Skopjes civilrättsliga domstol publicerade en dom i första instans den 8 juli 2025 som markerade ett viktigt steg för att skydda rättigheterna för oregistrerade personer, särskilt romer, i Nordmakedonien. Den kollektiva stämningen väcktes av advokater från European Roma Rights Centre (ERRC) och Macedonian Young Lawyers Association (MYLA) mot justitieministeriets avdelning för civila register i Skopje.
The English article is further down.
Stämningen ifrågasatte ministeriets underlåtenhet att följa lagen om oregistrerade personer i födelseregistret , vilket har resulterat i systematisk utestängning och diskriminering av romer och andra personer som är registrerade i det ”särskilda födelseregistret” och som har erhållit en identitetshandling som nekar dem lika tillgång till sina rättigheter i Nordmakedonien. Domen föreskriver brådskande och proaktiva institutionella reformer för att garantera universell tillgång till civil registrering och personlig dokumentation för alla medborgare, oavsett etnisk bakgrund och status.
”Denna dom bekräftar vad vi har sagt i åratal: problemet handlade aldrig bara om dokumentation, utan om de diskriminerande system som håller romer utestängda. Tillfälliga ID-kort och ’särskild status’ räcker inte – romer måste erkännas som jämlika medborgare med fullständig och ovillkorlig tillgång till sina rättigheter. Rättvisan har försenats för länge, och nu måste institutionerna agera”, sa Senada Sali, juridisk chef på ERRC.
”Även om lagen om folkbokföring har ändrats under tiden och personer som är registrerade i det särskilda folkbokföringsregistret har fått regelbunden registrering, har detta domslut särskild vikt. För första gången har domstolen otvetydigt fastställt att institutionell passivitet utgör en form av systematisk och långvarig diskriminering av allvarligare karaktär – diskriminering som har hållit detta problem vid liv i åratal och oproportionerligt drabbat romer.”
Ett sådant domstolsbeslut representerar ett viktigt prejudikat som skickar ett starkt budskap till alla behöriga institutioner – att erkännandet av lagstadgade rättigheter inte får bero på etnicitet, social status eller personliga omständigheter. Institutioner är skyldiga att agera i tid, ansvarsfullt och fullt ut tillämpa lagarna, särskilt när det gäller barn, med deras bästa alltid som vägledande princip.
”Som förening är vi fortsatt engagerade i att permanent lösa problemet med juridisk osynlighet och statslöshet och kommer att fortsätta att använda alla tillgängliga rättsliga mekanismer tills det sista fallet slutligen är avgjort”, säger Bojana Bozhinovska Siljanovska, ordförande för Makedonska unga advokatföreningen (MYLA).
Bakgrund: Romer nekas rättigheter på grund av brist på personliga identitetshandlingar
Systematiska misslyckanden i folkbokföringen i Nordmakedonien har historiskt sett drabbat romer oproportionerligt hårt genom att neka dem tillgång till personlig dokumentation och utsätta dem för risken att bli statslösa. Situationen gäller främst romer som har svårt att bevisa sin födelseort och -tid, ofta saknar personliga identitetskort, bor i informella samhällen eller strukturer, eller är hemlösa utan fast adress. Följaktligen blir romer utan tillgång till korrekt personlig dokumentation juridiskt osynliga för staten i Nordmakedonien och möter hinder i tillgången till anställning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, bostäder och infrastruktur.
Forskning som utförts av ERRC och andra visar att romsk statslöshet existerar i Nordmakedonien, inte enbart som en biprodukt av krig i regionen, utan på grund av utbredd institutionell rasism som nekar romer tillgång till registrering och därmed grundläggande offentliga tjänster.
År 2020 antogs lagen om oregistrerade personer i födelseregistret för att ge grundläggande rättigheter och juridisk identitet till individer som uteslutits från folkbokföringen på grund av administrativa hinder. Ihållande brister i genomförandet har dock lett till att många har antingen ett otillräckligt ”särskilt födelsebevis” eller ett särskilt personligt identitetskort, vilka båda inte har den rättsliga effekten att säkerställa att dessa personer har full och lika tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och sysselsättning, vilket vidmakthåller utestängning, särskilt bland romer. Dessa problem med lagen flaggades av ERRC 2020 innan den antogs.
Det är myndigheternas ansvar att tillhandahålla regelbunden identitetshandling och födelseregistrering 30 dagar efter att personen mottagit sina tillfälliga dokument. I praktiken har myndigheterna inte uppfyllt denna skyldighet. Dessutom fyller de tillfälliga dokument som de tillhandahåller inte sin funktion fullt ut och erkänns ofta inte, vilket innebär att oregistrerade personer inte kan använda dem för att få tillgång till de tjänster de är avsedda för.
