Vi på DIKKO ser över samrådsmöten och den representation som sker ute i vårt land för romer. I januari kommer Stockholm stad med sina svar på våra frågor om hur de gör romer delaktiga.
Vet du att de kommer vara ett samråd där du bor, tipsa oss gärna så vi kan skicka över några frågor. Skriv till redaktionen@dikko.nu
Närvarande: 14 romska representanter, representanter från Stockholms stads stadsledningskontor (SLK) samt ansvarigt borgarråd Åsa Lindhagen och borgarrådssekreterare Sverre Dahlstedt Eriksson.
Syftet med mötet är att samråda om stadens inrättande av ett råd för nationella minoriteters rättigheter, stadens arbete mot antiziganism samt övriga frågor som de romska representanterna önskar att samråda kring.
Inledning
Ansvarigt borgarråd, Åsa Lindhagen, inleder mötet och presenterar dagordningen. Hon uppger att staden önskar att samråda om det kommande råd som staden planerar att inrätta samt stadens fortsatta arbete mot antiziganism med anledning av att staden tar fram en handlingsplan mot rasism. Staden önskar också att samråda om de punkter som dagens representanter tar upp.
Kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter
Borgarrådssekreterare Sverre Dahlstedt Eriksson ger en presentation av stadens förslag om att inrätta ett råd, se mer information i bifogat bildspel. Förslaget är ute på remiss hos flera föreningar samt staden förvaltningar. Staden uppmanar samtliga föreningar att inkomma med skriftliga synpunkter genom att svara på den formella remissen.
När nomineringsprocessen närmar sig kommer mer information om den. Informationen skickas ut till föreningar som staden har kontaktuppgifter till, den läggs ut på stadens hemsida samt sprids genom brobyggare.
Diskussion
Frågor om de som nomineras behöver tillhöra en förening tas upp vilket de behöver göra. Frågan om det går bra att nominera någon som tillhör en församling kom också upp. Det svarades då felaktigt att det är att jämställa med en förening, så är det dock inte. Även den som är med i en församling måste vara med i en romsk förening för att kunna bli nominerad till rådet och nomineringen måste göras av en förening.
Flera ger synpunkter på att det endast är tre personer som ska representera den romska minoriteten när det finns minst fem olika grupper inom den romska minoriteten som ofta har olika synpunkter och frågor att lyfta.
Flera lyfter invändningar mot att rådet gäller samtliga minoriteter. Dels anser de att varje minoritet har sina egna frågor som behöver få ta plats och dels uttrycker de oro för att den romska minoritetens frågor inte hinns med i ett sådant råd. Några framför samtidigt att det är positivt att ha samråd med andra minoriteter och samarbeta i frågor som rör samtliga, men att dessa behöver kompletteras med att den romska minoriteten har egna samråd och frågor om stadens arbete med romsk inkludering behöver få ta plats.
Några representanter lyfter att det är positivt att utformningen av rådet bygger på minoritetslagen. En deltagare anser att staden utöver sin skyldighet genom minoritetslagen också har en skyldighet enligt EU-kommissionens nya strategiska ramverk att anordna ett särskilt råd/styrgrupp för romer som säkerställer ett reellt inflytande i romska frågor. Flera anser att staden inte haft tillräckligt många öppna samråd kring romsk inkludering. En representant föreslår att staden även inrättar ett romskt råd som består av romska representanter och politiska representanter.
En representant undrar om det är staden som väljer representanterna för rådet. Sverre Dahlstedt informerar om att det är minoriteten själva som nominerar sina representanter. Skulle fler än tre namn från olika föreningar nomineras genomför staden ett dialogmöte med representanter för föreningarna för att föreningarna ska kunna enas om tre representanter. Formellt är det Kommunstyrelsen som därefter fattar beslut.
Vissa föreningar uppger att de inte fått remissen. Staden skickar ut remissen på nytt till samtliga föreningar.
Åsa Lindhagen sammanfattar och responderar. Hon lyfter vikten av att samtliga föreningar svarar på remissen och på så sätt inkommer med skriftliga synpunkter. Hon anser att samrådsrepresentanterna är mycket tydliga med vad de tycker. Hon lyfter att syftet med ett formellt råd är att stärka minoriteters rättigheter i staden. I ett råd har ledamöterna även möjlighet till ersättning. I staden finns idag väldigt få råd och det är anledningen till att staden föreslår ett samlat råd för samtliga nationella minoritetsrättigheter och inte ett för varje minoritet. Under Kommunstyrelsen finns idag tre råd: Kommunstyrelsens pensionärsråd, Kommunstyrelsens råd för funktionshinderfrågor samt Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030. Åsa uppger att hon förstår de inkomna synpunkterna om egna möten endast för romer samt fler ledamöter än tre utifrån minoritetens förutsättningar. Hon uppger att staden ser behov av att fortsätta genomföra olika former av samråd, så som öppna samråd och samråd per enskild minoritet utöver rådet.
Stadens arbete mot antiziganism
Borgarrådet Åsa Lindhagen berättar om stadens pågående arbete med en handlingsplan mot rasism, inklusive antiziganism, se vidare i bifogad presentation.
