Okritisk användning av AI kan vara skadlig för människan.
Okunniga redaktörer, ivriga att kontrollera såväl ordet som bilden med hjälp av AI, kan förgöra upphovsrätten och den traditionella respekten för yrkeskunskap. Redaktionella funktioner som underordnar sig nya AI-styrmedel, kan skada upphovsrätten med tiden. Redaktionsmedlemmar kan exkluderas med AI som styrmedel att gömma sig bakom.
Si-fi författaren Issac Asimov kallade sin första bok i serien om robotsamhället Jag, robot. Asimov stiftade grundläggande lagar, som robotar skulle programmeras med, främst för att inte kunna skada människor. I vår verklighet kan AI, (t.ex. företaget Character AI) t.o.m. erbjuda chatbot med råd och stöd för självmordsbenägna.
>> Hennes 14-årige son begick självmord. Nu menar Megan Garcia att han drevs till beslutet efter en lång och intensiv konversation med en chatbot – utan känslor och förmåga att känna av sonens rop på hjälp.
Snart inleds en rättslig process i Florida mellan familjen och företaget Character AI.
Uppdaterad 17 mars 2025
Publicerad 17 mars 2025
(utdrag ur svt NHETER) >>
En kort fallstudie belyser AI:s ledande roll som styrmedel i en redaktion
Pia, är en huvudredaktör i en liten redaktion som producerar en ansedd yrkesgrupps e-tidning. Pia har i LinkedIn berättat hur stolt hon är som redaktör med ambitioner att kunna behärska olika redaktionella funktioner. Hon vill gärna kunna skriva bättre och t.o.m kalla sig illustratör. Sagt och gjort: i sin egenskap av huvudredaktör tillåter sig Pia publicera i tidningen en AI-genererad illustration. I bildtexten står det att läsa att upphovsmannen skulle vara ”Pia Aronsson med hjälp av AI”.
En tidigare medlem av samma redaktion som också är medlem i föreningen Svenska Tecknare ifrågasätter den nya rutinen. Frågan är: får Pia Aronsson titulera sig illustratör (upphovsman med hjälp av AI) när hennes del i bilden är högst troligt icke direkt hantverksmässig framställning med verkshöjd och med ursprung i hennes direkta kreativa hantverk?
Huvudredaktören svarar:
”Vi har som sagt redan tidigare använt AI-illustrationer i e-tidningen utan att någon har reagerat på det. Vad är det som har blivit fel just i detta fall? Vad är det som skiljer denna illustration från dem som vi tidigare använt?”
ST medlemmen förtydligar: ”Frågan om upphovsrätten till bildmaterial är inte i första hand frågan om arvode. Ändrad syn på konstnärlig originalproduktion riskerar faktiskt att inskränka på mänsklig upphovsrätt.
Upphovsrätten är central för att kunna bestämma vad som är original skapat av en människa och vad som är maskinellt producerat utan mänsklig professionell och konstnärlig kunskap och verkshöjd.
Har du, Pia konstnärliga kvalifikationer bedömda av sakkunniga? Tidigare bild, eller formgivningsuppdrag på professionell bas och nivå?
Förlitar du dig helt på AI stödprogrammet, eller har du illustrerat någon del av bildobjekten egenhändigt?
Ska outbildade åta sig obetalda yrkesuppdrag med hjälp av AI?
Huvudredaktören låter en redaktionsmedlem googla fram ST:s förhållningsregler med hjälp av AI och återkopplar:
Svenska Tecknares AU-principer står det – om jag tolkar dem rätt – att det är fel att sätta sitt namn på illustrationer som är helt och hållet AI-genererade. Rätta mig gärna om jag feltolkat principerna! Jag tar i vilket fall som helst bort mitt namn så länge.
Eftersom redaktören Pia Aronsson är icke illustratör, utan språkspecialist till yrket och är väldigt mån om auktorisationsfrågor, anser undertecknad som är medlem i flera yrkesföreningar att frågan bör utredas av föreningen ST jurist, i första hand som konsultation för att bringa klarhet i det specifika fallet.
Och så bekräftar tecknaren:
Texten ”Illustration gjord med hjälp av AI-appen XXX” >> utan att sätta dit sitt eget namn>> eller liknande formulering används redan i tidningssammanhang. Fördelen torde vara:
A) eventuella fel och brister samt upphovsrättsfrågor kan återkopplas till specifika AI-program och inte i första hand till en fysisk person/användare.
B) redaktör/ansvarig utgivare står inte som upphovsman. Kvalitetssäkring av bilder kan ändå ske, förutsatt att
C) det finns en bildredaktör, eller liknande funktion med adekvat bildbakgrund som kan producera och sedan granska bildmaterialet före publicering i samverkan med redaktör, den ansvariga för hemsidan och artikelförfattaren.
För att göra en lång historia kort kan jag berätta att huvudredaktören skulle diskutera med redaktionen huruvida behov av bildredaktör kan föreligga. Under tiden får illustratören som tidigare har illustrerat för samma nättidning en förfråga om att bidra med ytterligare illustration till en kommande artikel. Ett par bildalternativ lämnas in inom ett par dagar. Illustratören avslutar med att ”Återkoppling emotses med tacksamhet.”
Redaktören svarar beslutsamt:
Hej!
Bilderna slog inte an hos redaktionen. Gunilla har lovat göra illustrationen den här gången.
Allt gott
//Pia A
Fotnot: Varken Pia, eller Gunilla är meriterade inom bild, men lojala medarbetare i redaktionen ställer ju gärna upp på nya AI-äventyr.
Mitt slutord till redaktören:
Professionell återkoppling som jag tacksamt såg fram emot innebär som regel konkreta synpunkter med önskemål om justering, t.ex. en annan stil eller teknik som bättre skulle svara mot en given idé. På samma sätt som i samband med tidigare illustrationer jag gjort, eller korrekturomgångar vid skriv- och översättningsuppdrag.
Att så inte sker denna gång, till skillnad från mina tidigare bidrag till föreningens e-tidningen är beklagligt, men symptomatiskt, då alltfler redaktioner beslagtar bildskaparnas arbetsuppgifter och agerar illustratörer med AI-stöd. Inte särskilt solidariskt med andra yrkesgrupper, men kanske rätt i tiden.
Huvudsaken är att AI-användare (läs huvudredaktören) numera vet när man får signera bilden i egenskap upphovsman och när AI-ska få äran. Och vet vad som gäller!
Gidon Avraham
Linguistrator AB
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
