DIKKO frågade Resande/Romer vad de tycker om romani kris/krísi

pixabay

Resande/Romer har reagerat på de olika reportage som Jenny Strindlöv skrivit i Kvällsposten. Magasin DIKKO bestämde sig för att låta några röster från minoriteten romer komma till tals om romani kris/krísi. 

Läs också: Romani kris/krísi en gammal tradition som nu ifrågasätts

Magasin DIKKO frågade:

  • Vilka är för- och nackdelarna med kris/krísi?
  • Passar kris/krísi in i vårt samhälle, är det en bra kulturbärare?
  • På vilket sätt påverkar kris/krísi den romska gruppen?
  • Varför vill du du eller vill du inte att kris/krísi ska finnas kvar?

Alla som uttalat sig har anonymiserats, det är totalt tolv personer, sju kvinnor och fem män, åldern spänner mellan ca 30 – 75 år. Sex personerna hade ingen åsikt eller hade inte varit i kontakt med kris/krísi. Litteratur och länkar som använts finns med i litteraturlistan längst ner förutom de artiklar som finns på Expressen att läsa. 

Det är viktigt att förstå att traditionen med romani kris/krísi inte finns hos alla grupper inom minoriteten romer och den är inte accepterad av alla familjer. I DIKKOs sammanställning framkommer det att en majoritet av de som intervjuats anser att romani kris/krísi har spelat ut sin roll och inte har någon plats i ett modernt samhälle. 

Även om det finns de som kan se nyttan med kris/krísi. 

Jag tycker nog att det både kan vara bra och dåligt. Bra när man reder ut tvister och undviker bråk. Ibland är det förståeligt om man inte vill blanda in polisen i vanliga familjegräl. Men negativt om någon blivit utsatt för övergrepp och inte blir trodd. 

Två av de som jag pratade menade att ibland frikänns personer av svensk domstol, som inte borde frikännas, och då kan kris/krísi utdöma ett eget straff och/eller böter. Det innebär att det är fullt möjligt att först bli friad från ett brott i svensk domstol och sen bli dömd i en romani kris/krísi och tvärtom. Eller först dömas i en svensk domstol och sen i en romsk domstol. En slags dubbel bestraffning, där dessutom straffet som döms ut i den romska domstolen kan vara mer kostsamt än den svenska lagens dom. En tredje person menade att fördelen med kris/krísi är att konflikter inom det romska sällan urartar till gängkrig och liknande utan man löser det mellan varandra. En nackdel är att människor inom gruppen kan göra grova övertramp på rättssamhället. Medan en fjärde person menade att risken för att falla in i brott är stor när man inte har pengar att betala böterna med.

Att Jenny Strindlöv, Kvällsposten, uppmärksammade romani kris/krísi har nu gjort att Malmö stad nu startat en granskning för att se om det är förenligt att ha ett uppdrag inom kommunen och vara aktiv i en romani kris/krísi. Konsekvenserna av denna gamla tradition kan bli hård för de inblandade. Man kan fundera på polisens agerande, som indirekt uppmanat till denna romska domstol. I det senaste reportaget har det framkommit nya uppgifter där det påstås att de använde det kommunala uppdraget för en romsk rättegång. Vilket gör att man kan fundera på om kommunen varit lika undfallande som polisen och om även de indirekt tillåtit kris/krísi?

Denna urgamla tradition ifrågasätts nu av media, samhället och av romerna själva. Flera av de som uttalar sig ser kris/krísi som en fördömande och ofta patriarkal tradition som inte fyller någon funktion längre. De vill leva i samhället och stolt kunna berätta vilka de är utan att hämmas av gamla traditioner som skapar en rädsla för att berätta vilka de är ute i majoritetssamhället. Två personer uttryckte en oro för hur arbetskamraterna skulle reagera på det som kommit fram i media. Skulle de betrakta hen annorlunda nu och skulle det påverka möjligheten till fortsatt jobb?

