Hatbrott mot samer liknar på många sätt hatbrott mot andra minoritetsgrupper i Sverige, men samtidigt finns flera tydliga skillnader. Brotten sker oftare i en lokal kontext, och riktas även mot renar och rennäringen. Det visar en ny rapport från Brå.
Hatbrott mot samer förekommer i många olika miljöer och sammanhang, som exempelvis i skolan, i hemmiljö, på arbetsplatser och inte minst på nätet. Kränkande uttryck och fördomar om vad som är påstådda samiska karaktärsdrag är återkommande, och riktas mot enskilda samer men även mot samer generellt.
– För en del av brotten finns många likheter med hatbrott riktade mot andra minoriteter. Brotten sker där man rör sig i vardagen även om andra kränkande ord används när det handlar om samer, säger Lisa Wallin som varit projektledare för studien.
Många av de polisanmälda hatbrotten avser renar som skjutits eller som blivit påkörda av bil eller skoter. Brottsplatsen är ofta skogen och vittnen saknas. I studiens intervjuer framkommer att personer inom rennäringen även blir utsatta för både hot och trakasserier, något som sällan polisanmäls.
– Ofta känner man den som hotar och man vill inte göra situationen värre genom att göra en polisanmälan. Ord står mot ord och förtroendet för polisen är inte alltid så högt, säger utredare Lou Huuva.
En del av hatbrotten som drabbar rennäringen tar avstamp i konflikter med markägare, jägare och bönder som inte vill att renar vistas på vissa områden, eller som känner sig begränsade av renskötselrätten. Flera upplever även ett ökat hat i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter.
Renskötare i vissa samebyar uppger att utsatthet och oro för brott bidrar till en otrygghet som påverkar dem i vardagen. Hatbrotten skapar inte bara oro för de som direkt drabbas utan för alla som vill uttrycka sin samiska identitet öppet. Flera beskriver hur de undvikit att bära samiska klädesplagg eller att berätta om sitt samiska ursprung i vissa sammanhang, av rädsla för att utsättas.
För att brotten ska anmälas och identifieras i större utsträckning behövs åtgärder för att öka kännedomen om hatbrott både bland samer och inom polisen. Polisen behöver även arbeta med förtroendehöjande åtgärder riktade mot framför allt samer inom rennäringen, och hatbrott mot samer behöver inkluderas i lokala och regionala lägesbilder.
För att öka kunskapen om samers utsatthet för hatbrott och rasism behövs även ytterligare studier. Till exempel har det gjorts flera studier som undersökt attityden till och fördomar om andra minoritetsgrupper i Sverige, men ingen av dessa har inkluderat frågor om samer.
– Det är en tydlig brist, då hatbrott utgår från fördomar och negativa föreställningar. Att öka kunskapen om samer är med andra ord grundläggande för att motverka hatbrotten. Här är till exempel skolan en viktig aktör, säger Lisa Wallin.
Om studien
Brå har haft i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad studie av hatbrott mot samer. I uppdraget ingick att särskilt belysa hatbrottslighetens karaktär samt att åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar. Studien bygger på intervjuer, polisanmälningar och förundersökningar.
Rapporten Hatbrott mot samer (2024:5) finns att ladda ned på Brås webbplats.
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
