Under vecka 47 har SA17 på Timrå gymnasium haft förmånen att lyssna till gästföreläsare Pirjo Linna, samordnare för nationella minoriteter i Sundsvall.
På kommunens hemsida står det att läsa att i sociologiämnet arbetar eleverna med en utredande text om romernas situation i Sverige under 1900-talet fram till idag. Hur har den systematiska diskriminering romerna erfarit i skola, arbetsliv och på bostadsmarknad varit möjlig? Vilka strukturer och fördomar har spelat it? Hur kan samhället bidra till att förbättra romernas situation? Kan regeringens nya strategi för romsk inkludering vara ett medel?
En ny lag trädde i kraft 1 januari 2019 innebärande en skärpning i rätten till förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken, och fler nya, lagstadgade rättigheter därtill.
Romani chib är ett av fem minoritetsspråk och romerna en av de fem nationella minoriteterna. Övriga fyra är: judar, sverigefinnar, samer och tornedalingar.
Regeringen har satt som mål att år 2032 ska alla svenska unga vuxna, rom eller icke-rom, ha livsmöjligheter likvärdiga med majoritetsbefolkningen.
På ett lokalt plan ska Pirjo Linna informera minoriteterna om deras rättigheter i och med den nya lagen och påverka olika politikområden att minoriteternas rättigheter ska värnas i styrdokument och handlingsplaner, till exempel att kommunikation med myndigheter ska kunna ska på det nationella minoritetsspråket.
En poäng med lagstiftningen är att minoritetens kulturella egenart ska bevaras för framtida generationer som en del av det svenska kulturarvet; en motsats till integration till varje pris.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
