Regeringen har föreslagit att reglerna för socialbidrag ska skärpas, en åtgärd som väcker stor oro bland dem som redan lever på marginalerna. Det är viktigt att betona att det handlar om att minska stödet för de är de fattigaste. Förslaget bygger på en förvriden bild av dem som lever på försörjningsstöd, och underförstått pekar det ut människor med utländsk bakgrund som den stora bördan för samhället.
| Text: Britt-Inger Hedström Lundqvist DIKKO finns på Facebook, Twitter, LinkedIn, TikTok och Instagram |
Vi vill hjälpa barnen genom att ge barnen föräldrar som arbetar, säger socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). och menar att:
– Vi vill se till att fler arbetar och är självförsörjande och göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.
Men en förutsättning för att människor ska kunna hitta ett jobb handlar först och främst om att det måste finnas jobb att söka. I dagsläget råder massarbetslöshet och diskriminering kvarstår som en stor hindrande faktor. Många av de som står utanför arbetsmarknaden gör det av orsaker som ofta förbises – psykiska eller fysiska skäl som gör det svårt att delta i arbetslivet.
Regeringen pratar också mycket om barn och kriminalitet, och att minska risken för att barn ska hamna i gängen. Att ta bort förutsättningarna för barn att ha ett drägligt liv är att öka sårbarheten hos barnen och ökar risken för att barnen dras in i gängen.
Regeringens representanter kanske ser summor som 1500-8000 kronor som obetydliga utifrån sina egna lönekuvert, men för de som lever på försörjningsstöd kan detta vara skillnaden mellan att kunna köpa mat eller inte. Dessutom har försörjningsstödet inte justerats på många år och har därmed blivit en ekonomisk rättighet som systematiskt har varit styvmoderligt behandlad. Det handlar inte om att ösa pengar ur en ”guldgruva” av bidrag; utan det är ett komplicerat och krävande system där ansökningar granskas noga och aktivitetskrav redan ställs.
De som trots dessa krav inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden gör det oftast av legitima skäl. Att skärpa reglerna utan att erbjuda reella lösningar riskerar att driva fler människor in i fattigdom och ekonomisk osäkerhet, vilket i sin tur drabbar barnen. Den verkliga frågan som regeringen behöver adressera är vad som händer med de som hamnar i ekonomisk kris som en följd av dessa förändringar. Här pratar vi om utsatta barn och familjer vars grundläggande behov är i farozonen.
Tanken är att för sammanboende föräldrar minskas det belopp man får i socialbidrag per barn från och med det fjärde barnet med 75 procent. För en ensamstående blir minskningen 40 procent från och med det fjärde barnet. Sänkningen görs trots att det föds för lite barn i Sverige. Antalet födda barn per kvinna har minskat till en historiskt låg nivå på 1,43 barn år 2024, vilket är betydligt lägre än de 2,1 barn som krävs för att upprätthålla befolkningens storlek. Nedgången av barnafödandet är bred och syns i hela landet och i alla samhällsgrupper.
Unga kvinnor skjuter upp sitt första barn, och färre skaffar ett andra barn, medans andra avstår att skaffa barn helt. Sverige behöver fler barn eftersom fler barn är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och innovationskraft, en minskning kan därför påverka konkurrenskraften. Trots detta vill man sänka bidragen som är kopplade till barnen. Idag behöver vi hitta nya sätt att hantera låga födelsetal och ta bort hinder för att kvinnor ska vilja föda fler barn. I synnerhet behöver vi fundera på hur vi ska underlätta för de unga kvinnor som uppger ekonomiska osäkerhet som en orsak till att de inte vill skaffa barn.
Det är dags att vi börjar se på barnen ur nya vinklar – inte som en belastning för samhället, utan som en tillgång och en nödvändighet för att säkerställa att alla medborgare, oavsett bakgrund, har rätt till en värdig livssituation. Det är dessa frågor vi måste ställa oss i debatten kring förändrade regler för socialbidrag.
Förslagen som Tidögänget har tagit fram kommer att skickas på remiss till lagrådet och regeringens plan är att lägga in proposition i början av nästa år, och räknar med att förändringarna träder i kraft i januari 2027 kommer knappast öka på födelsetalet i Sverige.
Britt-Inger Hedström Lundqvist
redaktionen@dikko.nu
Att vara en oberoende tidning kostar pengar därför använder vi oss av crowdfunding. Det innebär att människor med små eller stora summor hjälper till att finansiera vår verksamhet. Magasin DIKKOs insamlingen sker via swish: 123 242 83 40 eller bg: 5534-0046
Vill du annonsera eller sponsra, synas eller höras i våra media?
Kontakta oss på redaktionen@dikko.nu
eller ring 0768 44 51 61
IBAN: SE19 9500 0099 6042 1813 4395
BIC: NDEASESS
