Detta är en insändare. Det betyder att en läsare har skickat in texten för publicering. Innehållet är insändarskribentens egen uppfattning.
När det kommer till arbetet med romsk inkludering har debatten om positiv särbehandling och dess nödvändighet varit en ständig återkommande fråga. Men det som nu diskuteras är vem som faktiskt får dra nytta av denna positiva särbehandling?
| Text: Fredrik Romano |
Som en engagerad romsk aktivist inom föreningslivet har jag alltid värnat om att öka kunskapen om vår kultur och historia. När beslutet togs att införa en brobyggare-utbildning för romer, var detta en efterlängtad möjlighet för många föreningar. Tyvärr var det två krav som stod i vägen: anställning inom kommunen och kultur- och språkkompetens.
För många av oss romer var det första kravet om anställning inom kommunen helt oöverkomligt. Trots att den romska frågan i stor utsträckning drivits av det civila samhället och brobyggare är en av de mest betydelsefulla rollerna vi inom föreningslivet vi har, var denna utbildning som erbjuds av Södertörns högskola utom räckhåll.
Södertörn i samverkan med Socialstyrelsen som återigen fått uppdraget att bedriva denna utbildning för romska brobyggare, har nu justerat kraven. Trots detta finns fortfarande två krav:
- Anställning inom kommunen.
- Besittning av romsk kultur och språkkompetens.
I den nya omgången av utbildningen behöver man endast uppfylla ett av dessa kriterier – om man inte är rom. Ja, du läste rätt, om du inte är rom men ändå har en anställning inom kommunen och har en icke-romsk roll som innebär att du leder expertisen inom romska frågor, då är du välkommen att gå denna brobyggare-utbildning. Du får då uppleva den så kallade positiva särbehandling som icke-rom. Å andra sidan, om du är rom och besitter kultur- och språkkompetens samt arbetar med romers rättigheter, men inte är anställd inom kommunen, blir du nekad antagning.
När man introducerar något nytt förväntas det ofta att det ska förbättra något som redan finns. Men man kan undra hur Södertörn och Socialstyrelsen, som samverkar med framtagandet av denna utbildning, tänkte när de tog bort möjligheten för romer att få högskolepoäng, något som tidigare var valbart inom utbildningen.
Dessutom har tiden för utbildningen kortats ner från 50 procent till 25 procent, trots att romska elever tidigare gett feedback om att utbildningen var krävande och krävde mer stöd. Normalt sett tillför man extra resurser för att studenter ska klara av en utbildning, istället för att minska utbildningens kvalitet. Vilket jag anser man gör när man tar bort möjlighet till högskolepoäng och kortar ner en utbildning istället för att stärka upp resurser så fler klarar av utbildningen.
Så om vi ska summera den nya utbildningen för romska brobyggare, kan man undra om den egentligen handlar om att utbilda icke-romska tjänstemän till experter inom romska frågor och prioritera de som redan har högskolepoäng för kompetenshöjande insatser. Är vi på väg tillbaka till tiden då vi inte primärt utbildar romska brobyggare, utan istället ”zigenarkonsulter,” som de en gång kallades? Jag har inget definitivt svar på detta, men det sätt som Södertörn och Socialstyrelsen har genomfört denna utbildning väcker starka frågetecken. De lutar sig på det faktum att de har romers stöd genom intervjuer, men flera av de intervjuade personerna har påpekat att de inte känner igen sig i de beslut som har formulerat denna utbildning.
Kanske borde vi undersöka detta närmare – var det verkligen vad romerna ville? Eller används de romska rösterna felaktigt som en sköld för att driva frågan enligt egna önskemål? Om det är så att utbildningen nedgraderas av bristande resurser får inte de romska rösterna bli ett svepskäl till nedgraderingen. Som rom vill jag gärna höra vad de intervjuade personerna har att säga – blev de missförstådda eller helt enkelt överkörda? Det är frågor som behöver svaras på när vi granskar denna utbildning och dess syften noggrant.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar så vill du hjälpa oss med att betala vårt fika får du gärna swisha en slant till 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
