Katarina Taikon, en ikon för många och en symbol för den romska kampen och aktivismen. Hon var författare och ledande gestalt i romernas medborgarrättsrörelse och i kampen för mänskliga rättigheter på 60- och 70-talen.
Katarina Taikon föddes 1932, hon växte upp i ett Sverige där romer tvingades att bryta upp och flytta när de inte var välkomna längre. De sågs inte med blida ögon och utsattes för stark diskriminering. Det var en tid med många rasistiska strömningar i Hitlers bakvatten med rasbiologiskt tänkande, tvångssteriliseringar och skallmätningar.
Katarinas familj hade rötter i central- och östeuropa. De försörjde sig som musiker, tivoliägare och förtennare. Katarina såg dagens ljus i ett tält utanför Örebro. Mamman dog när Katarina var nio månader. När hon var fem år gammal hamnade hon hos en en familj i Skellefteå. Hon bodde mellan 1937 – 1939 hos fosterfamiljen Kreüter på Sörböle i Skellefteå. Paret Kreüter drev ett tivoli och hade en önskan om att adoptera henne, men Katarinas pappa motsatte sig detta. Efter fosterfamiljen på sommaren 1939 skrevs så Katarina in som Ketty Karlsson (moderns efternamn) på barnhemmet Umebygdens barnhem, på Öbacka i Umeå. Därifrån hämtades hon av sin far när hon var sju år gammal.
DIKKO publikens favorit och Britt-Inger fick Katarina Taikon priset
I sin barndom fick hon uppleva våld och ensamhet när hon bollades mellan fosterfamiljen, barnhemmet och den egna familjen. Hon formades av det hårda lägerlivet utan el, värme och rinnande vatten och av omgivningens intolerans. Långt in på 1950-talet var det många romer som inte fick röra sig fritt i landet, de fick inte bo var de ville, de fick inte rösta i allmänna val, de fick inte kandidera till parlamentariska församlingar och de fick inte bedriva näringsverksamhet på samma villkor som övriga medborgare. Kort sagt de levde inte på lika villkor med resten av samhället. Katarina, precis som så många andra romska barn, fick inte heller gå i skolan utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. För Katarinas del lärde hon sig läsa och skriva ordentligt på en folkhögskola vid 26 års ålder. Men endast 16 år gammal fick hon huvudrollen i dokumentärfilmaren Arne Sucksdorffs kortfilm Uppbrott (se filmen).
Den stora kampen mot orättvisorna startade för henne i början av 60-talet. Katarina började då kämpa för romernas lika rättigheter i Sverige. Hon gjorde sin bokdebut med Zigenerska 1963, vilket gjorde att hon över en natt blev en stridbar och välbekant röst i samhällsdebatten. I slutet av 60-talet började Katarina bli alltmer uppgiven, hon tyckte att förändringen gick för sakta. Nu tog hennes engagemang ny väg och hon började skriva böcker för barn.
Maskrosbarn har tilldelats årets Katarina Taikon-pris
1969 publicerade Katarina Taikon sin första barnbok om den romska flickan Katitzi, och fram till 1980 hann det bli tolv böcker. Katarina återvände till Västerbotten i de två första böckerna om Katitzi, som utspelar sig i södra Västerbotten, och i den sista där hon återvände till sitt flickrum i Skellefteå. Hon hade haft idén om att skriva för barn under flera år. I intervjuer sa hon att det är barnen man måste påverka om det ska bli någon förändring. Vilket hon har helt sant i. Katitzi-böckerna är fortfarande mycket populära barnböckerna i Sverige. Under 70- talet fanns Katitzis historia även som serietidning, på LP-skiva och i en TV- serie.
1982 drabbades Katarina av en hjärnblödning och föll i koma. En koma som hon aldrig vaknade ur och den 30 december 1995, efter mer än tretton år i koma, dog Katarina Taikon.
Katarina Taikon är och förblir en förebild för romer och kommer aldrig glömmas bort.
Fakta om Katarina Taikon
- Föddes 29 juli 1932 utanför Örebro
- Död 30 december 1995 i Hälsingland
- Arbetade som författare och skådespelare
- Kämpade för romers rättigheter
- Hade tre barn och var gift med Björn Langhammer.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
britt-inger@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
