I detta dystopiska scenario där våra barn riskerar att hamna i fängelse, är det av största vikt att vi påminner oss själva om att det finns andra vägar att gå.
Vi lever i en tid där det repressiva tänkandet tycks ha tagit ett fast grepp om politiken, och där förslag som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för allvarliga brott har blivit förespråkade av regeringen. Justitieminister Gunnar Strömmer framhåller att detta steg ska ses som en metod för att hjälpa barn att lämna den kriminella banan och skydda samhället. Men kan vi verkligen blunda för konsekvenserna av att sätta barn bakom galler?
Det känns som en skam när jag tänker på hur vi, i ett av världens mest välutvecklade länder, diskuterar att straffa barn som om de vore vuxna – barn som fortfarande är i behov av omsorg och vägledning. Hur mycket har vi verkligen lärt oss av historien, när vi återigen står inför beslut som hotar att krossa oskyldiga liv? Under de senaste decennierna har fokus legat på att öka repressiva åtgärder snarare än att investera i förebyggande arbete. Det är som en återvändsgränd där vi glömmer bort att barn inte är brottslingar; de är barn.
Jag har arbetat med barn och unga i över 30 år, med en särskild inriktning mot tonåringar och barn som far illa. Jag minns tydligt de insatser som gjordes under 1970- och 1980-talen, där vi strävade efter att skapa positiva miljöer som kunde ge barnen trygghet och stabilitet. Dessa insatser var allt från fokuserad föräldrautbildning till investeringar i kultur och idrott, allt för att bryta mönster av utsatthet och marginalisering. Varför går vi nu bakåt istället för framåt?
I debatten kring straffbarhetsåldern i Sverige bör vi fokusera på att stärka de förebyggande insatserna som kan hjälpa barn och unga innan de hamnar i kriminalitetens klor. Vilket måste vara bättre än att låsa in barn i miljöer där man skapar förutsättningar för ytterligare kriminalitet.
Vi måste höja våra röster när förslaget om att sänka straffbarhetsåldern diskuteras. Det är en skrämmande väg vi går på, och det är vår plikt att agera. Låt oss minnas att det finns alternativ. Historien har visat oss att förändring är möjlig. Organisationer som lyfte fram mänskliga rättigheter, jämlikhet och solidaritet, och många av dessa ideal finns kvar i vårt samhälle idag. Vi kan återigen ställa oss på de värderingarna och kämpa för en framtid där vårt fokus ligger på att skydda och stödja barn, snarare än att straffa dem.
I tider av mörker är det viktigt att belysa ljuset. Vi vill inte att våra barn ska sitta i fängelse. Vi vill att de ska ha möjlighet att växa upp i trygga miljöer, omgivna av stöd och kärlek. Det är dags att vi står enade, att vi låter våra röster höras och att vi ger uttryck för vår oro och vårt motstånd mot denna utveckling. Tillsammans kan vi verka för en annan väg – en väg av förståelse, empati och framtidstro.
Förebyggande arbete handlar om att identifiera riskfaktorer och skapa stödjande miljöer för barn och unga. Det finns flera aspekter att beakta:
1. Utbildning och Medvetenhet: Genom att utbilda både barn och deras vårdnadshavare om konsekvenserna av brottsligt beteende kan vi öka medvetenheten och därmed minska risken för att unga hamnar på fel väg. Skolprogram som fokuserar på värderingar, empati och ansvar kan göra stor skillnad.
2. Socialt Stöd: Många barn och unga som begår brott gör det som en reaktion på stress, brist på stöd eller svårigheter i hemmiljön. Genom att skapa mer tillgängliga resurser, som mentorer, skolkuratorer och fritidsledare, kan vi erbjuda det stöd som behövs för att förebygga problem redan i tidig ålder.
3. Fritidsaktiviteter: Att erbjuda möjligheter till meningsfulla aktiviteter kan hålla unga sysselsatta och minska risken för att de dras in i brottslighet. Idrott, kultur och andra fritidsintressen bidrar till att bygga sociala nätverk och stärka självkänslan.
4. Familjeinvolvering: Starka familjeband är avgörande för barnens utveckling. Genom att involvera hela familjen i förebyggande program kan vi adressera de grundläggande orsakerna till varför en ung person kan begå brott. Familjesupport kan vara en nyckelkomponent i att skapa stabila och trygga hemförhållanden.
5. Samarbete mellan Samhällsaktörer: För att lyckas med dessa insatser krävs ett samarbete mellan skola, socialtjänst, polis och ideella organisationer. Genom att samordna resurser och insatser kan vi nå fler ungdomar och skapa en starkare gemenskap.
Avslutningsvis innebär det att istället för att anpassa lagstiftningen för att straffa unga, behöver vi investera i deras framtid. Genom att prioritera förebyggande insatser kan vi inte bara skydda våra samhällen från brottslighet utan också ge barn och unga de verktyg de behöver för att växa upp till ansvariga och produktiva medborgare. Med en helhetsansats kan vi arbeta mot en tryggare och mer inkluderande framtid för alla.
Sänkning av straffbarhetsåldern – en väg mot en tryggare framtid?
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning, som inte har några bidrag, kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
