I dagarna har Samerna fått rätt i Girijas målet och sociala media lusas ner av fördomar, hat och förtal. Ett fenomen som alla minoriteter kan känna igen sig i. Jag var ute och surfade på nätet och klickade in mig på ett inlägg med en intressant rubrik, Hatbrott, rasism och näthat, på sapmi.se.
Det man kan konstatera är att det finns hatare både inom och utanför den grupp man tillhör. Det är inte alltid att det är de där borta som kommer med det värsta hatet, ibland är det närmare än du tror. Förutom att det är ytterst otrevligt att bli utsatt för det så kan det vara så att det du blir utsatt för är ett brott. Vad kan du göra om du blir utsatt för detta? Här nedan kommer några förslag, som artikelförfattarna har tagit fram på hur du skulle kunna agera om du blir utsatt för hatbrott, rasism och näthat.
Hatbrott, rasism och näthat
Vad är hatbrott, rasism och näthat och vad kan jag göra om jag eller andra drabbas?
Inlägget är framtaget för att underlätta för den/de som främst vill anmäla brott som sker genom internet, sociala medier och liknande, skriver artikelförfattarna. Riktlinjerna är således inte gällande för alla typer av brott, även om vad som skrivs kan tillämpas även för dessa tillfällen. Om du som enskild blir hotad, känner fara för ditt liv eller annans ska du alltid kontakta polisen på 112 vid akuta situationer eller 114 14 om du vill göra en polisanmälan.
Om du har utsatts för ett brott bör du anmäla det till polisen så snart som möjligt. En polisanmälan är ofta nödvändig för att du ska kunna ta tillvara dina rättigheter och få skydd. Det är kan också vara avgörande för att polisen ska kunna samla in det material/bevis som behövs.
Vilka typer av brott finns?
Näthat
Näthat är ett samlingsbegrepp, ofta menar man förolämpning och förtal. Det är inte bara den som lagt ut den brottsliga bilden eller kommentaren som begår ett brott. Det gör också den som sprider den genom att dela eller retweeta den. Näthat drabbar alla och utgör ett stort demokratiskt problem. Näthat eller andra brott som riktas mot någon/några på grund av exempelvis etnicitet kan utgöra hatbrott.
Hatbrott
Hatbrott avser brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Även andra brott där ett motiv för brottet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av; ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning och könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet kan utgöra ett hatbrott.
Olaga diskriminering och hets mot folkgrupp är hatbrott i sig, men vilket brott som helst kan bedömas som ett hatbrott om det grundar sig på gärningspersonens negativa inställning till någon av de uppräknade grupperna. Hatbrott kan därför vara allt från klotter till mord. Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande och olaga hot. Om brottet rubriceras som hatbrott så innebär det straffskärpning när domstolen ska bestämma påföljden.
Hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp är som nämnts tidigare ett hatbrott, nedan beskrivs vad detta är.
Vilka krav behövs för att någon ska kunna fällas för hets mot folkgrupp?
Idag så är det tillräckligt att meddelandet sprids, tidigare krävdes att det gjordes offentlig och spreds för en allmänhet. Syftet med ändringen är att motverka rasistiska strömningar och rasistiska organisationer.
Vad krävs då? Gärningen kan bestå i såväl att någon själv gör uttalandet eller annars framföra meddelandet exempelvis genom att sprida vad man har hört av någon annan. Även bilder som inte kan anses som skrift utgör ”meddelande” enligt lag. Så snart mer än ett fåtal människor nås av meddelandet anses det ha spritts. Meddelanden på Internet, exempelvis sociala medier, innebär att meddelandet spridits.
Vad omfattas inte? Yttranden inom den helt privata sfären utgör inte hets mot folkgrupp, med privat sfär menas exempelvis familj, nära vänner, partner och liknande.
Vad är inte hets mot folkgrupp? Inte alla uttalanden är kan betraktas som hets mot folkgrupp, även om dessa kan uppfattas som nedsättande eller förnedrande, utan för straffbarhet krävs att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för vad som kan uppfattas som en saklig och vederhäftig diskussion rörande den aktuella folkgruppen.
Allt utreds inte – ibland går yttrandefriheten före.
Ärekränkningsbrotten, det vill säga förtal och förolämpning (mot en enskild) är lite speciella brott eftersom de inte faller under allmänt åtal, som de flesta andra brott.
Det innebär att polisen vanligtvis inte ska inleda en förundersökning, även om det är ett brott, eftersom lagstiftaren har ansett att yttrandefriheten, som är grundlagsskyddad, är viktigare.
Det är alltså bara i undantagsfall som polis och åklagare får gå vidare och hjälpa den drabbade. I de fall som polisen går vidare handlar det ofta om sådant som förknippas med sexualitet, rasism eller att någon pekas ut som grovt kriminell. Och att det har fått en väldigt stor spridning till en större grupp människor.
För att brottet förolämpning ska falla under allmänt åtal dvs. kan åtalas av en åklagare, krävs att det är fråga om någon av två följande situationer:
- förolämpning mot en person i samband med hens myndighetsutövning
- förolämpning med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck
Förutom detta krävs att förolämpning är av allvarligt slag. Det kan det vara till exempel vid återkommande förolämpningar under en viss tid eller om någon utsatts för allvarliga förolämpningar på exempelvis sin arbetsplats eller i sitt bostadsområde. Enstaka uttalade grova skällsord är i allmänhet inte tillräckligt för att åklagare ska kunna väcka åtal
Varför ska du anmäla eventuella brott?
En av de viktigaste anledningarna för att anmäla är förstås att det krävs en anmälan för att polisen ska kunna utreda brottet och få gärningsmannen dömd. En annan är att det är viktig att synliggöra brotten i statistiken, för att på så sätt kunna förändra systemet. Särskilt viktig är det att synliggöra de ökade näthatet och hatbrotten utifrån ett demokratiperspektiv.
Det finns en checklista, nedan, som kan vara till stöd när du/ni anmäler ett brott.
Sámiid Riikkasearvi
Jenny Wik-Karlsson
Förbundsjurist
Anna-Karin Svensson
Projektledare hatbrott och rasism mot unga renskötare
Källa: sapmi.se och här kan du se originalinlägget
Britt-Inger Hedström Lundqvist och Kurt Magnusson
britt-inger@dikko.nu kurt@dikko.nu
