8 mars Internationella kvinnodagen

BIld av Alexandra Haynak från Pixabay

Den 8 mars är den dag då alla som definierar sig som kvinnor är i centrum. Kvinnors situation i världen ska uppmärksammas, vilket egentligen borde vara självklart att göra alla dagar i veckan. Den kvinnokamp som är tydligast är den för allmän rösträtt och fred som går som en röd tråd genom hela den internationella kvinnodagens historia. 

Linda Lundqvist, Johanna Olsson, Britt-Inger Hedström Lundqvist
DIKKO finns på FacebookTwitter, LinkedInTikTok och Instagram

Den 8 mars 2023 släppte Förlag DIKKO pressmeddelandet om antologin FEMINIQA – Berättelser om motstånd. Antologin FEMINIQA är en unik samling av kända- och okända debattörer, konstnärer, forskare, föreläsare och aktörer som skriver utifrån sina egna upplevelser, historier och ett eget engagemang. Alla som skriver i boken har det gemensamt att de definierar sig inte som män. Från olika utsiktspunkter ifrågasätter de föreställningarna om aktivism och motstånd som en faktor för förändring och tar ställning för ett samhälle där alla får plats. Ett samhälle där olikheter inte utgör hinder för gemenskap utan berikar vårt samhälle.

För vissa av oss så tror jag att aktivismen finns inbyggd i vårt system. Inte att vi inte hade något val eller att det skulle vara förutbestämt, men att vårt reaktionsmönster, uppmärksamhet och fokus bäddar för aktivism i någon form. Vi är bra på det och det ger utlopp för både vår solidaritet, rättvisepatos och handlingskraft, ungefär som en jakthund som får upp ett spår, den kan det helt automatiskt och kommer hitta sätt att få utlopp för och göra det den är allra bäst på alldeles oavsett/ Nina Sörensen

Kulturarv, historia och aktivism är några av de starkaste politiska verktygen som finns, något som visas på ett nytt sätt i antologi och är fortsatt viktigt när Europa skakas i sin grund av Rysslands krig i Ukraina. De mörka molnen från bomber, död och missiler tornar upp sig på vår Europeiska himmel. Aldrig i modern tid har vi haft kriget så nära vår egen gräns. Ukraina mobiliserar och människor, kvinnor och barn flyr landet mot gränserna till sina grannländer. Vi har krig i Europa, vi har krig i vår trädgård och vi kan inte bara stänga dörren och låtsas att det inte rör oss. Vi kan inte stänga ute hur det drabbar oskyldiga människor utan vi måste alla hjälpa till med det vi kan. Vi måste visa vår solidaritet med de oskyldiga människorna i Ukraina.

Roma in a war struck Ukraine: An interview with Nataliia Tomenko

I ljuset av det som händer i Ukraina, eller för den delen i Gaza, får vi aldrig glömma att kvinnor exponeras och utsätts speciellt mycket under krig. Krig och konflikter slår sönder och samman familjer och samhällen. Kvinnor och flickor drabbas av våld och fattigdom på ett annat sätt än män under och efter konflikter. Kvinnor och flickor löper större risk för trakasserier och våld i flyktingläger. Det sexuella våldet ökar och när kriget tagit slut dröjer sig våldet mot kvinnorna ofta kvar. Det är inte ovanligt att kvinnor och kvinnors kroppar används som slagfält. Sexuella övergrepp och våldtäkter är vanliga vapen som ses som en del av krigföringen och används strategiskt på olika sätt.

Trots allt detta får kvinnor sällan vara delaktiga i fredsförhandlingar

Alla samhällen och länder har lång väg att vandra till ett jämställt samhälle. Det är bland annat obegripligt man inte skyddar kvinnor och barn i krig. Men också att det moderna samhällets vård negligerar kvinnor och inte ger dem en likvärdig vård där de klappas på huvudet och inte får rätt eller tillräcklig hjälp.

Art, feminism, and Roma rights

Fortfarande bedrivs mycket av forskningen på män, trots att vi vid det här laget vet att det är skillnad på män och kvinnor. Om kvinnor ska få lika bra behandling som männen får krävs mer forskning. Det man till exempel vet idag är att hjärtsvikt drabbar lika ofta kvinnor som män. Men hjärtsviktens symptom ser olika ut för de båda könen. Vi vet att skador och sjukdomar tar sig uttryck och ser olika ut i förhållande till könet och ändå forskas det till större delen på män. Det måste forskas mer på kvinnor eller att forskning sker parallellt med kvinnor och män så vården och behandlingen kan ske på lika villkor.

Dessutom ses arbetet inom vården som ett kvinnoyrke och är därmed ett låglöneyrke. Vad gäller inkomsten över lag så tjänar kvinnor fortfarande mindre än män med samma jobb.

Idag har kvinnor som regel högre utbildningsnivå än män

Det är ungefär lika många kvinnor och män som arbetar eller söker arbete i Sverige. Trots utbildningen har kvinnor lägre lön och därmed lägre pension än män. Statistik visar också att väldigt få kvinnor representeras på de högsta chefsnivåerna.

Lönestatistik Sverige 2024

Samhället måste ta det som sker mot kvinnor på allvar. Cirka 15 kvinnor dödas varje år i Sverige av män de har eller har haft en relation till. Forskning på de bakomliggande orsaker tyder på att den största orsaken till våldet är mannens behov av kontroll över kvinnan. Det är inte ovanligt att brotten begås i samband med separation eller med svartsjukemotiv, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. 

Dödligt våld i nära relationer

Samhället mår väl av jämlikhet

Kamratskap bland oss kvinnor är kittet i mosaiken som ska bilda vägen framåt. Vi är lika mycket värda, oavsett hur olika vi är. Enade måste vi se till att vi blir likvärdigt behandlade med lika lön och möjligheter, och stå upp för fred och mänskliga rättigheter.

I Sverige har det stridits för fri abort, daghem och sex timmars arbetsdag och 8 mars var en naturlig kampdag för dessa strider. FN ordnade 1975 en internationell kvinnokonferens i Mexiko på initiativ av WIDF. Parollerna var jämlikhet, utveckling och fred. På konferensen föreslogs det att kvinnodagen den 8 mars skulle vara en internationell högtidsdag och sedan 1978 finns den även med på FN:s lista över sådana.

Kvinnodagen uppmärksammades för första gången i Sverige den 12 maj 1912. Tidningen Morgonbris tyckte att de socialdemokratiska kvinnoklubbarna skulle hålla möten där rösträtten var en huvudfråga. Sen kom världskriget och fokus flyttades till kampen för fred.

Kvinnorörelsen tog fart igen efter kriget och hösten 1945 bjöd franska kvinnor, som varit medlemmar i motståndsrörelsen under kriget, in kvinnor från hela världen till en kongress i Paris. Tanken var att skapa en internationell organisation med fokus på fred och bekämpa fascismen. Women´s International Democratic Federation (WIDF) bildades och fick dessutom en konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd och Unesco.

8 mars – Var en fin flicka sa de! En hyllning till alla kvinnor på kvinnodagen

redaktionen@dikko.nu


Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS