Efter vår tidigare rapportering om fackets larm riktas nu även akademisk kritik mot Malmö stads genomlysning. Forskare ifrågasätter både metod, etik och användning av tidigare studier.
Genomlysningen, framtagen av konsultfirman Rights Hand på uppdrag av Stadskontoret, skulle ge en helhetsbild av Malmö stads arbete med romsk inkludering. Men i stället har den väckt starka reaktioner – särskilt bland forskare som länge följt området.
Professorn Solvor Mjøberg Lauritzen har i en skrivelse till Malmö stads politiker varnat för beslut på svagt underlag. Paula Mulinari har i en intervju med oss lyft brister i metod och etik, medan Jan Selling, i en intervju med Radio Romano, beskriver rapporten som ”en elefant i en porslinsbutik.”
Tillsammans varnar de för att Malmö riskerar att slå sönder mer än man byggt upp under de senaste femton åren.
Solvor Mjøberg Lauritzen: ”Ett unikt arbete riskerar att urvattnas”
Solvor Mjøberg Lauritzen är professor i utbildningsvetenskap vid MF vitenskapelige høyskole i Oslo. Hon forskar inom fredspedagogik, interkulturell utbildning och Critical Romani Studies, med fokus på romer och resande i Norge och globalt. Hennes arbete rör frågor om utbildning, migration, antiziganism och social rättvisa.
När hon tar del av genomlysningen uttrycker hon oro för att Malmö riskerar att fatta beslut på ett bräckligt underlag.
– Jag hoppas att politikerna tar sig tid och gör noggranna överväganden innan de eventuellt följer rekommendationerna. Romsk inkludering har länge släpat efter, och denna minoritet bör inte utsättas för fler organisatoriska experiment. Varje gång arbetet kastas om från grunden förlorar man både förtroende och kontinuitet, och det är svårt att bygga tillbaka.
För litet underlag för stora beslut
Lauritzen framhåller att rapportens slutsatser vilar på ett mycket litet material: elva intervjuer med romska Malmöbor. Det menar hon gör det omöjligt att dra generella slutsatser.
– Detta urval är på intet sätt representativt. När man drar långtgående slutsatser om en hel minoritet på ett så begränsat material blir validiteten mycket svag.
När de kritiska rösterna tar över
Hon pekar också på att urvalet riskerar att bli skevt. Kritiska röster tenderar att höras mest, medan de som är nöjda sällan gör sina röster hörda.
– Synpunkter som kommer via mejl och telefonsamtal kommer nästan uteslutande från särskilt engagerade personer – ofta kritiska. Utan en aktiv strategi för att nå fler perspektiv blir bilden obalanserad.
Risk för att förstärka exkludering
För Lauritzen är metodfrågan inte bara akademisk. När ett litet och skevt underlag presenteras som representativt för en hel minoritet finns en risk att själva genomlysningen blir ett nytt exempel på exkludering.
– Validiteten i studien är mycket svag. Den mäter engagemang hos vissa, men den kan inte säga något om den romska befolkningen i Malmö som helhet. Det är en felaktig grund för att fatta politiska beslut.
Relationer som riskerar att gå förlorade
Det som oroar Lauritzen mest är att flytten av ansvaret till Stadskontoret skulle slå sönder ett arbete som byggts upp under många år. Hon menar att det handlar om mer än organisation – det handlar om relationer och förtroende.
– Att flytta ansvaret för samordningen riskerar att frågan urvattnas och försvinner i stället för att förstärkas. Risken är att det relationsskapande arbete som byggts upp under många år går förlorat.
Paula Mulinari: ”Vår rapport används för selektivt”
Paula Mulinari är forskare vid Malmö universitet. Hon har i många år studerat frågor om rasism, genus och sociala orättvisor, med särskilt fokus på hur maktstrukturer påverkar människors vardag.
Hon riktar kritik mot Malmö stads genomlysning och menar att rapporten har vissa brister, framför allt när det kommer till frågor kring etiska och metodologiska överväganden och transparens.
– Ett av problemen jag ser med genomlysningen är att den inte redogör, varken med hjälp av tidigare forskning, teorier eller annat material, för varför en förflyttning av det strategiska arbetet till Stadskontoret skulle fördjupa och stärka arbetet med romsk inkludering.
Selektiv användning av forskning
Mulinari reagerar på att rapporten ”Lycklig är den som har en öppen väg framför sig”, som delvis ligger till grund för genomlysningens slutsatser, har använts på ett mycket selektivt sätt.
