I ett pressmeddelande på Brå hemsida kan man läsa att under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning. Det visar rapporten Hatbrott 2018, som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar i dag.
Ökningen sedan 2013 av det totala antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv, beror till största delen på allt fler anmälda brott utan fysisk målsägare. Det rör omständigheter där hatbrottsmotivet består av generella budskap riktat mot allmänheten i stort, som exempelvis hets mot folkgrupp.
Men det innefattar även brott där målsägaren är juridisk, till exempel kommuner, myndigheter och föreningar. Mellan 2013 och 2018 har andelen brott utan fysisk målsägare mer än fördubblats, från nästan 800 till cirka 2 100 anmälningar. Hatbrott med en fysisk målsägare har legat på en mer stabil nivå under samma period.
En stor del av brotten utan fysisk målsägare består av skadegörelse eller klotter på allmän plats. Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet, säger Nina Forselius, utredare på Brå.
Olaga hot och ofredande var den vanligaste brottstypen i anmälningarna 2018 (39 % totalt). Skadegörelse/klotter och hets mot folkgrupp utgjorde vardera 16 procent. Hets mot folkgrupp har nästan fördubblats, från drygt 640 anmälningar år 2016 till drygt 1 160 år 2018.
Det främlingsfientliga/rasistiska motivet är liksom tidigare år den största kategorin och svarar för 69 procent av alla anmälningar under 2018. I den kategorin ingår även det afrofobiska och det antiromska motivet. Näst största kategorin utgjordes av brott på grund av sexuell läggning (11 %) följt av islamofobiska hatbrott (8 %).
Jämfört med 2016 är det framför allt antisemitiska hatbrott som har ökat (+53 %) och hatbrott på grund av sexuell läggning (+37 %).
Ökningen av antalet brott med identifierat hatbrottsmotiv 2018 består till största delen av en ökning av polisanmälningar som rör hets mot folkgrupp. En stor del av anmälningarna är ett resultat av olika aktörers arbete med att uppmärksamma hatbrott på nätet, säger Nina Forselius.
Fakta
I år innehåller statistiken inte uppgifter om utsatthet för hatbrott, utan avgränsas till uppgifter om polisanmälda brott. Statistiken visar inte hur många hatbrott som begåtts eller ger någon närmare bild av hela hatbrottsligheten i samhället. Statistiken syftar istället till att ge information om och möjligheter att analysera i vilken utsträckning det finns hatbrottsmotiv bland de brott som anmälts till eller av polisen, samt strukturen på de anmälda händelserna med avseende på typ av grundbrott, hatbrottsmotiv, brottsplats, relation mellan offer och förövare m.m.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
