För en tid sedan kom regeringen med en proposition om public service 2026-2033. Turerna kring public service och den utredning som kom häromåret har varit flera. Mycket kan sägas om hur SVT, SR och UR kommer att se ut i framtiden. I Journalisten (22/5-2025) kunde man läsa att det lutar åt mycket besparingar i framtiden. Förra årets sparpaket innebar att 180 tjänster försvann på Sveriges Radio och nu ryktas det om att 300-400 tjänster kan försvinna.
Andra stora förändringar ligger i att man inte ska producera lika mycket text som tidigare. ”Kärnverksamheten är att producera, sända och tillhandahålla ljud och rörlig bild” kan man läsa i propositionen samt att ”public serviceuppdraget är inte multimedialt”. Dessutom ska man ”prioritera de egna internetplattformarna och tillämpa en återhållsam strategi vid användning av externa plattformar”. Alltså kommer spridningen av public service-bolagens innehåll minska en hel del. Allt färre tittar på TV och jag tror inte alla föredrar att bläddra på SVTplay.
Med alla dessa besparingar kan man undra hur det kommer att bli för nationella minoriteter. Som det ser ut nu finns ett brett utbud på SVT, SR och UR för alla åldrar och olika kunskapsnivåer i det egna språket. Tillgängligheten av debattprogram, nyheter, tv-serier, film och dokumentärer är en viktig del för att kunna revitalisera språken.
I betänkandet Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider (SOU 2024:34) kan man också läsa om planerna för utbudet riktat till nationella minoriteter på sidan 24:
”När det gäller utbudet på de nationella minoritetsspråken och teckenspråk föreslår kommittén att förstapubliceringar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken och teckenspråk ska öka under tillståndsperioden och att företagens samlade utbud på finska, meänkieli, romani chib, samiska och teckenspråk varje år minst ska uppgå till den nivå som uppnås 2025. Public service-företagens samlade utbud på jiddisch föreslås öka under tillståndsperioden jämfört med 2025 års nivå.”
Och på sidan 234:
”Det framhålls att en betydelsefull del av uppdraget, framför allt på de nationella minoritetsspråken, är att anpassa utbudet till de varierande språkliga kunskapsnivåer som finns inom målgrupperna för att bidra till revitalisering av språken. Önskemål förs bland annat fram om textning av program, både textning från minoritetsspråket till svenska och textning på minoritetsspråket, för att underlätta inlärning.”
Men frågan är ju hur det ska gå ihop med alla sparpaket och att man försöker begränsa vad SVT, SR och UR publicerar för typ av material. Minoritetsspråk i text är också en viktig del i det hela. På sidan 235 i betänkandet kan man läsa följande:
”Kommittén bedömer att det även under nästa tillståndsperiod ska ställas krav på att public service-företagens utbud på de nationella minoritetsspråken och teckenspråk uppgår till en viss nivå. Genom att ställa upp sådana krav säkerställs att public service-företagen inte nedprioriterar uppdraget och att utbudet utvecklas. Att kraven ställs upp är även av betydelse för att säkerställa att såväl Sveriges folkrättsliga åtaganden som språklagens krav på att skydda och främja språken uppfylls.”
Detta ska alltså garanteras i takt med att man måste spara in på sina verksamheter och avskeda personal? Jag förstår inte riktigt hur det går ihop.
En till sak som har varit omtalad är att själva speglingsuppdraget ändrats. I propositionen står det bara att ”programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen”. Det låter ju inte som särskilt märkvärdigt. Såhär står det i betänkandet i sin helhet på sidan 24:
”För att undvika detaljreglering föreslår kommittén att villkoret om spegling ska ändras så att det framgår att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen. Av samma skäl och för att krav på jämställdhet och mångfald ingår i den så kallade demokratibestämmelsen ska nuvarande villkor om jämställdhet och mångfald inte längre ställas upp.”
Och här på sidan 230:
”Public service-företagen har genom sin starka och breda regionala och lokala förankring en unik möjlighet och ett stort ansvar att spegla förhållanden i hela landet och alla människor som bor här. Enligt kommittén är speglingsuppdraget av fortsatt stor vikt. Däremot bör nuvarande formulering av villkoret ändras i och med att detaljreglering av uppdraget enligt kommittén i möjligaste mån bör undvikas. Villkoret föreslås omformuleras till att programutbudet ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen.”
Så man ska spegla hela landet och hela befolkningen men med minskade anslag? Man ska öka sin publicering av material på nationella minoriteters språk med med minskade anslag? Man gör allt detta för att undvika detaljreglering av någon form.
Ursäkta mig men jag vet inte hur det ska gå ihop. Och det är jag inte ensam om. Sakkunniga från mediebranschen och forskare inom medie-och kommunikationsvetenskap som intervjuats i samband med att detta blivit verklighet har talat om en nedmontering av public service. Hur ska nationella minoriteters behov kunna tillgodoses av ett nedmonterat public service?
Stellan Beckman
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