– Genomlysningen använder sig av vår rapport, men inte på ett sätt som speglar vad forskningen faktiskt visar. Den selektiva användningen innebär till exempel att man inte berör att vårt material visar att en av styrkorna med arbetet i Malmö är just att det strategiska och det operativa arbetet – där man möter Malmöborna dagligen – görs under ett och samma tak.
Hur ser du på att ditt arbete används på det här sättet – och vad får det för följder när forskning lyfts ur sitt sammanhang?
– Man ska så klart använda forskning och jag är glad att vår rapport får spridning. Så jag har full förståelse för att den används, och på flera sätt pekar våra analyser på gemensamma utmaningar. Det som jag ser som ett problem är att man varit selektiv i vad som lyfts fram – och till stor del valt delar som stärker det man kommer fram till, även om jag menar att mycket av våra analyser visar på andra saker. Det allvarliga skulle jag säga är att vid läsningen av genomlysningen får man känslan av att man redan visste vad man skulle komma fram till, i och med att det finns så lite underlag som styrker varför detta skulle vara det bästa sättet att arbeta med romsk inkludering.
Etik och maktasymmetri
Hon lyfter att rapporten delvis saknar diskussion om validitet och etik, något som blir särskilt problematiskt när det handlar om en minoritet som länge utsatts för godtycke.
– Att inte ha en mer fördjupad diskussion om etik och metodologiska överväganden, till exempel i frågor om urval, ser jag också som en brist.
Varför är det extra problematiskt att just etiska frågor och validitet inte diskuteras i en rapport som rör romsk inkludering?
– Det är alltid ett problem när de inte diskuteras, men i vissa fall – som i relation till frågor om romsk inkludering, där så mycket forskning tidigare använts för att i grunden förstärka, legitimera och normalisera exkludering och förtryck av romer – är frågor om etik, transparens och metodologiska överväganden extra viktiga att redogöra för.
Framåtblick och ansvar
Mulinari varnar för att genomlysningen kan få långsiktiga konsekvenser om den används som beslutsunderlag. Hon menar också att forskare och experter behöver ta ansvar för hur deras arbete används.
– I grunden är ju inte problemet genomlysningen i sig, inte heller hur man selektivt har använt vår rapport – även om jag tycker att det är problematiskt. Det som jag ser som det största problemet är att genomlysningen är mycket svag när det kommer till en konsekvensanalys av sina rekommendationer. En så genomgripande förändring av ett arbete som vår rapport visar är mycket framgångsrikt, även om det så klart också har sina utmaningar, kräver en mer genomarbetad analys, som bygger på ett mer omfattande material, tidigare forskning och någon form av teorier om organisation, minoriteter och strategiskt arbete.
Vilket ansvar har forskare när deras arbete används i kommunala utredningar på ett sätt som kan bli missvisande?
– Jag tror man får leva med att ens forskning används och tolkas på olika sätt, det är en del av det som gör forskningen levande. Vad jag ser som problemet i detta fall är den mycket selektiva läsningen av våra slutsatser och att den nu används för att ta ett beslut som jag menar att våra resultat pekar i motsatt riktning till.
Jan Selling: ”Diskussionen om RIKC måste återföras till nationell nivå”
Jan Selling, docent i historia och en av Sveriges ledande forskare inom antiziganism, kritiserar Malmö stads genomlysning i en intervju med Radio Romano.
Han menar att rapporten är både klumpig och bristfällig – och varnar för att den riskerar att underminera ett arbete som en gång sågs som en modell för hela landet.
När Jan Selling blev uppmärksammad på Malmö stads genomlysning av arbetet med romsk inkludering gick han in på stadens hemsida för att läsa mer.
Där möttes han av en rörig beskrivning och en uppmaning om att begära ut rapporten via registrator – något han beskriver som anmärkningsvärt.
– Det är som en elefant i en porslinsbutik, säger han i intervjun med Radio Romano och fortsätter: – Man klampar väldigt ovårdsamt in i något känsligt, som handlar om människors tillit till det offentliga – och här handlar det om romers tillit.
Redan i rapportens publicering såg han allvarliga brister. Dokumentet lades inte ut öppet på Malmö stads hemsida utan fick begäras ut via registrator.
Selling beskriver det som ”nästan skandalöst” – särskilt eftersom rapporten själv tar upp just problemet med kontrollerad information. På sidan 28 står det:
”Det handlar inte bara om information som inte når fram, utan också om att information upplevs som kontrollerad eller styrd. Detta kan tolkas som att vissa grupper eller individer ges informationsövertag, vilket underminerar upplevelsen av en jämlik och öppen inkludering.”