ERRC och MYLA lämnade den 11 november 2022 in en kollektiv stämningsansökan mot justitieministeriet – avdelningen för civila register – Skopje för personer registrerade i det särskilda födelseregistret som har erhållit en identitetshandling. Dessa personer är huvudsakligen romer som nekas tillgång till sina grundläggande rättigheter på grund av brist på funktionell och tillräcklig personlig dokumentation. Ytterligare ett klagomål lämnades in till kommissionen för förebyggande och skydd mot diskriminering, som 2023 avgav ett yttrande som beordrade reformer efter den tragiska döden av den 20-årige romske mannen Memet Kamber , som inte kunde få tillgång till snabb medicinsk vård på grund av hinder orsakade av hans brist på korrekt personlig legitimation.
Domstolens slutsatser
Domstolen fastslog att justitieministeriet utövade både direkt och indirekt diskriminering mot romska medborgare som hade svårigheter att registrera sitt civilstånd. Domstolen fann upprepad och långvarig direkt diskriminering mot alla personer i det ”särskilda födelseregistret” som hade erhållit tillfälliga identitetshandlingar, vilket härrörde från deras marginaliserade status, personliga egenskaper och sociala klass. Domstolen fastställde att indirekt diskriminering – som härrör från till synes neutral politik som oproportionerligt skadar vissa grupper – specifikt riktades mot romska individer på grund av deras etnicitet.
Domstolen drog slutsatsen att ministeriet hade försummat sin skyldighet att proaktivt överföra individer från det särskilda födelseregistret till det vanliga. Detta resulterade i att berörda individer, trots att de innehade särskilda identitetshandlingar, hindrades från att få tillgång till grundläggande rättigheter, inklusive utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd och anställning. Domstolen sa att dessa hinder är kopplade till djupt rotad social utestängning, som oproportionerligt drabbar romer och andra marginaliserade grupper, och belyser diskrimineringens systemiska karaktär.
Domen ålägger de behöriga myndigheterna att undanröja administrativa och rättsliga hinder för folkbokföring, att vidta effektiva åtgärder för att garantera likabehandling vid folkbokföring, att säkerställa att nationell politik överensstämmer med internationella standarder och rekommendationer om statslöshet, och att särskilt säkerställa att romer och andra marginaliserade grupper inkluderas i alla ansträngningar för att ge universell tillgång till folkbokföring och personlig dokumentation.
Domstolen beordrade ministeriet att särskilt inleda ett förfarande för ytterligare registrering av alla berörda personer i födelseregistret i enlighet med lagen om folkbokföringsregister för alla personer som är registrerade i det särskilda födelseregistret och som har erhållit en identitetshandling, och att meddela beslut om ytterligare registrering i födelseregistret i enlighet med lagen, inom 30 dagar från det att domen vinner laga kraft.
Nordmakedoniens kommission för förebyggande och skydd mot diskriminering (KSZD), det nationella jämställdhetsorganet, deltog i förfarandet som amicus curiae (domstolsvän). I denna egenskap bidrog kommissionen med juridiska expertargument och lämnade in internationella rapporter som belyste det ständiga undantaget av romer från folkbokföring och grundläggande rättigheter.
Domstolens första dom meddelades den 2 september 2024 men offentliggjordes först mer än 10 månader senare, den 8 juli 2025.
Domen kan överklagas till en högre domstol.
The Skopje Basic Civil Court published a first-instance judgment on 8 July 2025 marking a significant step safeguarding the rights of unregistered persons, particularly Roma, in North Macedonia. The collective lawsuit was brought by lawyers from the European Roma Rights Centre (ERRC) and the Macedonian Young Lawyers Association (MYLA) against the Ministry of Justice’s – Department for Keeping Civil Registers- Skopje, challenging the Ministry’s failure to comply with the Law on Unregistered Persons in the Birth Register, which has resulted in systemic exclusion and discrimination of Roma and other persons registered in the ‘Special Birth Registry’ who have obtained an identification document denying them equal access to their rights in North Macedonia. The judgment orders urgent and proactive institutional reforms to guarantee universal access to civil registration and personal documentation for all citizens, regardless of their ethnic background and status.
“This judgment confirms what we have been saying for years: the problem was never just about documentation, but about the discriminatory systems that keep Roma excluded. Temporary IDs and ‘special statuses’ are not enough—Roma must be recognised as equal citizens with full and unconditional access to their rights. Justice has been delayed for too long, and now institutions must act” said Senada Sali, a Legal Director at the ERRC.
“Although the Law on Civil Registration has been amended in the meantime and persons registered in the Special Civil Registry have received regular registration, this ruling has particular weight. For the first time, the court has unequivocally established that institutional inaction constitutes a form of systemic and prolonged discrimination of a more severe nature – discrimination that has kept this problem alive for years and disproportionately affected Roma.
