnader syns i språket och sättet att uttrycka sig
Språket är en klassmarkör som fortfarande är giltig 2024. Att signalera vem man är och att man är stolt över sig själv och den grupp man tillhör är en stark identitetsmarkör, som ibland kan vara provocerande.
Det ”fina” språket som finns hos en del handlar ofta om krångliga ord som inte har så mycket med känsla att göra. Att hela tiden uttrycka sig korrekt kan göra språket kallt och håller andra på avstånd, det kan också få människor att känna sig underlägsna. Medan till exempel förortssvenskan är full av roliga och nyskapande ord, hopsättningar och förvrängningar. Det är också ett levande sätt att uttrycka sig, där känslor får plats i uttrycket. Precis som vilken dialekt som helst.
Klasskillnader blir särskilt tydliga i språket
Om jag ger uttryck för en känsla av frustration i en mening så förstår de från min klass precis vad jag menar (oftast), medan någon från en annan klass kan misstolka innebörden totalt. Mitt sätt att uttrycka mig kanske inte alltid är ”korrekt” eller har så många krångliga ord, med det är ett levande språk som innehåller så mycket mer än bara ord.
Inom vetenskapen har social klass som begrepp fått ett uppsving i och med att man har insett att också dagens samhällen präglas av betydande klasskillnader. Forskning har visat att klasskillnader syns i bland annat skolframgång, boendeförhållanden, hälsa, matvanor och konsumtionsvanor. De flesta vill att deras barn ska ha tillgång till olika varianter av svenska. För om de bara kan prata dialekt eller orten slang så kan det bli problem när de blir äldre och ska söka jobb. Ett exempel på det var när jag flyttade från Kungälv till Skellefteå och människorna faktiskt inte förstod vad jag sa.
Dialekteter är en förbannelse och en välsignelse
Min dialekt med alla de uttryck som finns runt omkring i Kungälv och Göteborg gjorde att blev jag tvungen att skala bort ord för att kunna göra mig förstådd. Ord som tyken, gör, knö, bamba, tetig och feppla var bara att glömma eftersom folk såg ut som fågelholkar när jag använde dem. Det gjorde att jag lärde mig att prata utan dessa uttryck, men behålla min dialekt ändå. Så idag kan jag pendla mellan att prata göteborgska utan slag och med slang beroende på vem jag pratar med.
Vår familj kommer egentligen från Skellefteå så jag är också uppväxt med Skelleftebonskan, vilket är ett fullständigt obegripligt språk för de som inte har lärt sig dialekten. Mina föräldrar pratade alltid bonska när de inte ville att vi barn skulle förstå vad de sa, till exempel när de avhandlade julklapparna till jul. Men jag förstod, vilket var en fördel som jag aldrig avslöjade för dem när jag var liten. Min kunskap i denna dialekt var till min fördel när jag flyttade upp till Skellefteå eftersom jag förstod vad alla sa även om de pratade dialekt. Men precis som jag gjorde som barn så avslöjade jag inte min hemlighet.
Poängen i denna lilla anekdot är att arbetarklassen alltid har prata olika varianter av orten slang eller dialekter oavsett var de bott i landet, och oftast kan man pendla mellan dialekten och rikssvenskan idag. Ett måste om man ska göra sig förstådd i ett avlångt land med olika orter och dialekter. Men alla hör fortfarande att jag kommer från Göteborg och det skapar en särskild gemenskap när jag träffar andra göteborgare. Så att förfasa sig över orten slang är lika dumt som att förfasa sig över alla de fantastiska dialekter som vi har runt om i vårt land. Orten slang, bondskan och andra dialektala variationer är också en klassmarkör eftersom det oftast är arbetarna som använder dessa variationer av språket precis som man använder sitt modersmål om man kommer från ett annat land.
Precis som språket, oavsett vilket land man kommer från eller vilken minoritet man tillhör, är en del av vår identitet så är även alla olika dialekter och orten slang det. Språket är inte bara en klassmarkör utan även en identitetsmarkör som vi ska bevara eftersom det skapar en särskild sorts gemenskap och är en del av vilka vi är.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
