Tystade och bortglömda: Människorättsutmaningar för de nationella minoriteter Sverige glömde

Foto minoritetslyft.se

Sverige granskas den 5 maj i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Inför granskningen bjuder Minoritetslyftet, Sverigefinska ungdomsförbundet och det tornedalska ungdomsförbundet Met Nuoret in media, civilsamhälle och allmänhet till en genomgång och digitalt rapportsläpp om människorättssituationen för de nationella minoriteterna sverigefinnar samt tornedalingar, kväner och lantalaiset. Rapportorganisationerna samtalar om nuläget för minoriteternas mänskliga rättigheter samt går igenom rapportens rekommendationerna till Sverige. I slutet finns möjlighet att ställa frågor. Evenemanget sker digitalt och du anmäler dig längre ned.

Källa: minoritetslyftet.se
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

Snabblänkar

Mer info på rapportsidan
Läs skuggrapporten här
Faktablad tillgängligt här

Mer om granskningsprocessen

Anmälan till rapportsläppet den 28 april

Bakgrundsinformation

Sveriges lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Riksdagen erkände de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken 2000. Sverige anslöt sig till Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna och europeisk språkstadga om landsdels- och minoritetsspråk. Sverigefinnar och tornedalingar erkändes som nationella minoriteter samt finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk.

I förarbeten till riksdagens erkännande definierades kriterier för vad som utgör en nationell minoritet i Sverige.  Nationella minoriteter är grupper som uppvisar en egen religion, språk, kultur och traditioner, samt med strävan att upprätthålla sin identitet, och med historiska band med och i Sverige.

Sverigefinnar och finska

Finska har talats i Sverige i åtminstone 600 år. Norra Sverige har historiskt språkligt varit främst finskspråkigt och samiskspråkigt innan kolonisationen av Sverige. Skogsfinnar vidarebosattes till Sverige under 1600-talet. Under 1939-1944 evakuerades mellan 70 000 – 80 000 finska krigsbarn till Sverige. Under 1968-1971 flyttade över 112 000 finnar till Sverige för att arbeta. i dag har mer än 700 000 personer i Sverige finsk bakgrund.

Tornedalingar och meänkieli

Meänkieli och språkets olika varieteter talas av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Meänkieli är ett finsk-ugriskt språk med en stark muntlig tradition, och som delar nära likheter med det finska språket. Talare av meänkieli har under 1800-1900-talen upplevt en repressiv och skadlig språkpolitik, diskriminering och rasism som inneburit assimilering, språkförlust och språkdöd. Det finns ett akut behov av språkrevitalisering och ytterligare ansträngningar att utveckla språkets grammatik och ordförråd.

Arrangörer

Minoritetslyftet

Minoritetslyftet är en social konsultfirma som stöttar civilsamhället och offentlig sektor i det praktiska genomförandet av Sveriges internationella åtaganden samt lagstiftning om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Målsättningen är att öka medvetenheten och kunskapen om rättigheter för nationella minoriteter i Sverige.

Met Nuoret

Met Nuoret – Tornedalingarnas Ungdomsförbund grundades 2014. Met Nuoret är en organisation för barn och unga som känner en samhörighet med meänkieli samt kulturen och historien i det traditionella språkområdet. Met Nuoret stödjer identiteten, språket och kulturen hos unga tornedalingar, kväner och lantalaiset och fungerar som en politiskt oberoende röst för barn och unga i den svenska minoritetspolitiken.

www.metnuoret.se

Sverigefinska ungdomsförbundet

Sverigefinska ungdomsförbundet grundades 1993. Organisationen vänder sig till sverigefinska barn och unga, och fungerar även som ett förbund för sverigefinska ungdomsorganisationer i Sverige. Visionen är ett samhälle där sverigefinska barn kan bevara och utveckla sitt minoritetsspråk, kultur och identitet. Det primära ändamålet är att stödja sverigefinska barns delaktighet genom att fungera som minoritetsbarns och ungas röst i den svenska minoritetspolitiken.

www.rsn-sfu.se

Fonden för mänskliga rättigheter

MR-Fonden är en stiftelse som bildades 1991 av en rad MR-organisationer. Sedan 2008 är Sensus Studieförbund huvudman för fonden. MR-Fondens uppdrag är att med den internationella rätten främja mänskliga rättigheter internationellt och i Sverige. MR-fonden vill stärka rättighetsperspektivet hos statliga och icke-statliga aktörer, och gör detta genom utbildning, internationellt samarbete, påverkan och granskningsarbete.

www.mrfonden.se

Sensus studieförbund

Sensus är ett av Sveriges åtta studieförbund som arbetar med folkbildning. Sensus arbetar för existentiell hållbarhet genom att stötta gruppers bildningsprocesser inom livsfrågor, kultur och natur. Sensus verkar för att vidga begränsande normer och överbrygga mellanrum i samhället. Detta gör studieförbundet genom studiecirklar, kulturprogram och annat folkbildningsarbete.

www.sensus.se

Anmälan till rapportsläppet den 28 april

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS