Nära en av tio unga vuxna i åldern 20–25 år har så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader. Men det är stora skillnader mellan olika kommuner. Det visar en kortrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
MUCF:s fördjupningsrapport Fokus 22 visar att under 2020 levde nära var tionde ung person i åldern 20–25 år i ett hushåll där inkomsterna inte räcker för att täcka nödvändiga omkostnader.
I rapporten redovisas hur stor den ekonomiska utsattheten är bland unga på riksnivå samt med en geografisk uppdelning utifrån bostadsområdenas socioekonomiska förutsättningar. MUCF har nu tagit fram en kortrapport med en sammanställning av andelen unga i åldern 20–25 år med låg inkomststandard per kommun. Den visar att andelen unga med låg inkomststandard skiljer sig markant mellan landets kommuner.
– Ekonomiska svårigheter kan få allvarliga konsekvenser både på kort och lång sikt i unga vuxnas liv. Det kan leda till utanförskap för att man inte kan delta i fritidsaktiviteter och det kan senarelägga möjligheten att bli vuxen för att man inte kan skaffa eget boende. För att skapa förutsättningar för unga att kunna ha en rimlig ekonomi måste vi se till att alla unga arbetar eller studerar. Med gemensamma krafter i samhället är detta en viktig och samhällsekonomisk målsättning, speciellt nu när vi befinner oss i en lågkonjunktur, säger Lena Nyberg, MUCF:s generaldirektör.
I MUCF:s rapport Fokus 22 framgår att andelen unga med låg inkomststandard är som lägst bland dem som i huvudsak försörjer sig på inkomster från arbete. På kommunnivå finns det också ett tydligt samband mellan andelen unga med låg inkomststandard och andelen unga som förvärvsarbetar. Kommuner med en hög andel unga med låg inkomststandard är också i stor utsträckning kommuner som har en låg andel unga som förvärvsarbetar.
Det finns även ett samband mellan andelen unga med låg inkomststandard och andelen unga som är utrikes födda. I Fokus 22-rapporten framgår att andelen unga vars inkomster är otillräckliga för att upprätthålla en grundläggande standard är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Detta samband finns även på kommunnivå. I nio av de tio kommuner som under 2021 hade lägst andel unga med låg inkomststandard var andelen utrikes födda unga lägre än riksgenomsnittet.
– Att inte ha tillräckligt med pengar för att klara av sina utgifter från dag till dag leder ofta till en ständig stress och oro. Det kan också få konsekvenser för relationer till vänner och anhöriga och att man stängs ute från den sociala gemenskapen eftersom man inte har råd att delta. Vi måste säkerställa att alla unga har goda levnadsvillkor och förutsättningar att forma sina egna liv, oavsett vem man är eller var man bor, säger Lena Nyberg.
I kortrapporten redovisas en sammanställning av andelen unga med låg inkomststandard med uppdelning efter län och de kommuner som ingår inom respektive län. I tabellerna finns uppgifter över andelen unga med låg inkomststandard för åren 2020 och 2021.
Mellan 2020 och 2021 minskade andelen unga med låg inkomststandard i 200 av landets 290 kommuner medan andelen ökade i 88 kommuner.
Här kan du se hur det ser ut i din kommun: Kortrapport Ekonomisk utsatthet bland unga på kommunnivå
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
