Jenny Strindlöv, författare och journalist, kritiserar Sveriges Radios Radio Romano, för deras bevakning av hennes bok, och menar att bevakningen är kritisk och misstänksam. Radio Romano svarar att de inte kritiserar, utan snarare skapar en debatt och diskussion bland romer om boken. Strindlöv vill att public service-radion ska lyfta fram de romska rösterna som hon tycker är viktiga. Medan Radio Romano anser att deras uppdrag är att vara en plattform för alla röster med ett romskt perspektiv.
| Källa: journalisten.se och Radio Romano DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
”Spelar den här gruppen romer ingen roll för Sveriges Radio?” frågar Jenny Strindlöv i en debattartikel i tidningen Journalisten. Hon undrar samtidigt varför samtliga inslag om hennes bok har varit kritiska eller misstänkliggörande mot henne som författare och journalist. Strindlöv menar att Radio Romano på Sveriges Radio hela tiden hittar nya vinklar på hennes bok.
I sin replik ”Det är just det romska perspektivet som får höras” menar Radio Romano att:
Strindlöv landar fel i sin kritik när hon påstår att Radio Romano kritiserar henne eller boken, något de menar att de inte gör. De har skapat en viktig debatt och diskussion i det romska samhället kring boken genom sina reportage. Deras första rapportering om boken var dessutom en lång intervju med författaren Jenny Strindlöv själv.
I den intervjun samtalade Jenny Strindlöv med Veljko Karamani från Radio Romano om boken Romani kris – Parallella rättegångar i Sverige om romernas parallella rättssystem. Där fick Strindlöv fritt prata om sin bok, lyfta det hon tyckte var viktigt med boken och lägga fokus på de romska röster som hon idag anser saknas.
Radio Romano menar i sin replik att de har hela tiden haft avsikten att skildra de romska reaktionerna på boken, röster som inte kommit fram i andra medier.
I sin kritik tar Strindlöv upp att Radio Romano valde att låta Jan Selling recensera boken. Hon menar han är en icke-romsk man som själv inte har vare sig sakkunskap eller erfarenhet av romani kris. Samtidigt har Strindlöv tidigare skrivit i en replik till DIKKO att tidningen skulle ha kritisera henne som ”en icke-rom – en gadji – som har skrivit om problem som rör romer”. Och fortsätter att ”journalister ska inte väja för att granska problem i rädsla för att gynna eller missgynna den ena eller andra gruppen – så länge det man skriver är riktigt och korrekt”. Vilket bör vara samma sak för en forskare, att vara en icke-romsk man eller kvinna betyder inte att man blir diskvalificerad på grund av sin härkomst eller sitt yrke.
Strindlöv menar vidare att Radio Romano har ägnat sig åt att i flera inslag ta upp det “problematiska” med användningen av det så kallade “z-ordet” i hennes bok. Hon skriver att samtliga gånger som ”z-ordet” skrivits ut och använts i boken så är det i citat av romer själva.
Vad gäller ”z-ordet” så var detta något som fått romer att reagera starkt och många vände sig till Radio Romano om just användandet av ordet. Något som även vi på DIKKO fått till oss av de romer som kontaktat oss. En av de som DIKKO varit i kontakt med sade:
Jag uppmanar till en mer nyanserad och djupgående diskussion kring dessa komplexa frågor samt att ta vara på en källkritisk analys av informationen som presenteras.
Radio Romano skriver i sin replik att:
När Jan Selling, professor i antiziganism och romsk historia vid Södertörns högskola, juristen Katarina Memetovic eller socionomen Marek Lakatos intervjuats så speglar de sina tankar kring de teman som boken lyfter. De gör det utifrån den kunskap och de erfarenheter som de själva har. De har också valt att bli intervjuade av Radio Romano eftersom de anser att boken är viktig i debatten och väljer att lyfta det som de anser vara problematiska för romsk inkludering.
Det är också viktigt att komma ihåg att Memetovic och Lakatos själva är romer och pratar så att säga i egen sak. Vilket gör att deras ord och erfarenheter väger tungt i det här sammanhanget. Lakatos är besviken över att man använder ”det gamla nedsättande Z- ordet om romer används fortfarande i medier”. Medan Memetovic säger att det är ett viktigt ämne men att det är ”avgörande är hur man pratar om det”. Precis som reportaget med Dusan Marinkovics ord är en viktig röst när han tar upp att: ”När det gäller romsk inkludering beskriver författaren flera fall av misskötsel men inte ett enda positivt exempel som fungerar”.
Strindlöv menar å sin sida att hon vill prata om de problem som hon skriver om i sin bok och menar att public service borde lyfta fram dessa röster istället.
Som svar på det menar Radio Romano att deras uppdrag ligger i att låta flera röster höras. Redaktionen menar att ingen annan redaktion har visat något intresserad av att höra de romska rösterna, och menar att ”de borde vara lika viktiga som andra för en mer nyanserad diskussion”.
I Stellan Beckmans analys om minoritetslagen att skylla för romani kris? kan man läsa att:
”Problemet är, i min mening, att man drar ett likhetstecken mellan minoritetslagen och strategi för romsk inkludering. De är dock två olika saker. Det enda de har gemensamt är att det är en konsekvens av Sveriges medlemskap i EU”.
Beckman hade ”velat se en mer grundlig genomgång av svensk minoritetspolitik och strategi för romsk inkludering i Jenny Strindlövs bok. Jag har inga tvivel på att Strindlöv har goda intentioner”. Men det Beckman funderar över är varför man skyller på statens dåliga samvete när besluten kommer från EU och avslutar med att fundera på varför ”vissa fakta inte står med”.
Här kan du läsa de två olika artiklarna i sin helhet
Spelar den här gruppen romer ingen roll för Sveriges Radio?
Det är just det romska perspektivet som får höras
Vill du läsa mer?
Media och romer: Organisation har blivit utsatt för hat, kränkningar och antiziganistiskt påhopp
Media och romer: Jenny Strindlövs replik på DIKKOs artikel från den 16 september
Media och romer: Expressens osanningar om ”tystad” diskussion väcker frågor
Är minoritetslagen att skylla för romani kris?
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
