Igår presenterades utredningen om en anmälningsplikt för offentliganställda. En studie föreslog att vissa offentliga anställda, såsom hälso-och sjukvårdspersonal och skolpersonal, skulle uteslutas från att rapportera papperslösa personer. Den så kallade ”angiverilagen” har väckt kritik från organisationer som Civil Rights Defenders, som oroar sig för att det kan kränka mänskliga rättigheter och ökad rasprofilering. Fackförbundet DIK ser detta som en partiell seger, men motsätter sig fortfarande lagen, med hänvisning till risker för diskriminering och erosion av förtroendet för offentliga institutioner.
I utredningen föreslås att flera yrkesgrupper undantas, exempelvis inom vård och skola. Johan Forssell emot den utredning som bland annat väntas föreslå en plikt för offentligt anställda att ange papperslösa till Polisen och Migrationsverket, även kallad “angiverilag”
Civil Rights Defenders är tillsammans med flera andra civilsamhällesorganisationer, fackförbund och svenska EU-ledamöter mycket kritiska till en eventuell angiverilag och menar att den riskerar att strida mot mänskliga rättigheter, inte minst barnkonventionen.
Regeringens särskilda utredare föreslår ett införande av en angiverilag, dvs kravet att offentliganställda ska anmäla om de i sitt arbete kommer i kontakt med s.k papperslösa, och att denna plikt ska gälla för sex statliga myndigheter; Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Utredningen föreslår inte att vård, skola, socialtjänst och bibliotek ska omfattas.
Bibliotekarierna slipper ange – en pyrrhusseger, menar fackförbundet DIK. Fackförbundet DIK ser givetvis positivt på att bibliotekarierna inte kommer att behöva ange medmänniskor i sin yrkesvardag men anser fortfarande att lagen i sin helhet är skadlig och att bör skrotas.
Att redan utsatta grupper i samhället pekas ut i myndighetskontakter anser DIK är djupt oroande då det kan leda till såväl diskriminering som rasprofilering. En anmälningsplikt riskerar också att rasera förtroendet för offentliga institutioner, öka segregationen och leda till en minskad mellanmänsklig tillit.
DIK kräver att regeringen drar tillbaka förslaget i sin helhet.
Risk för ökad etnisk rasprofilering
Civil Rights Defenders menar också att människor med migrationsbakgrund och rasifierade personer riskerar att utsättas för mer etnisk diskriminering.
– Oavsett rätt att befinna sig i Sverige eller inte kan en angiverilag medföra att personer med migrationsbakgrund misstänkliggörs, profileras och kontrolleras på grund av sitt utseende eller var de uppfattas komma ifrån, säger John Stauffer.
– En angiverilag skulle inte motverka skuggsamhället, utan snarare driva papperslösa personer ännu längre bort från samhället genom att avskräcka en redan mycket utsatt grupp från att ta kontakt med myndigheter, säger John Stauffer.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