Alla människor har värderingar om vad som är normalt och vad som inte är det. Och utifrån det sätter vi in människor i fack eller grupper som vi tycker de tillhör. I sociala möten finns risken för personer som har ett stigma och känner sig osäkra över vad som ses normalt. Det kan resultera i att personen undviker sociala möten och avskärmar sig från övriga samhället eller att en grupp sluter sig.(5) Under samtalen framkommer det att man anser att kris/krísi inte går att användas som den används idag. Icke-romer förstår sig inte på det. Kris/krísi bidrar nu till att skapa ett stigma och antiziganism och bör därför inte finnas kvar.

Jag hoppas den såpopera som krisi är med sina livesända facebook-rättegångar får ett slut. Det är socialporr och en lek med människor. Vuxna män som har skaffat sig makt över andra. Jag hoppas verkligen att det får ett slut. 

Moral är en viktig faktor i en grupp och den skapar de mönster vi lever efter, ställer krav och straffar förseelser. Man följer de moraliska föreskrifterna för att få känna tillhörighet, trygghet och för att gruppen kräver det. Kris/krísi kan också ses som en sociala ritual som bidrar till en grupps sammanhållning. Den gemensamma handlingen skapar en sammanhängande kraft. Känslan av gruppidentitet kopplas till kris/krísi som är en förebild. Det ger de som utövar kris/krísi en känsla av makt, trygghet och emotionell styrka.(2) De jag pratat med menar att kris/krísi inte bara delar ut böter utan även använder olika slags förtryck och hot, för att få igenom det man är ute efter, eller för att tysta de röster som de inte vill ska höras. Ibland handlar det om tjänster och gentjänster samt personliga intressen. . 

Romani kris/krísi har delvis varit ett svar på det svenska samhällets svek och diskriminering mot de romska grupperna, men romernas egen ovilja att bejaka det svenska rättssystemet kan också vara en av orsakerna.(1) Romer har levt som statslösa i långa tider. Därför har det skapat ett parallellsamhälle, som liknar majoritetssamhället. Ett parallellsamhälle för att bevara och skydda gruppen med stränga regler. Till exempel så är personer med avvikande sexuell läggning inte alltid accepterade detta parallella samhälle.(3)

Jag tycker det är förkastligt. Visst ska man bevara sina traditioner. Men en del gamla och föråldrade borde slopas. Speciellt med tanke på kvinnorna och barnen. 

Förr fanns det alltid en äldre person som tillrättavisade den yngre generationen. I dag kan kusiner bråka om pengar och söka sig till utomstående romer som ska hålla en romsk rättegång. Något som är förknippat med skam. Det finns även de som uttrycker att de skäms över den äldre generation som har tillåtit att det sker.(4) Det finns tvister och medlingar i alla familjer i samhället, det är inget unikt. Mamma och/eller pappa medlar mellan barnen långt upp i åldrarna som en del i en uppfostran. I vissa familjer är mor- och farföräldrarna inblandade och även andra släktingar. Allt lite beroende på hur nära man står sin släkt och familj. Det är inte det romani kris/krísi handlar om, utan de har tagit det ett steg längre. Kris/krísi handlar om moral och etik, straff och böter i en egen värld med egna lagar och regler vid sidan av det svenska samhället.

Det går att konstatera att det finns både för- och nackdelar med kris/krísi, men att det är ett gammalt system som skapades för andra tider. Kanske är det som en gång i tiden hjälpte gruppen i sin överlevnad något som har förbrukat sin roll och är idag en belastning som bör avslutas. Av de intervjuade ansåg de flesta att nackdelarna överväger fördelarna med romani kris/krísi.

Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu


Litteraturlista

  1. Romerna – det kriminella kollektivet
  2. Collins, Randall (2008). Den sociologiska blicken: att se bortom det uppenbara. Lund: Studentlitteratur
  3. Romska platser
  4. Romernas historia
  5. Goffman, Erving, (1972), Stigma, Den avvikandes roll och identitet, Stockholm: Prisma

Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046

Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61

IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS