Enligt Medlingsinstitutets siffror fortsätter den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män att öka. För att bredda bilden presenterar Lönelotsarna idag nya uträkningar över de strukturella löneskillnaderna. Siffrorna visar att gapet mellan kvinnodominerade yrken och likvärdiga yrken har ökat med 0,2 procentenheter under 2024. Mätt i pengar tjänar de som arbetar i kvinnodominerade yrken i genomsnitt 8 800 kronor mindre i månaden än de som arbetar i jämförbara yrken som är mansdominerade eller har jämn könsfördelning.
Enligt diskrimineringslagen ska lönerna vara lika i arbeten som bedöms som likvärdiga, det vill säga arbeten som är jämförbara vad gäller krav på kunskap och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Men Lönelotsarnas nya siffror visar att det inte är så idag och att utvecklingen går åt fel håll.
– Undervärderingen av kvinnors arbete leder till ojämställdhet inom alla livets områden. Det påverkar familjens beslut om vems karriär som ska prioriteras, hur mycket kvinnor respektive män får i pension och om kvinnor har råd att lämna en relation de inte trivs i. Att stänga lönegapet är avgörande för att uppnå jämställdhet i samhället och för individer, därför är det ytterst allvarligt att det nu ökar, säger Marie Trollvik, ordförande för Lönelotsarna.
De senaste åren har löneökningarna på arbetsmarknaden medvetet bromsats för att inte spä på rådande lågkonjunktur och inflation. Lönelotsarnas uträkning visar att löneökningarna under de senaste fem åren i flera fall har varit svagare i kvinnodominerade yrken än i jämförbara mansdominerade. Till exempel har lönerna för arbetsterapeuter bara ökat med 13,4 procent jämfört med lönerna för mjukvaru- och systemutvecklare som ökat med 18,1 procent. Arbetsterapeuter har 16 800 kronor lägre månadslön trots att de tillhör en högre värderad grupp.
– Oavsett vad som händer på arbetsmarknaden och i ekonomin tycks lönegapet mellan könen bestå. Det är orimligt att samhällsbärande och kvinnodominerade yrken i välfärden ska betala för den ekonomiska krisen med svagare löneökningar jämfört med likvärdiga mansdominerade yrken i till exempel industrin, säger Beatrice Nordling, chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer.
Tabell: Löneutvecklingen i likvärdiga yrken 2020-2024
Lönelotsarnas och Sveriges Kvinnoorganisationers förslag till regering och arbetsmarknadens parter
- Avsätt medel i statsbudgeten för en rejäl lönesatsning i kvinnodominerade välfärdsyrken.
- Gör avsteg från det så kallade ”märket” för vissa yrkesgrupper så att lönerna i kvinnodominerade yrken kan öka i snabbare takt än i andra.
- Förtydliga i lagstiftningen att hänvisningar till marknadslön som motivering till löneskillnader endast godtas vid styrkt svårighet att rekrytera eller behålla personal.
- Skärp tillsynen av diskrimineringslagen och inför kännbara sanktioner för arbetsgivare som inte lever upp till lagkraven för lönekartläggningar.
Mer om Lönelotsarna och uträkningen
Lönelotsarna är ett nätverk av fristående löne- och statistikexperter som är medlem i Sveriges Kvinnoorganisationer. De har analyserat löneskillnader mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken utifrån lagens kriterier sedan 2015. De har arbetsvärderat samtliga yrken på arbetsmarknaden utifrån krav på utbildning och färdigheter, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden. Därefter har yrkena grupperats som kvinnodominerade (mer än 60 procent kvinnor) och övriga yrken (mansdominerade eller med jämn könsfördelning). Källan för löneuppgifterna är Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet (MI) och Statistiska centralbyrån (SCB).
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
