En ny studie från Forum för levande historia visar att merparten av dagens svenskar ser positivt på samlingsregeringens agerande under andra världskriget. Sverige anses inte ha varit opportunistiskt, eftersom den svenska regeringen inte hade något annat val än att göra eftergifter till Nazityskland.
Sveriges agerande under andra världskriget har diskuterats ända sedan krigsslutet. Ett litet neutralt land ställt inför ett aggressivt och krigförande Nazityskland, valde att föra en undfallande politik. Hade svenska samlingsregeringen kunnat agera på annat sätt? Politiken höll oss borta från kriget. Men var det moraliskt försvarbart?
Hur ser vi i dag på den svenska regeringens utrikespolitik under krigsåren? För att ta reda på detta har Forum för levande historia riktat frågan till den svenska allmänheten. Var samlingsregeringens agerande det mest rimliga valet utifrån vår styrkeposition eller handlade det om att ge landet så stora fördelar som möjligt?
Rapporten ”En neutral historia?” är baserad på resultatet från webbintervjuer med 3101 personer genomförda av Kantar Sifo våren 2020. Rapportförfattare är Oscar Österberg, historiker och forskningssamordnare vid Forum för levande historia.
Ett kanske lite oväntat resultat är att 63 procent av de intervjuade anser att Sverige var ett litet land med en svag försvarsmakt och att den svenska regeringen därför inte hade något annat val än att försöka hålla landet utanför kriget till varje pris. Medan 21 procent tvärtom anser att regeringen bedrev en rent opportunistisk politik, följde krigets utveckling och drog fördelar på så sätt, säger rapportförfattare Oscar Österberg.
Undersökningen visar också att svarspersonernas ålder har stor betydelse. En större andel av de äldre som svarar föredrar beskrivningen att Sverige skulle hållas utanför kriget, i jämförelse med yngre respondenter.
Rapporten är en del i Forum för levande historias arbete med att öka kunskaperna och medvetenheten om Sveriges relation till Förintelsen. Trots att 75 år har gått sedan krigsslutet finns det ännu många frågetecken kvar, avslutas pressmeddelandet.
Rapport från september 2020 Ladda ned rapporten här.
Redaktionen
redaktionen@dikko.nu