– Exakt så! Och det gäller hanteringen av själva rapporten, noterar Selling.
För magert underlag
Ett annat centralt problem är enligt Selling det empiriska underlaget.
Rapporten bygger på endast elva intervjuer med romska Malmöbor, medan majoriteten av de intervjuade var tjänstemän.
Han menar att man därmed saknar grund för att dra långtgående slutsatser, till exempel om romska rådets framtid.
Han beskriver underlaget som så magert att det snarare borde ses som en pilotstudie, och påminner om att när RIKC startades gjordes en betydligt bredare kartläggning där fler röster och perspektiv inkluderades.
Selling noterar dessutom att rapporten inte redovisar tydligt vilka intervjuer som genomförts per telefon och hur dessa påverkat svarens tillförlitlighet.
Det, menar han, väcker frågor om metodens transparens och kvalitet.
Antiziganism – ordet som saknas
Selling pekar också på något han anser vara ett grundläggande problem: begreppet antiziganism nämns inte alls i rapporten.
Han menar att en genomlysning som syftar till att utvärdera arbetet med romsk inkludering måste relateras till de nationella och lokala handlingsplaner som bygger på just kampen mot antiziganism.
Att utelämna det perspektivet är, säger han, obegripligt.
Han noterar även att flera formuleringar i rapporten är oklara, vilket enligt honom väcker frågor om språklig precision och förståelsen av vad som faktiskt undersökts.
Samråd större än Malmö
Ett återkommande tema i intervjun är frågan om romska rådet.
Selling menar att rapporten fokuserar alltför snävt på lokala motsättningar och därmed missar helheten.
Problemen med representativitet och samrådsformer är inte unika för Malmö – de diskuteras även i Stockholm och i Finland, och handlar i grunden om hur minoritetslagen ska uppfyllas.
Han varnar för att genomlysningen riskerar att leda till en upphetsad debatt om enskilda personer snarare än en diskussion om strukturerna bakom.
Några steg framåt
Trots den hårda kritiken ser Selling vissa positiva inslag.
Han lyfter fram att rapporten återger flera uppskattande röster om RIKC:s arbete, och att den undviker att använda ”romsk kultur” som förklaringsmodell – något han menar länge har bidragit till stereotypa föreställningar och försvårat arbetet med inkludering.
”Diskussionen måste återföras till nationell nivå”
För Selling handlar frågan i grunden om ansvar.
Han påminner om att RIKC från början betraktades som en modell för hela landet, och att diskussionen därför måste lyftas bortom Malmö.
– Redan sedan RIKC startade sågs det som en modell för hela landet. Det är dags att återföra diskussionen till nationell nivå – för på statlig nivå händer ingenting, säger han.
Han menar att det nu krävs att den svenska staten återtar ledningen i arbetet mot antiziganism och minoritetspolitik, annars riskerar de lokala initiativen att förlora sin mening.
För att Malmö inte ska förlora det som byggts upp, menar Selling att arbetet måste utvärderas med större lyhördhet och metodisk noggrannhet.
Annars riskerar man, säger han, att slå sönder mer än man bygger upp.
Granskningen går vidare
Arbetet fortsätter i dialog med både svenska och internationella akademiker, och kommande artiklar kommer även att publiceras på engelska.
Det står allt tydligare att frågan inte bara rör Malmö, utan också nationella och internationella perspektiv på hur romsk inkludering hanteras.
Vi söker nu Rights Hand för kommentar till den kritik som framförts.
Samtidigt fördjupar vi vårt arbete kring de signaler som pekar på risker för strukturell antiziganism i den politiska hanteringen från styret i Malmö stad.
Kommande artiklar
Den här publiceringen är en del av en större journalistisk satsning i samarbete mellan inkludering.se och Magasin DIKKO om Malmö stads genomlysning av arbetet med romsk inkludering. Inom kort publicerar vi fler artiklar:
- Kulturförvaltningens svar och fackets respons
- En fördjupning om utpressning och hot från en tidigare tjänsteperson i Malmö stad
- Forskarnas kritik mot genomlysningen – i flera delar, med medverkan av både nationella och internationella akademiker på svenska och engelska
- En artikel om otillbörlig påverkan från en av Socialdemokraternas företrädare i Malmö
Läs även
- Facket larmar om allvarliga brister i utredningen om romsk inkludering
- Debatt om romsk inkludering blottar skilda politiska linjer i Malmö
Paul Dandos – inkludering.se
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
