DIKKO har tittat på hur detta med manus, copyright och upphovsrätt fungerar. Det vi kan konstatera är att i Sverige finns inget direkt skydd för idéer, så författare bör överväga att dela en synopsis i stället för hela manusförslaget. Att lägga till en copyright-symbol © i manuskriptet har ingen egentlig juridisk betydelse, men fungerar som en internationell varning mot otillåten användning. De flesta förlag respekterar författarnas ensamrätt.
Hur kan författaren skydda sitt manus?
Att låta andra ta del av ett manus är en spännande del i processen man måste gå igenom för att få sin bok publicerad. Det snurrar många tankar i huvudet samtidigt när man som författare ska lämna ifrån sig sin lilla baby och få den bedömd. För vad ska den som läser tycka, blir manuset godkänt, refuserar förlaget manuset och tänk om de stjäl min idé?!
Även om risken inte är så stor så finns det alltid en liten risk när andra läser ett manus att de inspireras eller i värsta fall använder hela idén till ett eget manus. Nu är risken inte direkt överhängande eftersom de flesta förlag är seriösa och respekterar författarens ägande av text, idén och manuset. Men det finns så klart alltid undantag och det förekommer både att idéer och till och med hela verk plagieras på ett otillbörligt sätt, om än inte i så stor utsträckning som man kan tro.
Eftersom det inte direkt finns något skydd för idéer i Sverige kan ett sätt vara att inte skicka in hela sin manusidé till förläggaren, kolla om det räcker med en synopsis. Om man ska skicka in ett hela manusidén kan man visa vikten av att materialet ska hanteras konfidentiellt genom att märka manuset med © ditt namn och årtalet. ©-symbolen står för ”copyright”.
När sen ett verk är färdigt finns det riktlinjer. För den svenska Upphovsrättslagen (SFS 1960:729) ger alla upphovspersoner, oavsett nationalitet, samma skydd. Om du vill använda något som någon annan skapat är du skyldig att ta reda på hur verket är skyddat.
På Alis-hemsida kan man läsa att:
I och med att ett litterärt verk skapas uppstår upphovsrätt till verket. Detta sker automatiskt, och kräver ingen föregående registrering hos myndighet eller dylikt. Upphovsrätten omfattar bland annat den ensamrätt som ger upphovspersonen rätt till ersättning vid användning av verket.
Den eller de personer som skapat ett verk har automatiskt upphovsrätt till verket. I det fall ett verk har flera upphovspersoner, exempelvis författare och översättare krävs bådas tillstånd för att få använda verket.
Skyddet uppkommer formlöst i och med verkets tillkomst, utan krav på registrering eller liknande handling. Upphovsrätten skiljer sig alltså från patent- och varumärkesrätten där registrering hos myndighet är det vanligast förekommande sättet att förvärva en ensamrätt.
Så egentligen behöver man inte märka med ©, namn och årtalet eftersom det inte fyller någon juridisk funktion i Sverige, fast å andra sidan kan det aldrig skada. Märket © är en internationellt vedertagen symbol som kännetecknar en varning om att det inte är tillåtet att använda verket utan att be om lov.
De flesta förlag respekterar som regel att författarnas manus är deras egendom, men ingen regel utan undantag. I Sverige är det dock ovanligt att stöld eller plagiering förekommer. För att undvika komplikationer med förläggare kan det emellertid vara bra att sätt dit ett © samt datum och namn på varje sida, genom att göra det hävdar du upphovsrätten.
Författarförbundets råd är att du också ska skicka manuset rekommenderat till dig själv när du skickar det till förlaget. Sen ska det ligga oöppnat ifall det skulle uppstå en tvist.
Upphovsrätten
När en person skriver en bok eller en artikel så blir man upphovsperson till ett litterärt verk. Upphovsrätt tillfaller alltid en fysisk person, en upphovsman/person, och det innebär att denne har ensamrätt att bestämma om användningen av verket.
Regler om detta finns i lagen, som nämnts ovan (SFS 1960:729), om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det är en lag som ger ett upphovsrättsligt skydd till den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Det spelar ingen roll om det är skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.
Upphovsrätten till ett verk gäller i 70 år efter det att upphovsmannen avlidit.
Det krävs ingen registrering eller liknande för att det upphovsrättsliga skyddet ska gälla. Den copyrightsymbol © som ibland används syftar endast, som vi tidigare nämnt, till att tydliggöra att verket är upphovsrättsligt skyddat.
Det finns skillnaden mellan plagiat och upphovsrättsintrång
Det är bra kunna skilja upphovsrättsintrång från plagiat. Även Upphovsrättsintrång och plagiering vid första anblicken kan tyckas vara samma sak, så är de mycket olika.
Plagiering är inte ett brott utan en etisk fråga när det kommer till att använda någon annans skapelser, fraser, bilder och ord. Det går att begå plagiat på flera olika sätt och under olika omständigheter. Men det vanligaste är det någon gör anspråk på en annan persons arbete som sitt eget utan att ange den ursprungliga författaren.
Upphovsrätten skyddar upphovspersonens ensamrätt att framställa exemplar av sitt verk. Originalförfattare är den person som skapat den första versionen av verket. Det är nödvändigt för upphovsrättsskydd att ha originalmedia som är tillgängliga. Ett intrång i upphovsrätten sker när en upphovsrättsinnehavare inte ger tillstånd till användning av sitt material. Att kopiera ett verk är olagligt och utgör stöld. Det finns en lag som bestraffar denna typ av beteende.
Läs mer om skillnaderna på plagiering och upphovsrätten på Mind the graph
Att ge ut en bok
Att ge ut en bok är en process som kan se olika ut och ta olika lång tid. På förlag DIKKO går det till så här:
- Förlaget får in ett manus eller synopsis, som vi alltid behandlar konfidentiellt, som redaktionen ska ta ställning till.
- Eller förlaget tar fram en idé om ett manus som de tycker fattas.
- När förlaget sedan har tagit ställning till manuset eller idén ska förlaget lämna besked till författaren eller idébäraren om man ska gå vidare med boken eller om förlaget refuserar manuset.
- Om förlaget refuserar manuset ska självklart en motivering medfölja.
- Om förlaget väljer att gå vidare med boken fortsätter processen med att ta fram en bok och man skriver ett kontrakt med författaren.
- Därefter går man in i fas två med manus, korrektur, bilder, layout och en hel massa annat som ska till innan den färdiga boken ser dagens ljus.
Ansvarig utgivare och redaktörer
Det är alltid utgivaren som bär ensamansvaret för innehållet i den bok som trycks. Det innebär att det är utgivaren som ansvarar för det som står i en tryckt skrift eller i ett utsänt program. Man kan också ha en ansvarig utgivare för en webbsida. För förlag och magasin DIKKO är det Britt-Inger Hedström Lundqvist som är ansvarig utgivare. Men utan redaktörerna och de andra som jobbar på DIKKO hade det inte blivit mycket till vare sig tidning eller böcker. Det är de personer som tillsammans med författarna och skribenterna är de sanna skaparna av magasin DIKKO och böckerna i förlag DIKKO. Här kan du läsa om alla som jobbar på DIKKO
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
