Irländska resandes historia på Irland tros vara mellan 200 och 420 år gammal enligt de genetiska studier som genomförts. Studien fastslår också att Irländska resande inte har något gemensamt genetiskt ursprung med de resande/romer som lever på det europeiska fastlandet.
Längre ner i artikeln kan du läsa hur du kan göra för att testa dig.
I den aktuella forskningen om Irländska resande, som gjorts av forskare vid Royal College of Surgeons in Ireland, jämförs genetiska data från irländska resande med europeiska resande/romer, bofasta irländare, britter, jämförelsen, européer och övriga världen.
Resultaten presenterades i Scientific Reports och visar att Irländska resande kommer från den övriga befolkningen och inte från resande/romer. Gruppen separerade sig från den övriga befolkningen för mellan 200 och 420 år sedan. Det finns alltså inga genetiska kopplingar till resande/romer utan genetiken visar att Irländska resande är uteslutande från den övriga befolkningen.
Genomic insights into the population structure and history of the Irish Travellers
Abstact
The Irish Travellers are a population with a history of nomadism; consanguineous unions are common and they are socially isolated from the surrounding, ‘settled’ Irish people. Low-resolution genetic analysis suggests a common Irish origin between the settled and the Traveller populations. What is not known, however, is the extent of population structure within the Irish Travellers, the time of divergence from the general Irish population, or the extent of autozygosity. Using a sample of 50 Irish Travellers, 143 European Roma, 2232 settled Irish, 2039 British and 6255 European or world-wide individuals, we demonstrate evidence for population substructure within the Irish Traveller population, and estimate a time of divergence before the Great Famine of 1845–1852. We quantify the high levels of autozygosity, which are comparable to levels previously described in Orcadian 1st/2nd cousin offspring, and finally show the Irish Traveller population has no particular genetic links to the European Roma. The levels of autozygosity and distinct Irish origins have implications for disease mapping within Ireland, while the population structure and divergence inform on social history.
Irländska resandes ursprung på Irland har varit omdiskuterat länge. Några menar att gruppen separerades i samband med den stora svälten som drabbade ön 1845–1852. Under den perioden förlorade många sina hem och sin mark. En annan teori är att gruppen kommer från från de irländare som blev hemlösa i samband med Oliver Cromwells militära kampanj på Irland under 1650-talet. Ingen vet egentligen varifrån de Irländska resande kommer ifrån. Men det som är fastslaget i den genetiska forskningen är att de tillhör inte gruppen resande/romer.
Hur går det till när man testar man sig?
Att testa sitt DNA har blivit populärare med tiden bland vanligt folk. Förr var det mest en sak som man höll på med inom forskningen. Men i och med att tillgängligheten till testerna har ökat och kostnaderna har gått ner har det blivit vanligare bland resande/romer och andra att testar sig för att stödja de genealogiska utredningarna och stilla sin egen nyfikenhet.
Testet
Det hela börjar med att man köper ett test på internet. Om man vill så kan man vara helt anonym. Det som behövs är ett betalkort, en adress dit testet ska skickas och en e-postadress dit svaret skickas. Ingen behöver uppge sitt riktiga namn om man inte vill, utan kan kalla sig vad som helst. Testet skickas via posten inom någon vecka efter att man beställt och betalt testet.
När testet har anlänt topsas insidan av kinden eller så spottar man i en behållare, detta beror på vilket företag man använder sig av. Tydliga instruktioner följer med testet. Sedan skickas testet tillbaka tillbaka till företaget. De brukar oftast ha sina högkvarter i USA, till exempel i Texas. Efter en till två månader kommer svaret på den e-post man uppgivet.
Fler och fler som testar sig och resultaten förvaras i databaser där de som har en genetiskt koppling eller ett genetiskt släktskap ”matchas” med varandra och resultatet kommer upp på den sida man har fått via sin e-post.
Läs mer om hur det går till att DNA-testen och vilket test man ska välja DNA släktforskningen och i Drabbrikan nr 6
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
