Svensk resande/romsk historia från dåtid till nutid, inspelningen

Inspelningen är gjord av Bavarlipe Roma Online University som är en onlineutbildningsplattform. Där kan romer och icke-romer få tillgång till kunskap om romernas identitet(er), historia(er) och kultur(er) via en samling högkvalitativa föreläsningar som hålls av ledande romska forskare. Föreläsningarna berör ämnen allt från den romska förintelsen till romska kulturproduktioner. Projektet är samarbete med Central European University (CEU) som en del av ERIACs International Membership Engagement Initiative och finansierat av det tyska federala utrikeskontoret (FFO).

För att säkerställa att romer och icke-romer ska kunna ha nytta av kursen kommer de flesta föreläsningarna att hållas på lokala språk, med undertexter på engelska och romani. Inspelningen nedan är textad på engelska.

Svensk resande/romsk historia från dåtid till nutid (English subtitles) från youtube

Innehållet är inte tillgängligt.
Vänligen tillåt cookies genom att klicka på ”Godkänn” i bannern

Britt-Inger Hedström Lundqvist föddes i Skellefteå Västerbotten december 1958 in i en resandefamilj.

Britt-Inger har arbetat med sociala frågor hela sitt yrkesverksamma liv och har läst in de ämnen som hennes arbete har behövt så som psykologi, psykoterapi, sociologi, pedagogik, behandlingsmetoder med mera.

Examina: Högskoleexamen, Socialt arbete, 2011

Examen: Filosofie magisterexamen, etnologi 2012

Britt-Inger har varit med i flera antologier bland annat i ”Att störa homogenitet” och funnit med i redaktionen av boken ”Dinglarens väg – Vorsnos drom” som var den första boken i Sverige där personer från Resandefolket var med och skrev sin egen historia.

Hon är sekreterare i resandeföreningen RUNG och är ansvarig utgivare för magasin DIKKO.

Uppsatser:
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:510075/FULLTEXT02.pdf

http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A510075&dswid=6447

Historia handlar inte bara om det som hänt utan också om vad man vill dölja och vad man vill lyfta fram. Den som skriver historia väljer själv hur en händelse beskrivs. Historieskrivaren beskriver historia ur sitt eget perspektiv och bestämmer vem som är ond eller god, ren eller smutsig, ärlig eller oärlig. Ni ska nu få lyssna på min korta beskrivning av historien om Romanifolken och den antiziganism som har funnits och finns i Sverige och Europa.

De första svenska noteringarna finns i Stockholm stads Tänkebok den 29 september 1512. I boken står det om en okänd folkgrupp med främmande utseende som har annorlunda seder och ett obegripligt språk som har kommit in i landet. De är ett 30-tal familjer som slagit sig ner i staden. Reformatorn Olaus Petri omnämner dem samma år som “tatare”, kanske för att han trodde att de tillhörde det ryska folket Tatarer. Gruppen omnämns i tänkeboken som ”egyptier” och likställs med pilgrimer. Pilgrimer skulle under denna tidsperioden respekteras, så de fick allmosor och tak över huvudet helt enligt de normer som gällde för mottagandet av främlingar. Dessa människor anses idag vara den första immigrationen av Romanifolk till Sverige och Norden.

 Romanifolken utsätts under hela 1900-talet för diskriminering och antiziganism. De utreds, inventerades, registrerades och stigmatiserades allt mer till följd av detta. Romanifolk sågs som ett hot mot folkhemmet och den rationella och moderna människan som skulle växa fram i Sverige. Romanifolkens traditionella levnadssätt och starka familjekänsla passade inte in det nya rena Sverige.

År 2000 bekräftas det att minoriteten romer/resande består av fem grupper, Resandefolket, svenska Romer, finska Romer, utomnordiska Romer och nyanlända Romer.

Romanifolken i Sverige lever både i nutiden och i historien. I berättelsen om Romanifolken i Sverige finns övergrepp och ett utanförskap där majoritetssamhället och de som haft makt på många sätt brustit och inte velat ta ansvar. Men det är också en berättelse om stark gemenskap inom gruppen där släktbanden är viktiga. Det finns även berättelser om vänskap, gemenskap och mänsklighet hos majoritetsbefolkningen och vi fortsätter att hela tiden att skriva vår historia.

Redaktionen
redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS