”Äntligen”. ”Efterlängtat”. Det var några av de vanligaste kommentarerna under dagens invigning av Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige.
Flera av talarna och de 150 inbjudna gästerna beskrev den nya myndigheten som en milstolpe i svensk historia.
Det är lätt att tänka att mänskliga rättigheter främst handlar om internationell rätt och om stora ord som frihet, rättvisa och jämlikhet. Men det är i vardagen som detta får liv och betydelse. Arbetet för mänskliga rättigheter måste ske överallt i samhället, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet.
Institutet innebär att Sverige för första gången får ett oberoende institut för alla frågor som ryms inom området mänskliga rättigheter.
Den nya myndigheten inrättades 1 januari i år men styrelsen började i praktiken arbeta redan före årsskiftet. Institutet har under våren genomfört dialoger med organisationer från civilsamhället, svarat på remisser till regeringen samt påbörjat en rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter inledde dagens invigning med att klippa band och tala om hur Sverige ofta ses som en förebild för andra länder när det gäller respekten för mänskliga rättigheter. Men att både internationella och nationella granskningar också pekar på saker som kan förbättras och förändras.
Vi är inte klara. Vi kan inte luta oss tillbaka. Arbetet med mänskliga rättigheter måste fortsätta och förstärkas. Det måste bedrivas långsiktigt, strukturerat och systematiskt och institutet kommer att spela en central roll i detta arbete, sa Jeanette Gustafsdotter i sitt tal.
Institutet är också unikt i sin höga grad av oberoende. Det kommer att granska inte minst regeringens arbete, med en kritisk, fristående blick. I dag är en stor och en viktig milstolpe i arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige.
Styrelseordförande Elisabeth Rynning lovade i sitt tal att institutet, utifrån ett helhetsperspektiv, kommer att kunna bidra till en samlad bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Mia Ahlgren från organisationen Funktionsrätt påminde om det viktiga arbete som gjorts och som görs av civilsamhällets organisationer för att säkra mänskliga rättigheter för alla människor. Philip Sandberg, kommunstyrelsens ordförande, välkomnade institutet till MR-staden Lund.
Tillsammans med författaren och journalisten Göran Rosenberg samtalade Anders Kompass om mänskliga rättigheter utifrån dagens situation med kriget i Ukraina och ett skörare säkerhetspolitiskt läge i Sverige och i Europa.
Starkast intryck på alla gäster gjorde kanske ändå den samiska artisten Katarina Barruk och spoken wordartisten Sara Nazari.
Katarina Barruk sjunger på umesamiska som är det fjärde samiska språket i Sverige. Hon berättade också om sin egen kamp för rätten till sitt språk, om de viktiga milstolpar som gjort att umesamiska i dag räknas som ett eget språk och att det till och med fått en egen ordbok.
Sara Nazari avslutade dagen med sin starka och djupt berörande dikt ”Om dem frågar”.
Via TT
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