Such a court decision represents an important precedent that sends a strong message to all competent institutions – that the recognition of legally established rights must not depend on ethnicity, social status or personal circumstances. Institutions are obliged to act in a timely, responsible and fully implement the laws, especially when it comes to children, with their best interests always being the guiding principle.
As an association, we remain committed to permanently resolving the problem of legal invisibility and statelessness and will continue to use all available legal mechanisms until the last case is finally resolved.” said Bojana Bozhinovska Siljanovska, President at Macedonian Young Lawyers Association (MYLA).
Background: Roma denied rights through lack of personal identification documents
Systemic failures in civil registration in North Macedonia have historically disproportionately affected Roma by denying them access to personal documentation and putting them at risk of statelessness. The situation mainly concerns Roma who have difficulties proving their place and time of birth, often lack personal identification cards, reside in informal communities or structures, or are homeless without fixed addresses. Consequently, Romani people without access to proper personal documentation are rendered legally invisible to the state in North Macedonia, facing barriers in accessing employment, healthcare, and social services, housing, and infrastructure.
Research carried out by the ERRC and others shows that Romani statelessness exists in North Macedonia, not solely as a by-product of wars in the region, but because of widespread institutional racism which denies Roma access to registration and therefore fundamental public services.
In 2020, the Law on Unregistered Persons in the Birth Register was enacted to grant basic rights and legal identity to individuals excluded from the civil registry due to administrative barriers. However, persistent gaps in implementation have left many with either an inadequate ‘special birth certificate’ or a special personal identification card, both of which do not have the legal effect of ensuring these persons have full and equal access to education, healthcare, social protection, and employment, thereby perpetuating exclusion, especially among Roma. These problems with the law were flagged by the ERRC in 2020 before it was enacted.
It is the responsibility of the authorities to provide regular identification documentation and birth registration 30 days after the person receives their temporary documents. In practice, authorities have not been fulfilling this obligation. In addition, the temporary documents which they provided do not full serve their function and are often not recognised, meaning unregistered people cannot use them to access the services which they are intended for.
The ERRC and MYLA filed a collective lawsuit on 11 November 2022 against the Ministry of Justice- Department for Keeping Civil Registers- Skopje on behalf of persons registered in the Special Birth Registry who have obtained an identification document. These people are predominantly Roma who are denied access to their basic rights because of their lack of functional and adequate personal documentation. A further complaint was lodged with the Commission for Prevention and Protection Against Discrimination, which in 2023 issued an opinion ordering reforms following the tragic death of 20-year-old Romani man, Memet Kamber, who was unable to access timely medical care due to barriers caused by his lack of proper personal ID.
The Court’s Findings
The Court ruled that the Ministry of Justice engaged in both direct and indirect discrimination, against Romani citizens faced with difficulties in registering their civil status. The Court found repeated and prolonged direct discrimination against all persons in the ‘special birth register’ who had obtained temporary identification documents, stemming from their marginalised status, personal characteristics, and social class. The Court established that indirect discrimination – arising from seemingly neutral policies that disproportionately harm certain groups – was specifically noted against Romani individuals due to their ethnicity.
The Court concluded that the Ministry had been neglectful in its duty to proactively transfer individuals from the special birth register to the regular one. This resulted in affected individuals, despite possessing special identification documents, being barred from accessing fundamental rights, including education, healthcare, social protection, and employment. The Court said these barriers are linked to entrenched social exclusion, disproportionately affecting Roma and other marginalised communities, and highlighting the systemic nature of the discrimination.
The judgment orders the competent authorities to remove administrative and legal barriers to civil registration, to adopt effective measures to guarantee equal treatment in civil registration, to ensure national policies comply with international standards and recommendations on statelessness, and to specifically ensure the inclusion of Roma and other marginalised groups in all efforts to provide universal access to civil registration and personal documentation.
The Court ordered the Ministry to specifically initiate a procedure for additional registration of all affected persons in the Birth Registry in accordance with the Law on Civil Registry for all persons registered in the Special Birth Registry who have obtained an identification document, and to issue decisions for additional registration in the Birth Registry in line with the law, within 30 days from the date the judgment becomes final.
The Commission for Prevention and Protection against Discrimination of North Macedonia (KSZD), the national equality body, participated in the proceedings as amicus curiae (friend of the court). In this capacity, the Commission provided expert legal arguments and submitted international reports that highlighted the persistent exclusion of Roma from civil registration and basic rights.
The Court’s initial judgment was adopted on 2 September 2024 but only made public more than 10 months later on 8 July 2025.
The judgment is subject to appeal before a higher appellate court.
This press release is also available in Macedonian.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
