Redaktionen fick kontakt med Eva Andersson som är lärare i historia vid Göteborgs Universitet. Hon följer tidning på facebook och tänkte att det kanske skulle vara intressant för oss att vet att alla grundstudenter måste läsa in sig på romers och resandes historia i Sverige.
privat bild
Eva Andersson FD
Institutionen för Historiska studier
Göteborgs Universitet
eva.andersson@history.gu.se
Eva Andersson berättar att hon för ett antal år sedan konstruerade en fördjupningsövning för grundkursen i historia på universitetet som handlar om staten och dess behandling och syn på romer och resande under 1900-talets första hälft. Fördjupningsövningar är obligatoriska och har till syfte både att studenterna ska lära sig om historiskt källmaterial och källkritik och om historisk forskning och metod.
Jag blev nyfiken och frågade om lärarutbildningen har kursen i sin utbildning?
Det har hänt att den har ingått på de kurser i historia som blivande lärare läser, men det är framför allt på den fristående grundkursen i historia som den här fördjupningsövningen har ingått. Syftet med fördjupningsövningar är att träna studenterna i källkritik och historisk metod, samt att öka deras förståelse för historiska processer och teorier.
Det har hänt att den har ingått på de kurser i historia som blivande lärare läser, men det är framför allt på den fristående grundkursen i historia som den här fördjupningsövningen har ingått. Syftet med fördjupningsövningar är att träna studenterna i källkritik och historisk metod, samt att öka deras förståelse för historiska processer och teorier.
Varför tycker du det är viktigt att ha med resande/romers historia för era studenter?
Eller varför tycker du personligen att ämnet är viktigt?
För det första tycker jag att det är viktigt att studenterna inte bara får med sig ”vinnarnas” historia: inte bara de vita, västerländska männen i adel och borgerskap utan också arbetares, världens utanför Europa, kvinnors och minoritetsgruppers historia. Jag undervisar till exempel också om Afrikas historia under det som är medeltid hos oss i Europa.
Romernas historia är viktig att lära ut och låta studenterna möta av flera skäl. Dels kan studenterna nästan aldrig någonting om romsk historia, jag visste själv inte om att romer hölls som slavar i Rumänien in på 1800-talet förrän för kanske tio år sen, och studenterna kan ändå mindre. Även porajmos/förintelsen under nazisterna är något som alla studenter inte känner till.
Sen den direkt utlösande orsaken till att jag konstruerade övningen var att jag fick i uppdrag att göra en ny fördjupningsövning till moment 4 på Grundkursen i historia (1900-talet) och att ”den gärna fick handla om någon av de stora frågorna”.
En av de stora frågorna för mig är rasism och diskriminering. Även om det är otroligt brett begränsades uppdrag av att studenterna måste kunna läsa samtida källmaterial; dokument från Nazityskland gick till exempel bort av den anledningen. Avkoloniseringen av brittiska kolonier hade klarat språkkravet, men jag tyckte också att det fanns en poäng med att ta något som är brännande idag.
Då, när jag gjorde den var frågan om Eu-migranter som tiggde aktuell och även om inte alla tiggare har romskt ursprung så har många det, och antiromska åsikter kom ofta fram i debatten. Detta har förstås bara blivit värre sen dess, vilket gör det ännu viktigare. Förhoppningsvis kan jag dels påverka studenterna genom att jag klargör att rasism och diskriminering är oacceptabelt i samhället – att ta ställning för demokrati och mänskliga rättigheter ingår i mitt uppdrag som universitetslärare, dels genom att de får insikter om de strukturer av rasism som har funnits, och fortfarande finns i det svenska samhället.
Annars är det lätt att man idealiserar 1900-talets utveckling mot en välfärdsstat, utan att man ser de som inte omfattades. I Sverige finns en blindhet för vårt eget samhälles rasistiska historia (och nutid) som är viktig att uppmärksamma.
Ur en historisk synvinkel är det också viktigt att studenterna får se att det finns en mångfald av historier inom historien, att det inte bara är majoritetssamhällets historia som räknas.
Studenterna kan ofta väldigt lite om romer och resande – både den äldre historien, den europeiska historien och 1900-talets svenska historia av diskriminering och institutionaliserad rasism.
Till skillnad mot min generation (jag är född 1968) har de heller inte vuxit upp med Katarina Taikons böcker om Katitzi och har därför inte den förförståelse som vi ändå fick via barnböcker.
Hur ser upplägget ut?
Det är som sagt en obligatorisk fördjupningsövning. (Materialet finns att läsa i den pdf som finns nedan) Men i korthet ska studenterna dels läsa en vetenskaplig artikel om romer, dels läsa två statliga utredningar som behandlar romer och resande och hur staten ska förhålla sig till dem, den ena från 1920-talet och den andra från 1950-talet.
Vilken referenslitteratur använder ni er av eller väljer studenterna själva?
Det är jag som har bestämt vad de ska läsa, eftersom det är en övning. Förutom artikeln av Selling finns en liten historisk bakgrund i ett häfte som de får som en pdf (se nedan).
Är det din uppfattning att studenterna tycker att det är värdefull information?
Ja det tror jag att de gör. Nu är det förstås så att de som inte tycker det är intressant kanske inte säger så mycket i diskussionerna.
Första terminen jag körde övningen hade jag den oväntade förmånen att ha två studenter av romskt ursprung som kom fram till mig efter att jag hade presenterat övningen och pratade med mig och framför allt Django Taikumer som jag nämnde i mitt mejl sa att han tyckte det var väldigt roligt, och att han aldrig hade läst något om romsk historia i Sverige förut.
Sen dess har ingen kommit fram och pratat med mig om detta – men jag känner faktiskt att det räcker, om så alla andra studenter tycker det är en tråkig övning, så är det värt det bara därför.
Fast det gör de inte, många läser historia för att de är intresserade av samhället och det här ger en bild som de inte hade förut. Har de dessutom tänkt läsa vidare så får de ju möta en typ källmaterial som är vanligt att man använder i historisk forskning.
Django Taikumer som Eva Andersson pratar om tillhörde den första kullen som fick göra fördjupningsövningen och som har romsk bakgrund. Här finns ett reportage om honom från universitetets hemsida ”All denna kunskap – det är som godis”
Men vad vill universitetet uppnå med denna kurs?
Jag vet inte om universitetet som helhet, vill uppnå något med fördjupningsövningen, över huvud taget, de vet inte att den finns. Det är ett beslut som tas mellan undervisande lärare (mig), kursansvarig och studierektorn. Men Institutionen för Historiska studier tycker att rasism och diskriminering är viktiga frågor att belysa så det var aldrig någon tvekan om huruvida vi skulle använda övningen när jag hade konstruerat den.
Som avslutning så vill jag säga att jag gärna skulle vilja att vi utvecklade en riktig kurs om romers historia, inte bara en fördjupningsövning. Gärna i samarbete med Interkulturella Folkhögskolan i här i Göteborg. Att utveckla en helt ny kurs är dock en lång process, där man först ska få med sig institutionen, sen universitetet, knyta samarbetskontakter mm: Det kräver en stor arbetsinsats som jag just nu inte har möjlighet att bidra med, bland annat för att jag är reumatiker, men jag har inte gett upp idén, bara lagt den lite på is.
Fördelen med fördjupningsövningen är dock att alla studenter som läser historia måste läsa och delta. Men det ena utesluter ju inte det andra.
Här finns det material som Eva Andersson pratar om i intervjun.
Kursen är alltså grundkursen i historia och ges av Institutionen för Historiska studier vid Göteborgs Universitet: https://historiskastudier.gu.se/
Kursen: https://historiskastudier.gu.se/utbildning/grundniva/Historia
Britt-Inger Hedström Lundqvist
