Här kan du läsa originalartikeln
Och här kommer svaret på det mail redaktionen skickade till Göteborgs stad Daniel Cardell.
Vi skulle vilja ha svar på frågorna om vilka föreningar ni samarbetade med och vilka grunderna var för beslutet om att flytta konstverket.
Hej!
Jag är förvaltare av offentlig konst på park- och naturförvaltningen sedan i våras. Ber om ursäkt för att jag inte hann svara i tid till din deadline, jag behövde sätta mig in i frågan.
Konstverket ”Ensam”, av Margaretha Ryndel, finansierades av Charles Felix Lindbergs donationsfond och ägs därför av Göteborgs stad, men förvaltas av Park- och naturförvaltningen. Konstverket placerades år 1988 på en plats vid Torpagatan, i närheten av vad som tidigare varit Vidkärrs barnhem.
Bakgrunden till att flytta konstverket var att det redan hade flyttats från sin ursprungliga plats och placerats en bit norr om den, vid en parkeringsplats och vändslinga. Flytten hade gjorts utan godkännande och den nya platsen var inte ändamålsenlig. Dels eftersom marken inte förvaltades av park- och naturförvaltningen och att dels för att det inte upplevdes som lämpligt att placera ett minnesmärke i anslutning till en parkeringsplats, då människor behöver kunna närma sig det och få möjlighet till en stunds eftertanke. I arbetet med att ta fram en ny placering ansågs den ursprungliga platsen vid infarten från Torpagatan inte heller längre vara möjlig, eftersom den inte längre kunde erbjuda det lugn som besökare till konstverket ansågs kunna behöva, då det är ett minnesmärke som betyder mycket för många.
I processen med flytten till en ny plats år 2018 deltog tjänstemän från ett flertal av stadens förvaltningar och under arbetet hade man även kontakt med representanter för Riksföreningen för samhällets styvbarn, som uttalade sig positivt om den nya placeringen.
Valet föll på en plats i skogskanten vid gångvägen öster om den ursprungliga placeringen, fortfarande i närheten av det som tidigare var Vidkärrs barnhem. Konstverket vändes med ansiktet mot barnhemmet och det planterades ett litet buskage bakom, för att rama in platsen och man satte dit en bänk för att ge de besökande möjlighet till sittande reflektion. Platsen var då synlig när man närmade sig den från gångvägen.
Avsikten med den nya placeringen har inte varit att gömma undan minnesmärket. Tanken har varit att möjliggöra den eftertanke som de besökande till platsen kan vara i behov, den nya platsen erbjuder bättre förutsättningar för det än de tidigare två placeringarna.
Park- och naturförvaltningen har tillsammans med andra av stadens aktörer, försökt att skapa en ny plats för konstverket som möjliggör dess funktion som minnesmärke. Det är däremot väldigt tråkigt om resultatet upplevs som att man avsett gömma undan eller exkludera dess besökare, när avsikten istället var att möjliggöra stillsam reflektion.
Med vänliga hälsningar
Daniel Cardell
Strategisk förvaltare, sakområde offentlig konst
Parkenheten
Park- och naturförvaltningen, Göteborgs stad
Telefon: 031-365 59 69
E-post: daniel.cardell@ponf.goteborg.se
Kurts reaktion på svaret blev:
Varför har man tagit bort konstnärens namn och namnet på vad hon kallade den. Någon soffa fanns inte i anslutning till statyn och buskarna var där redan när man gjorde min film. Detta är inte riktigt sant låter mer som en nödlögn i sista minuten, man borde röjt undan och gjort den mer synlig nu blev jag överraskad av att hitta den där den stod.
Vi får nu lita på att Göteborgs stad ordnar det som de har skrivit, att man röjer upp så statyn blir synlig, att man märker ut den ordentligt med skyltar så den blir lätt att hitta, att man skriver dit konstnärens namn och den ursäkt som Göteborgs stad gav barnhemsbarnen finns väl synlig för besökarna och att man ställer dit en bänk för trötta ben och meditation. DIKKO kommer följa utvecklingen med intresse och skriva en artikel när allt är åtgärdat.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
1 Trackback / Pingback
Kommentarerna är stängda.