Flera av representanterna delar med sig av sina upplevelser av antiziganism i vardagssituationer och hur det på flera sätt begränsar deras vardag. Flera beskriver även upplevelser av strukturell antiziganism. De lyfter behovet av att staden fortsätter att stärka arbetet mot antiziganism. De önskar att staden beskriver arbetet mot antiziganism och romsk inkludering tydligare i budget, likt hur främjandet av judiskt liv beskrivs. De anser att förändringen behöver ske i strukturen. De ger förslag på att staden skulle kunna starta en egen kommission mot antiziganism och agera förebild i frågan. I det arbetet kan även civilsamhälle och kyrkor delta.
En representant uppger också att romer i staden inte blir tilltrodda att inta beslutsfattande positioner, att andra tjänstepersoner utan romsk bakgrund får uppdrag att samordna eller processleda uppdraget romsk inkludering. Representanter uppmanar staden att ge romer med kompetens dessa positioner och även ge romer i staden möjlighet att vidareutbilda sig om de inte har den utbildning som krävs. Flera uppger att de vill ha makt att kunna påverka och att det är de som besitter spetskompetensen som behövs i frågan.
Representanter lyfter även behovet av obligatoriska, kunskapshöjande insatser. Enligt en representant är det få inom socialtjänsten som känner till begreppet antiziganism, medan allt fler känner till begreppet antisemitism, vilket syns på de utbildningar som genomförs kring romsk inkludering. En representant lyfter att staden borde, likt stadens HBTQ-diplomering, införa en obligatorisk utbildning gällande antiziganism och romsk inkludering. En representant uppger även att en Handlingsplan mot rasism med begreppet antiziganism skulle förminska romer. Representanten uppger att det också skulle förminska romer om strategin för romsk inkludering tas bort och ersätts av en handlingsplan mot rasism. Åsa Lindhagen responderar att strategin för romsk inkludering inte ska tas bort och att arbetet är fortsatt prioriterat
Åsa Lindhagen sammanfattar och responderar. De historier som lyfts och hur människor begränsas på grund av rådande antiziganism är oacceptabelt. Det ska bort ur vår stad. Det sker dock inte i en handvändning. Det handlar om att förändra normer och värderingar och att stå upp för allas lika värde. Det är tidskrävande, men med en handlingsplan mot rasism är det lättare att adressera olika former av rasism, däribland antiziganism, och därmed synliggöra och arbeta mot problematiken. I Stockholms stads budget står det också tydligt att både antisemitism och antiziganism ska bekämpas. Barns situation ska särskilt beaktas. Framförallt i skolan där det för barn är svårt att påverka sin egen situation.
Övriga punkter
En representant läser upp ett brev som är skrivet i samråd med 16 romska kvinnor som deltar i en sygrupp som genomförs i en av stadens lokaler. De vädjar att sygruppen ska bli beständig, då den idag drivs med projektpengar. De uppger att gruppen är utformad för och med romska kvinnor och hjälper dessa kvinnor att bryta social isolering och utanförskap, minskar den ständiga minoritetstressen samt skapar trygga rum.
En förening ställer krav på politiken att få äga sin fråga. De önskar att staden ska ha ett strategiskt team på stadsledningskontoret bestående av romer med romsk kultur- och språkkompetens, som jobbar med uppdraget och som har äganderätt över frågan. Det beskrivs att romer anställs som brobyggare i Stockholms stad men att det sedan är svårt att göra vidare karriär i staden. De uppger också att de får rapporter som uppger att romer inte får det stöd de behöver under sina Komvuxstudier och att Komvux inte arbetar tillräckligt med romsk inkludering. Det handlar bland annat om digitalt stöd. De önskar även att Komvux arbete riktat mot romer inte ska begränsas till unga vuxna.
Flera önskar att staden ökar samverkan med det romska civilsamhället och tilldelar mer medel som ska gå till aktiviteter som riktar sig mot romer. De önskar även att staden ska anlita romska kvinnojourer som idag inte nyttjas av staden. Dessa jourer nämns inte på stadsdelarnas hemsidor. Samma representant lyfter mäns våld mot kvinnor och att de romska kvinnor som utsätts behöver få komma till en romsk kvinnojour.
Romska kulturen, språk och modersmålsundervisning behöver stärkas. Idag väljer flera att dölja sin identitet eller inte identifiera sig som romer på grund av rädsla för utsatthet och förtryck.
En representant lyfter att någon form av plattform som är trygg för romer önskas. Den ska vara kommunal och bedrivas i ordinarie strukturen. Det kan kallas center, medborgarkontor eller något annat.
En representant önskar att Stockholm driver frågan om ett romskt förvaltningsområde och att Stockholms stad ska vara pilotkommun för detta.
Avslut och nästa steg
Åsa Lindhagen, tillsammans med resterande representanter från Stockholms stad tackar för samtliga representanter tid och synpunkter. Åsa Lindhagen uppger att representanterna varit tydliga och skarpa i sina synpunkter. Staden sammanfattar dagens anteckningar och skickar ut till samtliga representanter, som uppgett en mailadress, inom två veckor. Därefter har representanterna möjlighet att inkomma med justeringar innan minnesanteckningarna diarieförs.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
